Tjatpelle?

  Men kolla matte, nu är nån glömt stänga kranen igen!

I morse gjorde jag mig verkligen ingen brådska ut. Behövde inte ens kolla vid dörren, för redan i min fåtölj hörde jag oväsendet av blött och blåst där ute. Vanliga dagar vill jag alltid jobba en stund före frukost, men nu fick det bli tvärtom. Var för övrigt rätt hungrig också, har varit det en tid. Maten tar slut mycket fortare än dagen. Matte funderar på att inviga tablettintryckaren med en antimasktablett. Hur kan möss omvandlas till mask i min mage? Visst är det ett mysterium? 

Hittade förresten en fet och fin mus idag igen. Hann precis få i mig den innan matte kom hem. Tur det, för jag är alltid litet orolig att bli tjuvad på min måltid. Observerade husses granskande blick inifrån fönstret, men så länge han var på insidan var det ju ingen fara. Städade noga upp efter maten, som vanligt. Absolut ingenting kunde sedan avslöja vilken fest jag haft. 

Hela dagen gick efter det i opålitlighetens tecken. Man fick ha blixtsnabb beredskap för pälstäckning, när det blöta tömdes ut, pang bara! Piff och jag turades om att upprätthålla bevakningen av Området. Måste erkänna att hon fick ta över merparten till slut, hon som gillar vatten. Det är nåt skumt med en katt som frivilligt kastar sig ut i ösregn, tycker jag. Jag blev aningen frustrerad över det ofrivilliga arbetsuppehållet, och matte kallade mig tjatpelle. Kändes inte som något positivt?

Idag kom matte hem med något gott i en påse. Luktade mycket lovande. Färsk fisk av något slag var det i alla fall. Äntligen är det nog dags för min lön, och jag tror att biten var så stor att mina människor också kan få smaka litet. Litet, alltså.


Nu önskar jag mina kompisar en bra helg, och akta pälsen, ni som är ute! Den kan ju bli blöt...