På min eftermiddagsrunda upptäckte jag att matte var i växthuset, så jag tassade förstås in. Vad gjorde hon där? Verkade inte vara något av intresse för mig, men naturligtvis ville jag ändå hålla henne sällskap. Tassade runt bordet några gånger. Fanns där plats för mig? Jo, men hade det inte blivit högre sen förra sommaren, bordet? Reste på mig litet för att bedöma höjden. Ju mer jag tittade, desto mer tveksam blev jag till projekt "hoppa-upp-på-bordet". Jag behövde inte fatta något beslut. Matte lyfte upp mig.
Sedan bistod jag henne med planteringen genom att hela tiden sända rogivande signaler. Stress när man jobbar är inte bra. Ja, ni ser själva hur jag ligger i för att få till ett fint arbetstempo för matte? Och när hon var färdig, passade jag på att vila en stund också. När jag ändå låg där på bordet.
Tur att du kom till undsättning när det gällde omplanteringen av mattes växter. Hon hade säkert aldrig klarat det utan din hjälp. Det är rätt kul att hjälpa dom att få ordning på saker o ting. Du är ju ute o kan hjälpa på nära håll, själv får jag stå i ett fönster o banka o visa med tassarna hur mina människor ska bära sig åt för att få det rätt.
Vi kompletterade varann perfekt tycker jag. Såna jobb åtar jag mig gärna även fortsättningsvis. Litet synd om dina människor som bara får distansvägledning, men de går väl in och frågar om de blir villrådiga?
Du måste ju vara världens bästa arbetsledare. Du verkligen utstrålar ett inre lugn. *nickar* Även här hemma hos oss så verkar vissa möbler ha växt lite på senare tid. Jag fick själv avstå från att hoppa upp på skrivbordet häromdagen bara för att det växt säkert tre meter sedan sist.
Det är väldigt besynnerligt med växande möbler? Förut hoppade man ju upp utan att tänka, det var bara att ta sats. Jag är glad över lådan matte ställt framför mitt favoritfönster. Man vill ju inte riskera livet bara för att fönstret är högre upp numera.
Det här var ju väldigt bra planerat. Många katter har märkt att både bord, stolar och hyllor blir högre med åren. Vet inte vad det beror på. Kanske är det för att våra människor ska få nöjet att lyfta oss? Det syns ju tydligt att du behövs i växthuset i alla fall. Bra att du tog en liten kattlur när du ändå låg där.
Jag får väl vara nöjd så länge som soffan och sängarna inte skjuter i höjden! Men visst, det är trevligt att bli upplyft också, för det brukar ingå litet extra gos strax efter. Och visst behövdes jag där, matte tyckte det var jättemysigt med sällskapet!
Jamarns vilken proffsig tassledning din matte fick, de är dåliga på att jobba lugnt och metodiskt utan vår hjälp och stressar gärna fram om inte vi vägleder dem. Det där med bord gjorde vår matte lite orolig förut. För något år sen upptäckte hon att jag ogärna hoppade upp direkt på köksbordet utan ville först hoppa upp på stolen. Så hon höll koll på mig i smyg (jama om fräckt!) men såg sen att jag hoppade utan problem upp på annat som var högre och då lugnade hon sig. Nu har hon insett att det är just bara köksbordet och låter alltid nån av stolarna stå utdragen till mig. Hade hon frågat och inte hållt på och smugit hade jag kunnat jama varför, men nu låter jag bli, men jag är glad över stolen. *nosbuffar*
Jag har nog mer allmänt blivit försiktigare med hoppen, för det är så mycket som växt. Sämst är staketet till grannen, som till för ett halvår sen höll hoppvänlig höjd, men nu får jag dra mig över. Hoppas staketet slutar växa nu, för det är precis att det går. Snällt av din matte att ha en stol utdragen!
Tur att du kom till undsättning när det gällde omplanteringen av mattes växter.
SvaraRaderaHon hade säkert aldrig klarat det utan din hjälp.
Det är rätt kul att hjälpa dom att få ordning på saker o ting.
Du är ju ute o kan hjälpa på nära håll, själv får jag stå i ett fönster o banka o visa med tassarna hur mina människor ska bära sig åt för att få det rätt.
Ozzy
Vi kompletterade varann perfekt tycker jag. Såna jobb åtar jag mig gärna även fortsättningsvis.
RaderaLitet synd om dina människor som bara får distansvägledning, men de går väl in och frågar om de blir villrådiga?
HUR skulle matte klara vårens plantering utan din hjälp...
SvaraRaderaInte alls, tror vi.
Hon behöver dina lugna vibbar för att må bra ;-)
Nosgos
Precis, och när det gäller att sända lugna vibbar tycker jag att jag gör ett riktigt bra jobb! Och hon klagade inte heller.
RaderaDu måste ju vara världens bästa arbetsledare. Du verkligen utstrålar ett inre lugn. *nickar*
SvaraRaderaÄven här hemma hos oss så verkar vissa möbler ha växt lite på senare tid. Jag fick själv avstå från att hoppa upp på skrivbordet häromdagen bara för att det växt säkert tre meter sedan sist.
Det är väldigt besynnerligt med växande möbler? Förut hoppade man ju upp utan att tänka, det var bara att ta sats. Jag är glad över lådan matte ställt framför mitt favoritfönster. Man vill ju inte riskera livet bara för att fönstret är högre upp numera.
RaderaDet här var ju väldigt bra planerat. Många katter har märkt att både bord, stolar och hyllor blir högre med åren. Vet inte vad det beror på. Kanske är det för att våra människor ska få nöjet att lyfta oss? Det syns ju tydligt att du behövs i växthuset i alla fall. Bra att du tog en liten kattlur när du ändå låg där.
SvaraRaderaJag får väl vara nöjd så länge som soffan och sängarna inte skjuter i höjden! Men visst, det är trevligt att bli upplyft också, för det brukar ingå litet extra gos strax efter.
RaderaOch visst behövdes jag där, matte tyckte det var jättemysigt med sällskapet!
Jamarns vilken proffsig tassledning din matte fick, de är dåliga på att jobba lugnt och metodiskt utan vår hjälp och stressar gärna fram om inte vi vägleder dem.
SvaraRaderaDet där med bord gjorde vår matte lite orolig förut. För något år sen upptäckte hon att jag ogärna hoppade upp direkt på köksbordet utan ville först hoppa upp på stolen. Så hon höll koll på mig i smyg (jama om fräckt!) men såg sen att jag hoppade utan problem upp på annat som var högre och då lugnade hon sig. Nu har hon insett att det är just bara köksbordet och låter alltid nån av stolarna stå utdragen till mig.
Hade hon frågat och inte hållt på och smugit hade jag kunnat jama varför, men nu låter jag bli, men jag är glad över stolen.
*nosbuffar*
Jag har nog mer allmänt blivit försiktigare med hoppen, för det är så mycket som växt. Sämst är staketet till grannen, som till för ett halvår sen höll hoppvänlig höjd, men nu får jag dra mig över. Hoppas staketet slutar växa nu, för det är precis att det går.
RaderaSnällt av din matte att ha en stol utdragen!