Välkommen att tassa in...

God vän är alltid välkommen!







torsdag 5 maj 2016

Puff rapporterar och matte (bort)förklarar



Och var är maten??

Hej, det är jag, Puffen, igen! Ni är några som undrar hur jag mår? Jo, tack, om jag bara fick äta mig mätt nån gång, skulle jag säkert må alldeles prima. Dock pågår här i huset en skriande orättvisa! Gång på gång händer samma sak. Jag blir sittande bakom en stängd dörr och hör hur Gustav glufsar i sig på andra sidan. När jag till slut släpps ut, känner jag minsann himmelska dofter av både det ena och andra. Men finns där en smula till mig? Inte den minsta lilla!

Så idag tog jag saken i egna tassar. Upptäckte att dörren till soputrymmet inte var riktigt stängd. Och från påsen med matavfall förnam jag en doft av leverpastej! Något av det godaste jag vet. Nu gällde det att vara snabb! Fick putta åt sidan litet skräp som matte lagt ovanpå (säkert bara för att lura mig), men sen låg den där framför min nos. En rejäl bit pastej! Tyvärr hann jag inte mer än smaka, (alldeles för litet), innan matte kom och gjorde slut på det roliga.

Så, frånsett att jag håller på att svälta ihjäl, känner jag mig piggare än på länge. Och nu ska matte försöka (bort)förklara varför jag fråntagits mina maträttigheter här i huset.
Puff


Idag är det precis två veckor sedan allt började, med att Puff inte ville ha frukost. Efter sjukhusvistelse har hon nu belagts med stor restriktion när det gäller maten, som jag berättat tidigare här. Men den lilla damen är högst uppfinningsrik när det gäller att hitta mat, ständigt hungrig som hon är. 
Kan man bli lycklig av att hitta vanligt bajs i kattlådan? Javisst! Så länge som Puff bott här, har hon alltid varit lös i magen. Nu har hon bajsat helt normalt i fem dagar! Och i tisdags ringde veterinären om hennes prover. Hon hade stor b-vitaminbrist, normalt vid kronisk tarminflammation, så det får hon tabletter för. Men, något riktigt bra, provet från lymfkörteln närmast tarmen visade inga tecken på tumör! Så nu är jag försiktigt optimistisk.

Undrar ni varför jag slänger leverpastej? Jag stoppar hennes tablett i en liten, liten kula pastej varje morgon. Fast jag köper miniförpackningar av pastejen, går de inte åt innan jag är rädd att de börjar bli för gamla. Själv äter jag inte kött, och mannen gillar inte leverpastej.

På tisdag ska vi inleda foderbytet. Kan bara hoppas att hon gillar den nya maten lika mycket som den gamla. Hon ska få äta hjort. Det är jag helt säker på är en ny proteinkälla, som hon aldrig ätit. Om två veckor ska vi på återbesök på sjukhuset. Säkert kommer det fler rapporter från Puff och mig framöver.
Matte


   

11 kommentarer:

  1. Katten Sven5 maj 2016 16:27

    Puffisen! Super kul höra från dig och att du verkar må så bra trots att du lever på svältgränsen? Vi tror mest på din version av det hela, hihihi! Buff till dig

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det tackar jag för! Jag vet väl bäst hur tomt det känns i min mage, och hur orättvist jag behandlas? Buff tillbaka!

      Radera
  2. Vad kul att höra från dig och att du mår bra, ja förutom att du svälter.
    Förstår att du ständigt kollar om det finns något att äta när magen kurrar av hunger.
    Men det vankas bättre tider för dig vad gäller tillgången av mat, bara vänta några dagar till.
    Du och min husse har samma problem fast du har den kattliga varianten.
    Han har Crohns sjukdom, kronisk inflammation i tunntarmen och är tvungen att äta B12.
    Han var alltid jamardålig men efter att han opererades för 14 år sedan mår han bra.
    Och du kan hälsa din matte med att det där med riktigt bajs i lådan/toa det är verkligen glädjande på alla sätt.

    Ozzy

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har jag tur har Gustav tappat nån liten bit nånstans. Du förstår hur illa det är ställt, när man får tassa omkring under skåpen och leta något ätbart? Tyvärr tvivlar jag på att tillgången blir bättre, bara annorlunda. Nu ska den här goda, goda maten -det lilla jag får- fasas ut, och ersättas med den där hjorten. Ingen aning om hur det smakar, men jag hoppas förstås på det bästa. Sen får jag aldrig mer äta den maten jag får nu. Mycket sorgligt. Och aldrig något som innehåller kyckling eller vitfisk. :-(
      Där ser man, att din husse och jag har något gemensamt! Vad fint att han mår bra nu, precis som jag! Ska hälsa matte om bajset, fast jag tycker det låter knäppt!

      Radera
  3. Åh, stackars dig Puffen. Vi förstår verkligen hur hemskt det måste vara att jämt gå hungrig. Här hemma är det nästan likadant, husse sitter minsann och smaskar i sig godsaker, men vi katter får leva på snålt tilltagna ransoner av torrisar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är väldigt jamarsynd om mig! Jag skulle lätt kunna äta dubbelt upp varje dag. Jag får väl hoppas på fler öppna dörrar till soporna!?

      Radera
  4. Hej Sötnos!
    Det blir säkert bättre snart på matfronten och hjort är gott och du kan kanske få tonfisk, strömming eller lax istället om du gillar fisk.
    Din matte får nog fråga vettisen OM du får äta fisk alls sedan.
    Jag, Amanda, får bara lite kokt vitfisk högst sällan, ingen vanlig kattmat med fisk i, min mage mår heller inte bra av fisk >:(

    Upp med morrisarna Puffisen ^_~
    🐈 Nosbuffar 🐱

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nä du, det är nog kört med fisk för min del, eftersom jag aldrig mer får äta något jag ätit det senaste året. Hoppas verkligen att hjort är gott. Påsen med mat är redan hemma, och den doftade väldigt intressant i alla fall. Där fanns burkar också, men de är ju omöjliga att känna något igenom.
      Natten som var höll jag på att svälta ihjäl, jag lovar! Det jamade jag till matte mellan klockan tre och halv sex. Sen fick jag ÄNTLIGEN mat!

      Radera
  5. Åh så bra det låter! Men visst kunde det bli en större bit leverpastej till meducinen när den ändå inte går åt menar vi..Nosbuffar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det tycker jag med! Gärna hela förpackningen, det skulle vara PRECIS lagom!

      Radera