Välkommen att tassa in...

God vän är alltid välkommen!







onsdag 23 mars 2016

Hemburen mat?



Flera gånger om dagen, hela vintern, har jag noga kattifierat veden innan husse fått bära in den

Hmm, doftar mus?

Finns du där inne, lille vän? Nä, inte denna gången heller. Annars är det ju populärt att få maten hemburen nu för tiden?




16 kommentarer:

  1. Förargligt att inte en endaste liten mus kunde fått följa med in i huset.
    Anar att din husse säkert slagit rejält i vedklabbarna innan han tog in dom.
    Bara för att skrämma mössen så att din matte inte skulle bli skrämd inomhus.
    Att du skulle få maten serverad på en vedklabb tänkte han nog inte på.
    Kan tvåbeningarna äta plankstek kan väl katter äta klabbmus eller?

    Ozzy

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu är matte inte så rädd för möss, även om hon inte vill ha dem krypande på sig, vilket hänt ett par gånger. Jag skulle GÄRNA vakna av att en mus kröp på mig! "Klabbmus", den var bra! Borde finnas på menyn på varje kattrestaurang!

      Radera
  2. Hehe. Vi får faktiskt våra torrisar hemburna. Fast en färsk musling skulle ju inte sitta fel.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Torrisar? Nu jamade jag om MAT! Vi får också torrisarna hemburna, men levande föda, den får jag nog bära in själv?

      Radera
  3. Räkan, Svens lillebror23 mars 2016 17:12

    En gång när matte bar in en kasse med ved så VAR det en musling i kassen!!!��Jag fiskade upp den fick tag på den ordentligt efter en intensiv jakt i köket. Behöver jag säga att jag var nöjd?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men, vilken upplevelse! Precis det jag hoppats och väntat på! Nu förstår jag att det faktiskt kan inträffa, så det är bara att fortsätta leta! Och stort grattis till dig i efterskott till fångsten!

      Radera
  4. Nog borde väl husse kunna låta en musling få följa med in? Våra människor köper ju med sig färdigmat hem ibland och nån rättvisa borde det väl vara?
    *nosbuffar*

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, det tycker jag också, så jag ger inte upp hoppet! På nätterna verkar det ibland som några frivilligt vill komma in här, så varför inte följa med när det bjuds skjuts?

      Radera
  5. Åh! Hemleverans vore ju fankattiskt, vi som aldrig har sett en riktig musling! Nosbuffar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kan tycka litet synd om er, men jag vet ju att ni i alla fall fått se fjäderkotletter på nära håll!

      Radera
  6. Hur svårt skulle det vara för husse att peta in en liten mus bland vedträna? Med allt arbete du utför har du ju betalt för den servicen många gånger om.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nä, det är väl bara att gå ut och hämta dem i vedboden, det brukar ju jag göra? Men det är litet ruggigt ute tycker jag gott han kunde hålla med den servicen, precis som du jamat!

      Radera
  7. Här kommer också maten och sanden hem till dörren. Oftast bär den gulliga postisen in den i huset, när hen ser att matte sitter i rullstol. Matte kan ju inte bära...
    MEN de muslingar som kommer in har jag, Amanda, själv hämtat i rastgården.
    Jag har även hämta en och annan fjäderkotlett därifrån till mattes fasa.

    Kram å nosbuffar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men så imponerad jag blir över din jaktskicklighet! Dessvärre har jag samma erfarenhet som du när det gäller den uppmuntran man får när man fångat fjäderkotletter? Jakt som jakt kan man tycka, men icke!

      Radera
  8. Smart tänkt där, synd att inte vedhämtarna har fattat att det vore bra om man även hämtade hem några muslingar när man ändå är ute och far. Men kanske, om du har tur, får du dem att förstå... någon gång... fast det dröjer nog för de där tvåbeningarna ÄR ju väldigt trögfattade ibland :-)
    Vi önskar dig och din familj en riktigt fin och mysig påsk!
    Tassklappar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har nog helt gett upp hoppet om att få den sortens mat hemburen. Hur många chanser har de haft? Men jag tröstar mig med att husse bjuder på en stor och mjuk mage i alla fall!
      Och vi önskar förstås er detsamma!

      Radera