Välkommen att tassa in...

God vän är alltid välkommen!







fredag 26 augusti 2016

Helg!




Jag pustar i värmen, men i skuggan mår jag riktigt bra
och jag önskar att ni alla en så här skön helg också ska ha!



onsdag 24 augusti 2016

Lisa: Får man göra så???


Igår kväll var jag mycket upprörd och besviken på mattes
Får man verkligen göra så???
beteende. Jag hade varit ute på altanen och till min enorma lycka fått tag på en fjäderkotlett! Tänk att den kunnat ta sig in igenom de små maskorna i nätet?  Min lyckodag! Tog in den för ytterligare behandling. Stort misstag! Matte fick syn på mig när jag sprang omkring med bytet och funderade på mitt nästa drag. Hon blev litet undrande varför jag inte brydde mig om Gustav, som nyss kommit in? Så hon följde efter mig in i vardagsrummet.


Jag hade precis lagt ner min fångst på golvet för närmare beskådande, men förstod blixtsnabbt att hon tänkte stjäla mitt byte?! Alltså lyfte jag upp det igen. Sen vet jag inte riktigt hur det gick till, men jag kan jama att mina misstankar tyvärr var helt korrekta! Hon helt enkelt snodde kotletten från mig! Sen försvann hon ut. Förmodligen för att kalasa på den själv? Man kan bli frustrerad för mindre.

Och när jag ändå är igång och klagar på matte kan jag berätta att hon ibland stänger in sig på toaletten!!? Får man verkligen göra så? Hur ska jag då kunna komma in där?

Här behövs minsann uppfostras i både det ena och andra.
 

tisdag 23 augusti 2016

Skator? Nej, tack!


Här ligger jag under min hasselbuske på eftermiddagen.
Inte ett orosmoln finns, varken på himlen eller nån annanstans. Annat var det på förmiddagen.

Jag hade i vanlig ordning tagit mig över staketet till min favoritgranne. Nu för tiden ser jag honom nästan aldrig, men jag fortsätter bevaka och hålla efter hans tomt ändå. Låg där på gräsmattan, ja, man måste ju ta rast emellanåt, eller hur? Då kom det fyra skator ut ur en närliggande buske, med siktet inställt på mig! Vad gör en klok katt då? Beger sig skyndsamt därifrån, förstås! I en sån situation är det inte läge att spela Allan, kan jag jama!

Så jag före, med skatorna hack i tass efter mig, upphetsat kraxande. Nådde mitt staket, och det var länge sen jag tog mig över med den farten! När jag kommit in på min egen tomt tyckte de visst inte att det var lika spännande längre? För säkerhets skull fortsatte jag ändå, och lade mig precis utanför min dörr.

Jag tror att det inte kan finnas något mer läkande för själen, än att få ligga i solen under min hasselbuske?



 

måndag 22 augusti 2016

Också en slags seger




Trots att Åskar var här besök och blötte ner mig rejält igår, har jag haft en riktigt avkopplande helg. I lördags kom min favorit-minis tillsammans med sina människor. Vi var ute tillsammans hela eftermiddagen. Kan ni tänka er, de sågade ner en hasselbuske! Men lugn, inte min buske, förstås, det hade jag aldrig förlåtit! Nä, den här stod bakom växthuset, på ett ställe jag ändå inte kunde utnyttja.

Jag har dessutom hittat ett nytt, fiffigt ställe att koppla av på. Under skottkärran, som står lutad mot en tall. För närvarande varvar jag mellan hasselbusken och skottkärran. Vid regn är skottkärran att föredra. Såvida inte Åskar kommer med sina stora hinkar överfulla med vatten. Jag försökte härda ut därunder i det längsta då, men det fanns en gräns även för mig. Tack och lov står växthuset alldeles intill.

Den där hoppetossan där inne, ja, vad ska jag jama om henne? Det tillhör väl normal artighet att hälsa nos mot nos som en första åtgärd när man träffas? Inte hoppa på eller över varann? Men jag har blivit rätt duktig på att tassa ifrån. Ibland förstärkt med litet morrande. Med litet tur går budskapet in. Annars brukar jag lugnt avvakta under en stol. Den taktiken är inte så dum. Förmodligen uppfattas jag som rätt tråkig? Men vad gör det? Hon tröttnar snart, och jag får vara ifred. Det är också en seger.


   

torsdag 18 augusti 2016

Lisa: EN som ställer upp!




Se här, min lilla kompis, en katt som alltid vill leka
ständigt alert och med på det mesta
Det är annat än den stora här som bus bara vill neka
spelar ingen roll hur jag än försöker honom fresta!




onsdag 17 augusti 2016

Tänk vad man kan ändra sig?





Bakom stängd dörr får jag lugn och ro
här vilar jag skönt i eget bo
Behöver ej vakta varken huvud eller svans
eller undrande iaktta någon mystisk dans
Nej, här inne är allt precis som förr
Tänk att jag skulle gilla en tillstängd dörr??


 

måndag 15 augusti 2016

Inte vet jag?



Jahajam, nu ska det dansas igen...?

Inte vet jag hur ni brukar hälsas på, men min vardag kännetecknas numera av denna lika märkliga som påfrestande ritual? Varje gång jag kommer in är det samma sak. Lisa kommer i vild galopp och ger mig en rak höger. Varpå jag svarar med samma mynt. långt har jag kommit i alla fall. 

Men sen uppför hon nån slags mystisk dans framför mig, samtidigt som hon låter väldigt ynklig? Klart förvirrande! Jag vet inte vad jag ska tro? Det är förstås uträkningen med det hela, för rätt som det är hoppar hon på mig. Jag försöker springa undan, men hon hänger efter. Kan ni tänka er, jag blir jagad i mitt eget hem! Har inte hänt sen Piff och Puff gaddade ihop sig mot mig, men det är många år sen nu. Och de var ju två, dessutom rätt stora katter, att fly då var rätt befogat. Men att jagas av en liten mygga...

Matte säger att jag måste sätta henne på plats, och jag gör mina tappra försök. Men det är inte lätt för en vanlig, lugn kille när det kommer en så viljestark och livlig tjej in i ens hus!