Välkommen att tassa in...

God vän är alltid välkommen!







onsdag 5 mars 2014

Nä, inte nu igen!


Nu har det hänt. Igen! Vartannat år är på tok för ofta! Trots att jag kraftfullt påjamat hur viktigt det är med kattkontroll innan växthusdörren stängs, har detta åter
Och nedisad höll jag på att bli!
försummats med sorgligt resultat. Förra gången skylldes det på att vinden skjutit igen dörren? Den här gången fanns absolut ingen ursäkt! Husse bara stängde. Och där inne låg jag och tog igen mig!


Så småningom tyckte förstås mina människor att saknades en katt där inne? Husets förstekatt, alltså, var fanns han? Husse skickades ut för att undersöka om han möjligen gjort bort sig vid växthusstängningen?

Då satt jag beredd, för solen var borta sedan ett tag, och värmen med den. Lika behagligt som det är när solen ligger på där, lika ruggigt blir det när den försvinner runt hörnet. Med förväntan följde jag direkt med husse in, för visst skulle det vankas någon form av gottgörelse? Glad blev jag,  när jag upptäckte skålen med blötmat i. En minimal portion, men dock. Jag är tacksam för det lilla.  

12 kommentarer:

  1. Syns ju tydligt på bilden att du är alldeles stelfrusen!! Å så fick du bara en minimal!!! portion, hur tänker de??

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror på allvar att ha de har något fel på matdoseringscentrumet?

      Radera
  2. Vilken otur du har med dörren, eller kanske med ouppmärksamma 2-beningar.
    Men samtidigt vilken tur att dom inte rymde på kvällen o kom hem sent på natten.
    Usch jam, vilken hemsk tanke.
    Liten portion blötmat?
    Näh, det får dom ändra på.
    Du ska ha så mycket blötmat som du vill äta.
    Det är jättebra för dina njurar jamar matte till mig.
    Själv äter jag blötmat som huvudrätt o sen knaprar jag lite torrisar som efterrätt.

    Ozzy

    SvaraRadera
    Svar
    1. De brukar lyckligtvis inte rymma när jag är ute. Någon hyfs har jag fått på dem i alla fall! Hos mig är det så att torrisarna har jag fått av min vettis speciellt för mina njurar, sedan får jag seniorblötmat som extragodis. Fast jag håller med dig, jag vill förstås BARA ha godis!

      Radera
  3. Men husse då!! Fast du är ju inte ensam om att bli inlåst eller utelåst, det har nog hänt de flesta av oss katter. Fast du fick ju lite kompensation i alla fall.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror också det hänt de flesta. Till och med Piff och Puff har lyckats med det, här inne. Men det är ju tur att man är saknad i alla fall!

      Radera
  4. Oj, oj, Skärpning av matte och husse, som jamta, alldeles för ofta! Bra att du fick lite kompensation i alla fall, hoppa verkligen att det blev massa extragos också.Nosuffar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jodå, goset kan jag inte klaga ett dugg på!Jag nedlägger husse så fort jag kommer åt, och sen har han inte mycket att välja på!

      Radera
  5. Din blygsamhet imponerar verkligen. Tänk att bli instängd i, säkert flera timmar och ändå ha styrkan att glädjas åt en minimal kompensationsportion! Det är stort.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med! Det är inte klokt vad fördragsam jag är? Fast kanske är det rätt skönt att ha ett förlåtande sinne?

      Radera
  6. Tycker gott att du kunde fått en JÄTTEportion som kompensation för ditt lidande. Dessutom var det ju inte första gången du blev inlåst. Vi hoppas att dina människor ser lika allvarligt på det inträffade som vi, och gör allt de kan för att förhindra liknande incidenter i framtiden.
    Tassklappar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nä, verkligen inte första, men jag är tveksam till om det var den sista? Min tilltro till mina människors tankeförmåga är inte så stor vid det här laget, för att uttrycka det milt. Men hoppas gör jag naturligtvis!

      Radera