Välkommen att tassa in...

God vän är alltid välkommen!







fredag 11 augusti 2017

Inte dags att ta adjö än


Jag har bott på sjukhuset sen igår morse. Men nu är jag hemma igen! Matte och husse trodde att jag tänkte jama adjö, men jag tänker nog tassa på ett tag till. 

Det var i tisdags som jag inte alls kände mig så hungrig längre, och i onsdags tackade jag nej till all mat. Ändå kom det upp litet mojs då och då. 
När jag kom till djurkliniken tyckte vettisen att jag skulle stanna kvar där. Inte alls dumt, måste jag jama så här efteråt! Jag blev bjuden på riktig kalasmat, och det var många som kelade med mig. Visserligen hittade de på dumheter också, stack i mig, och tvingade i mig äcklig medicin, men i stort sett trivdes jag riktigt bra!

När jag skulle åka hem sa vettisen att de skulle sakna mig, för alla tyckte så mycket om mig. Jag ville förstås ändå åka hem när mina människor kom. Än ville jag inte jama adjö! Och vettisen sa att hon trodde att jag skulle få vara med ett tag till, trots att mina njurvärden försämrats litet. Men ännu inte alarmerande, och alla andra värden var jättefina. Nu ska jag prova med annan njurmat. Den var god på sjukhuset, hoppas den smakar lika bra här hemma.

Nu önskar jag er en skön helg, och hoppas ni får njuta av sol och värme! Jag tänker njuta bara av att få vara hemma!

P.S. Jag hade en del bilder att visa, men det går inte, den funktionen är död, så det får bli så här i stället. D.S.


 



 

12 kommentarer:

  1. Men Gustav vad du skrämde oss med dagens bloggrubrik!! Du får inte tassa vidare riktigt än! Mumsa nu ordentligt av den goda nya maten så du piggar på dig ordentligt! Buffisar från Sven och company

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nä, så länge som jag trivs med patrulleringen och njuter av att ligga i gräset tänker jag nog tassa ett tag till! Men dumt nog smakar maten annorlunda här hemma, inte alls lika god? Hoppas den blir bättre till i morgon!

      Radera
  2. Jam nu blev vi rädda. Så skönt att du är hemma igen, vi är så glada för det. Så bra att de tog hand om dig ordentligt, och att de uppskattar att du är en så trevlig katt.
    Var rädd om dig nu och njut av att vara hemma.Nosbuffar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, jag blev allt väldigt ompysslad på det där stället, men så visade jag också min tacksamhet för det! Men det är såklart ändå bättre att vara hemma nu!

      Radera
  3. Jaaaammmmmm, vad jag blev skraj när jag läste början av ditt brev.
    Men sen blev jag lugn igen när jag läste vidare.
    Det är ändå tur att djursjukhus finns, och dom är ju snälla och vill oss väl.
    Vilken tur att dina andra värden var bra.
    Då hoppas jag verkligen att din nya njurmat ska smaka smaskens även hemma OCH att den ska göra dig gott.
    Klart att du mår bra när du får vara hemma i lugn o ro (om nu Lisa kan hålla sig lugn).
    Önskar dig en lugn o skön helg och även andra dagar med dina människor samt Lisa.

    Ozzy

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mina människor var också bekymrade, kan jag jama! Men tyvärr undrar jag om det verkligen är likadan mat som jag fick på sjukhuset? Jag tror att de luras! Men jag har jamat åt matte att det finns en massa olika njurmat, så det är bara att beställa en hög och låta mig provsmaka! NÅGON kanske är OK?
      Lisa får hållas inne hos sig när jag är inne, för hon bara lappar till mig så fort vi ses. Konstig tjej, om du frågar mig om en åsikt!
      Ha det så fint, ni också!

      Radera
  4. Det var nog bra att du stannade på djursjukhuset över natten och kom igång med att äta. Hoppas ni hittar nån njurmat som du gillar. Både dina människor och vi som följer dig vill så kart att du ska må bra länge, länge till.

    SvaraRadera
  5. Men fina, Gustav. Det känns verkligen tråkigt att höra hur du fick åka in till sjuka huset. Våra hjärtan (och husses) slår alltid lite extra för dig och vi hoppas att du inte säger adjö än. *tårar på nosen*

    SvaraRadera
  6. Jamarnd vad rädd jag blev nu hälsar Zoya. Krya på dig så du får tassa med länge än. Nosbuffar

    SvaraRadera
  7. Men Kära Gustav, vad är det vi läser? Inte ska du jama adjö än, nej det får du inte. Vi blev verkligen jamans rädda här, när vi läste vad som hade hänt dig. Hoppas att du får vara kvar än ett tag, vi älskar dig, Gustav, så håll dig på dina tassar ett tag till.
    Många tasskramar till dig och din familj <3 <3

    SvaraRadera
  8. Så väldigt tråkigt att du fick åka in till vettisen igen. Vi blir så oroliga, men vi vet ju samtidigt vilken kraftkatt du är, så du ska säkert stå pall länge än! Du och dina människor får ta riktigt bra tass om dig nu, så att magen och värden och allt håller sig i form. Du får inte tassa ifrån oss, kära fina du <3
    Många kramar och tassklappar

    SvaraRadera
  9. Jamars vad du skräms Gustav! Men skönt att du fick komma hem igen. Bra att du får specialmat som njurisarna tycker om.
    Jamarkramisar!

    SvaraRadera