Lisa: Hur pinsamt?

Dagen efter jag kom hem från hotellet skickade någon godis/leksaker till mig!  Husse inbillade sig att de var till honom, men jag vet vad jag vet. Det bara skrek "Lisa" om buketten! Men av någon anledning flyttades den runt, och ställdes på de mest oåtkomliga ställen? Det var inte snällt gjort!

Nåt annat som definitivt var direkt elakt gjort inträffade igår kväll. Jag hade den stora lyckan att fånga en fjäderkotlett ute på altanen, och skyndade mig in med den för närmare beskådande och hantering.  Att man aldrig lär  sig?! Genast fick jag matte efter mig, och sedan anslöt också husse. Jag morrade givetvis att detta var mitt byte, och försökte undkomma deras försök att knycka det bäst jag kunde. Tyvärr lyckades jag inte, den här gången heller. Husse tillgrep min skatt. Så snöpligt! Nu har jag hittills fångat en mus och tre fjäderkotletter på altanen. Hur många har jag fått behålla? Just det, NOLL!

Jag bara jamar, hur pinsamt är inte det? För dem, alltså!

Lisa: Får man göra så???

Igår kväll var jag mycket upprörd och besviken på mattes

Får man verkligen göra så???

beteende. Jag hade varit ute på altanen och till min enorma lycka fått tag på en fjäderkotlett! Tänk att den kunnat ta sig in igenom de små maskorna i nätet?  Min lyckodag! Tog in den för ytterligare behandling. Stort misstag! Matte fick syn på mig när jag sprang omkring med bytet och funderade på mitt nästa drag. Hon blev litet undrande varför jag inte brydde mig om Gustav, som nyss kommit in? Så hon följde efter mig in i vardagsrummet.

Jag hade precis lagt ner min fångst på golvet för närmare beskådande, men förstod blixtsnabbt att hon tänkte stjäla mitt byte?! Alltså lyfte jag upp det igen. Sen vet jag inte riktigt hur det gick till, men jag kan jama att mina misstankar tyvärr var helt korrekta! Hon helt enkelt snodde kotletten från mig! Sen försvann hon ut. Förmodligen för att kalasa på den själv? Man kan bli frustrerad för mindre.

Och när jag ändå är igång och klagar på matte kan jag berätta att hon ibland stänger in sig på toaletten!!? Får man verkligen göra så? Hur ska jag då kunna komma in där?

Här behövs minsann uppfostras i både det ena och andra.
 

Så fel det kan bli

Nu ska jag berätta en historia ur verkliga livet. Mitt. 

Minnen av en sorglig historia!

Restaurang Pipiga Pilfinken har delvis stängt för säsongen, men har också öppet några avdelningar. En av dem besöks dagligen av ett gäng stora och feta fjäderkotletter. Nä, inte kotletter, stekar! Hittills har jag inte brytt mig om dem. Småportioner har mer varit min melodi. Till nu.

Jag tassade in på restaurangen, och fick syn på en gäst, som jag ville stifta närmare bekantskap med. Mycket närmare! Så jag tog helt sonika och drog med honom ut därifrån, ett bra stycke bort, så vi kunde få vara ifred. Där satte jag mig ner, betraktade honom, och funderade på mitt nästa drag? 

Vet ni vad som händer då? Jo, husse kommer stövlande och förstör alltihopa! Steken försvinner med en väldans fart, och jag blir upplyft och inburen i huset! Helt mot min vilja, det kan jag garantera!

Som ett minne av denna sorgliga berättelse ligger några fjädrar på gården. Nästa gång ska jag göra som jag brukar. Ta med mina byt.. gäster in under rhododendronbusken.




 

Överladdning?

Jag börjar få litet problem med laddningen. Eller, för att precisera, det verkar som jag håller på att bli överladdad?
Och på nätterna pyser det liksom över? Det är rätt jobbigt, kan jag jama! Det är något jag också berättar för omgivningen, alltså husse och matte. Med det avverkat, inledes jakten. 

Lyckligtvis brukar det ligga något lämpligt byte och lura på golvet. Ni skulle bara höra smockorna som utdelas! Här handlar om det total underkastelse och förnedring av offret. Som ibland försöker fly in under möblerna? Så enfaldigt och utsiktslöst! 

En sån här fight pågår givetvis inte ljudlöst, men en laddad jägare kan inte ta hänsyn till människors eventuella sovtider. Eller, för den delen, förlägga jakten någon annanstans än utanför deras sovrum. En jägare måste göra vad en jägare måste göra. Lugnt och urladdat kan jag sedan sova till långt in på morgonen.

Vet ni hur...?

Vet ni hur man får en människa att bli litet livaktig och kul på kvällskvisten? Släpp av en loppa i hennes säng när hon lagt sig! 

Jag blev alldeles förvånad vilken fart det blev på matte helt plötsligt när vi lagt oss? Fick precis litet skönt kli mellan öronen och på ryggen, när hon utan förvarning reste sig och började slå vilt på olika ställen på täcket? En stackars liten svart mojäng hoppade omkring och försökte undkomma hennes hårdhänta behandling. Nu besitter hon inte min jaktskicklighet, men efter en stund fick hon ändå in den slutliga domen. Intresserat hade jag följt hennes beteende, men ett så litet byte är under min värdighet att befatta mig med.

Efter avslutad jakt bredde lugnet ut sig igen, och vi återupptog vår avbrutna kelstund. Fast jag tyckte nog att kliandet mera fick karaktären av genomsökning? 

Ett oväntat slut?

Jag tror jag ska fortsätta på temat oätliga bytesdjur. Igår berättade jag ju om min besvikelse beträffande falskmusen, icke-musen eller vad man ska kalla den?

Men jag har faktiskt ett exempel på byte som är ännu värre när det gäller ätbarhet. Skillnaden är att detta djur är mera ärligt, inte förklätt till något annat. Jag jamar om en liten brungrön sak, och en riktig utmanare när det gäller snabbhet. Det uppskattar jag! Lär heta ödla. 

Blev utmanad av en sådan härom dagen. Jag nappade givetvis omedelbart. Den stackar'n visste ju ingenting om vem den utmanat! För spänningens skull lät jag den hållas en stund, innan jag bestämde mig för att sätta ner tassen.

Men! Nu kommer jag till den stora skillnaden mot gårdagens berättelse. Upplösningen. Det slutliga avgörandet. Dödsstöten. Kom inte. Nä! Jag visste ju redan att den här lilla biten inte gick att äta, inte var en förklädd krabba eller så. Den fick ge sig iväg. Det gjorde den, i raketfart. Men jag var inte intresserad mer. Jakten var över för min del.

Och så måste jag jama att jag tyvärr inte hinner blogga något i morgon. Det kommer några tvåbeningar i kväll, som jag måste ta tass om över helgen. Så jag önskar er redan nu en fin helg, så tassas vi på måndag igen!