Att fortsätta eller backa - det är frågan?
Jag hade hittat mig en perfekt liten förrätt, som jag mumsade i mig utanför min trappa. Efter avnjuten måltid annonserade jag högt för omgivningen vilket superb måltidsstund jag haft. Matte tittade ut genom köksfönstret och undrade vad det var frågan om, hon har inte riktigt vant sig vid mitt sätt att mat-annonsera.
Nu var det ju bara en aptitretare, och sådana blir man som bekant bara ännu mer sugen av. Alltså jamade jag till att jag ville in och fylla på i magen. Det var trivsamt tomt i första rummet, så jag tassade glatt på. Kom in i matrummet, och intog genast en avvaktande hållning, för där framme stod Puff vid sin matskål. Att se henne innebär att en strategi genast måste göras upp för hur jag ska tassa fram. Man måste ta med i beräkningen att hon kan få för sig att ändra sin position, marginaler måste därför räknas ut. Stod en stund och funderade på detta, och gjorde olika avväganden. Ett alternativ var förstås att vända, och inta måltiden litet senare. Bestämde mig ändå för att fortsätta.
Av någon anledning tog berättelsen slut här när jag publicerade första gången, alldeles för tidigt! Det jag tassat ner efter det försvann!
Men det är klart att matte fyllde på min matskål! Det tyckte både hon och jag att jag var värd!
Inlägg
Men käre Gustav, vad är det som händer? Ena dagen kommer matte hem utan leverkorv, nästa får du ingen mat överhuvudtaget. På sistone har vi ju samlat in pengar till behövande katters vård, men här verkar ju finnas behov av kraftsamling bland oss bloggkatter för att du ska få vad du har rätt till också. Så här får det ju bara inte gå till!
SvaraRaderaVi håller med Kattson. Så här får det verkligen inte gå till! Det var ju tur att du fick tag i en aptitretare när det var tomt i matskålen, snyggt parerat runt Puff! Vi bloggkatter hjälper dig gärna om detta med tom matskål och ingen leverkorv fortsätter. Tröstbuffar
SvaraRaderaKATTSON: Jag blev allt riktigt förvånad när jag upptäckte att slutet bara försvunnit! Mycket mystiskt. Men huvudsaken är förstås att jag är mätt!
SvaraRaderaDUI och DECO: Det bästa som finns är goda kompisar! Fast det var ju inte fullt så illa som det såg ut. Måste kolla i fortsättningen så inte sluten seglar iväg nånstans.
SvaraRaderaTur att matte fyllde på skålen! Det tar på krafterna att anrätta aptitretare och forcera minfält i form av Puffs närvaro. Då behöver man styrka sig med något riktigt smarrigt. Kurr och burr.
SvaraRaderaFINDUS, ISAK och RASMUS: Nåjam, smarrigt och smarrigt, det var förstås det gamla vanliga tugget, men godkänt är det i alla fall!
SvaraRaderaDu är ju ett strategiskt geni Gustav. *klappar tassarna* Vilken snygg båge du gjorde runt Puff och vilken värdighet du visar när du inte svarade på hennes kränkande jam. Synd bara att du möttes av en tom matskål. Det är det otäckaste som finns nästan.
SvaraRaderaTvåbeningar har märkliga åsikter om vad som är tomt i matskålen. Precis som du jamar så skall botten vara täckt så man inte kan se något av den.
SvaraRaderaAllt annat är TOMT i skålen.
Nosgos