Men nu ska ni få höra!

Oj, oj, oj, här händer det saker, vill jag jama! Men först ska jag berätta om hur allt varit, när matte och husse lämnade över ansvaret till mig här i fyra dagar. Det flöt på hur bra som helst! Min favoritgranne kom in i mitt hus ganska snart efter att mina människor gett sig iväg. Sedan fick jag följa med honom ut när han gick. Vädret var fint, och Mitt Område blev avpatrullerat, så jag har ingenting att klaga på. 

Så förflöt alla dagarna. Blev även inviterad till grannen flera gånger, och vi förde djupa samjam om livets väsentligheter. På söndagskvällen, ja, nästan mitt i natten hörde jag ljudet av vår bil. Jag rusade allt jag kunde för att möta dem, och hann precis lagom för att kunna ledsaga dem, när de backade in den sista biten på min tomt. Jag blev jamarglad att se dem igen. Ville inte vara ute mer, hade ju massor att berätta för dem.

Men nu ska jag återknyta till första meningen. Jag har fått jobb! På riktigt! Som musfångare! Jo, det är alldeles sant! Den där minisen, som jag jamat om ibland, hans matte och husse ringde idag och frågade, om inte jag kan komma och jobba hos dem någon vecka? Efter att ha diskuterat saken med matte och husse, har jag beslutat att ställa upp. Jag gillar ju de stora människorna, och de har lovat att hålla den lille nyparen borta från min päls.

Så nu ska jag snart ge mig iväg på mitt första allra riktiga arbete. Har blivit lovad arvode, som ska finnas i kylskåpet där. Kommer ge er dagliga rapporter om hur det går på jobbet. Hoppas jag ska kunna göra dem nöjda!