Nu ska ni inte tro att jag kommer bli högfärdig på något sätt. Mjaoua litet förnämare. Eller kräva oxfilé och vitfisk på silverfat varje dag. Men vid närmare eftertanke...en mera frekvent tilldelning av åtminstone vitfisk kanske är på sin plats nu? En annan är ju numera kändis! Inte för att jag bryr mig, men ändå.
Idag kom den nämligen i brevlådan. Tidningen med min bild på framsidan, med rubriken "Det var som (nät)katten!" Sen stod det en massa inne i tidningen. Saker som jag jamade om när jag blev intervjuad. Det är konstigt att bli det. Intervjuad. Jag har ju liksom inte fått någon träning i mediavana. Vore hemskt om något förfluget jam skulle förstoras upp eller misstolkas så det kom en massa teve och fotografer med blixtapparater. Och jag skulle bli tvungen att förklara mig. Eller allra värst, göra en pudel. Nästan så morrhåren ramlar av vid blotta tanken. Eller kanske skulle jag hamna i något filter, som Sixten gjorde.
Nu verkade hon ju väldigt beskedlig, ja, hon var till och med en av de trevligaste gästerna på länge, så jag svarade ganska rättframt på alla frågorna. Jag skulle förstås önskat att precis alla mina kompisar skulle ha nämnts där. Men de kanske inte ville ha en tidning med bara kattnamn?
Vill ni läsa artikeln? Den finns här!
Inlägg
Kattsons One-Liners
2 månader sedan
Åhh va häftigt! Jag är såå jamarsglad för din skull finis!
SvaraRaderaDe valde helt rätt när de intervjuade dig, du är väldigt speciell :D
*bjuder på mjölkisar och dentisar* Nosbuffar och Tass
Men oj, tack så mycket! Mjölkisar har jag aldrig smakat förut *slickar mig om munnen* Vad snällt av dig!
RaderaGrattis Gustav!
SvaraRaderaVerkligen en jamarbra artikel!
Men väljer man det bästaste intervjuobjekt kattvärlden kan uppbringa, ja, då är det ju liksom givet att både intervju och artikel blir jamarbra!
Sen verkade ju din journalist vara en sympatisk 2-bening och det är ju alltid en fördel. I synnerhet när man är obkekt!
Ja, hon var en hejare på att klia och kela, jag blev alldeles lycklig som hon höll på. Hon hade kunnat få mig att jama vad som helst. Tur att hon var juste!
RaderaTänk att vi är vänner med en kändis "stolta" Det var en bra intervju tycker vi, du är klok som vanligt, fina bilder också!Klart att det ska serveras mer vitfisk nu! Nosbuff
SvaraRaderaNågon form av uppgradering av maten är på sin plats nu tycker jag. Även om jag inte vill dra fördel av mitt kändisskap på annat sätt. Men vitfisk är ju så förjamars gott!
RaderaDet var både roligt och spinnande att läsa om dig. Tänk, det kändes nästan lite nervöst - man ville ju att din fina personlighet skulle komma riktigt till sin rätt.
SvaraRaderaOch det måste jag nog jama att den gjorde! Bra att de fick in lite jamiska, och även bra att du tryckte på vår viktiga roll som förebilder. Grattis till ett fint reportage, min vän! Och grattis till matte med, kul att hon också var med på bilden!
Tassklappar
Tack så mycket! Ja, att våra människor kan lära sig mycket av vårt sätt att leva, det känns som en viktigt uppgift att jama om. Och det måste ständigt tjatas om det också. De har ju svårt att inse det viktiga i livet.
RaderaNja, jag tycker ju att matte upptog litet väl stor plats på bilderna. Hade jag fått beskära hade bara det väsentliga kommit med.
MJAU så jamars roligt att läsa din intervju och se bilder på din familj Gustav, så tuff du var som gjorde en så GALANT intervju, Tassarna upp* för dig och din matte.
SvaraRaderaTass tass
Men att du vill att dina syskon skulle bort, hur menar du då, Mjau
Jamars fina bilder på er alla
Tass tass till bloggens finaste katt
Jam, jag menar att jag nog helst skulle vilja vara ensam katt här. Så är det bara. Okej, jag är ju en timid och snäll kisse, så jag finner mig i det hela. Men dom är ju syskon på riktigt, och jag känner mig alltid i litet underläge. Fast jag klagar inte. Det ligger inte för mig.
RaderaDet här är en av de bästa tidningsartiklar jag läst. Och tänk att jag känner den som jamat! När man läser dina svar och ser bilderna tror man ju inte du gjort annat än medietränat hela ditt liv. Var det verkligen första gången du intervjuats? Tänk så mycket du fick sagt på det lilla utrymme som gavs åt dig. Tycker förstås de kunde strukit allt annat i tidningen och gjort intervjun med dig längre, men bra i alla fall att du fick jama det viktigaste.
SvaraRaderaJamar du det? Det känns tryggt att höra. Att det blev så bra berodde nog mycket på att reportern besatt en viss kattkunskap, så mycket man kan begära av en tvåbent. Hon var ägd av en katt, hon också, och den katten var bara litet yngre än jag.
RaderaDet hade förstås varit intressant att få en hel tidning för sig själv, men jag är rätt nöjd ändå!
Jamarstort grattis till kändisskapet kompis. Tur att du inte kommer bli en sån där fisförnäm katt.
SvaraRaderaDet är ju skönt att intervjuaren förstod sig på att skriva det du jamade och inte hitta på massa tokigheter. För vem vill göra en pudel i TV?
Tack, tack så mycket! Nä, det är väl nästan det värsta straff en katt kan tänka sig? Tänk att sitta där och tvingas föreställa en HUND? Nä, en sån situation ska jag då ALDRIG försätta mig i!
RaderaVi trillar av datastolen här! Jag och mina kollegor trängs vid datorn för att få läsa om dig! Åsså Matte Nyfiken förstås! Vilken spinntressant artikel! Vi tycker att du gör en stor insats för oss katter genom att vara språkrör för oss(språk-katt). Det här uttalandet gillar vi extra mycket : "Det är för att undervisa de tvåbenta". Visst, de behöver en gedigen utbildning för att förstå oss katter!
SvaraRaderaKeep upp the good work!(ser du, jag kan engels-katt!)
Tass från Fjutten med kollegor och matte!
Ja, och inte bara för att förstå oss, utan också för att förstå hur de själva ska kunna leva bättre. Kunde de bara lära LITET av vårt sätt att leva, skulle de ju också må bättre. Men vissa behöver naturligtvis massor med undervisning om vad det innebär att leva med en katt. Tyvärr tror jag att de som mest behöver den undervisningen inte läser såna här bloggar.
RaderaI keep on working! (kan litet jag med!)
Åh vilket fint reportass det blev om dig! Tror inte du blev felciterad alls trots din mattes begränsade kunskaper i jamiska!
SvaraRaderaNoagos
Tack så mycket! Jag försökte lyssna uppmärksamt, så hon inte skulle göra alltför stora grodor. Jodå, det gick nog hyfsat. Nu väntar jag bara på att världspressen ska höra av sig.
RaderaÅh, vilken fin tidningsartikel. Tänk, självaste urbloggaren och inspiratören i en unik intervju. Det är stort. Matte säger att om det inte hade varit för att hon av en händelse hittat din blogg så hade nog aldrig Lizas bo kommit till och då hade antagligen inte min blogg funnits heller.
SvaraRaderaSedan dess har det tassats många kloka och fina ord i din blogg och matte har läst varje dag.
Menar du att New York Times inte har hört av sig än?? Skandal!
High tass!
Jag känner mig väldigt ödmjuk och stolt över att flera fått lust att blogga sedan de läst mina nertassade rader. Vi är alla så olika personligheter, och det är lika givande varje dag att tassa runt och se vad alla haft för sig.
RaderaNä, jag har väntat och väntat på bland annat samtalet från New York Times, men de har kanske inte hunnit än. De har ju bara eftermiddag där nu. Vad sur matte ska bli när det ringer mitt i natten...
Jamarns fint reportage om dig Gustav !
SvaraRaderaInte utan att man är stolt över att känna dig !
Tycker minsann att tilldelningen av Vitfisk borde öka med minst det dubbla :)
Roligt att du tycker det! Dubbel vitfisktilldelning tycker jag också är ett rimligt yrkande. Kanske dubbelt så mycket varje gång, men definitivt dubbelt så ofta. Förresten, det är inget yrkande. Det är ett KRAV!
RaderaVad kostar ett tassograf?
SvaraRaderaJamar kul att läsa repotaget.
Tyckte de var ypperligt att det skrev som det var, att "du jamar..." osv.
Och som vanligt jamade du klokheter. ;-)
Jag JAMADE ju att jag inte skulle bli högfärdig...tassografer tassas ner alldeles gratis, förstås! Klart hon måste skriva jag jamade. Människoprat har jag ingen lust att lära mig.
RaderaVilken fin intervju det blev! Både tolken matte och reportern skötte sig med den äran. Det låter verkligen som om de återgett dina jamanden på bästa sätt. Grannen känner sig nog också stolt eftersom det framgår att han är är en trevlig människa som förstår sig på katter. Men du ska kanske gömma tidingen för Piff och Puff? Kurr och burr.
SvaraRaderaJag har inte varit över hos grannen än, men jag hoppas han gillade vad jag jamat. Piff och Puff, inte bryr de sig om vad jag tycker. De vet minsann att de sitter säkert.
Radera