Jag är miljövän

Det passade bra att denna helgen var en särskild ljuständarhelg. Så grå och mörk. Mycket blött i luften. Med andra jam har jag haft gott om tid att avsätta för matte och husse. Vi har tänt ljus och pratat om människor och katter som inte syns längre. Själv har jag inte träffat någon av dem. Men det är många kompisar här i blogghuset som inte finns kvar längre sedan förra året. Det är dem jag har tänkt på, i mattes knä, framför ljuset. 

Litet utetid har det blivit ändå. Måste kolla så inkräktaren håller sig borta. I det jobbet ingår naturligtvis att markera mina gränser på ett naturligt sätt. Det är ett evighetsgöra, eftersom markeringarna ständigt måste förnyas. Men jag använder i alla fall miljövänlig spray, helt nedbrytbar och naturvänlig.

I lördags hälsade min favoritgranne på. Den här gången fick han och husse titta på bollen i teven för sig själva. Jag låg i husses säng och hade det så lugnt och skönt. Min favoritgranne är verkligen just en favorit, men när det kommer till bolltittande tycker jag han blir onödigt oberäknelig. Har svårt att sitta stilla, och skriker för mycket. Men jag ledsagade honom i alla fall hem sedan, när bollen rullat färdigt.