Kan det bli bättre?

Jag antar att de flesta av er njutit lika mycket som jag av den gångna helgens väder? Det kan inte bli bättre än så här, enligt min mening. Särskilt har jag uppskattat de varma kvällarna. I mesta laget, om ni frågar mina människor. Som vanligt har de inte haft vett att utnyttja de sena kvällstimmarna till jakt eller andra stimulerande aktiviteter, utan bara sitter och väntar på att jag ska komma hem?! 

I fredags fick de vänta länge, för jag hade fullt upp där ute. Och med mig hem hade jag ett antal ovälkomna gäster. Mitt nya fästingrekord är nu åtta stycken krypande fulingar! När matte kammade mig fastnade flera stycken samtidigt vid varje drag. Hon lade dem på ett papper. Det smällde litet när hon tryckte till dem med ovansidan av kammen. Dagen efter fick jag nytt sprut på nacken, så förhoppningsvis blir det lugnare några veckor. 

Nu ser jag fram emot en veckas behaglig tillvaro, och det hoppas jag gäller alla mina vänner också!








 

Dumt rekord

Igår kväll satte vi ett nytt rekord här hemma. När jag kom in efter ett sent arbetspass blev jag mer än vanligt grundligt kammad. När matte var klar låg sex stycken fästinglik på bordet! Tror jag aldrig haft fler än två samtidigt förut, så det är en rejäl ökning av rekordet. Husse var nog aningen avvaktande när jag efter kamningen

Perfekt storlek på min nya säng!

hoppade upp till honom i sängen?

Men så en bra nyhet också, jag har fått en ny säng! Jag invigde den direkt, och den blev klart godkänd. Nu har jag använt den i snart en vecka, och provresultatet står sig. Bra också att Puff fattar vems säng det är, så jag får ha den i fred. Idag är litet av en vilodag. När solen inte visar sig känns luften kall. Och så blåser det isvindar. Då är det skönt att ha en egen, ny säng att dra sig tillbaka i. 

Och man kan ju alltid hoppas att fästingarna också tycker det är för kallt i kväll, när jag ska ut på min kvällsrunda. 


 

Jag sätter rekord

Och vad är nu detta??? Att det är en björk ser ni förstås,

men vad är det för märkvärdigt med den? Jo, den har idag varit föremål för ett världsrekord. Nåjam, Gustav-rekord i alla fall! Otur bara att ingen var alert nog för att jag skulle kunna få det dokumenterat, så ni får lita på mitt jam!

Den här björken hos min favoritgranne tillhör de bättre i grenen trädrusning. Och idag rann det över mig en så enorm energi att jag nådde ända upp till strecket på bilden! Betänk att där inte finns något fusk, i form av grenar, att få hjälp av! Väl där tittade jag neråt, och kalkylerade ett ögonblick hur jag bäst skulle ta mig till marken igen. Det gick förstås bra, var ju bara att göra som när jag rusade upp, fast tvärtom! 

Litet synd att jag använde grannens björk, annars hade vi kunnat märka ut mitt rekord. Det får duga med att jag basunerar ut det här, och det är minsann inte det sämsta!

Jag slapp inte undan

Till slut hittade det hit, det vita. Det kom smygande i natt, och överrumplade oss medan vi sov.

Neeej...inte nu igen!

*vänder på tassen och går in igen* 

Tröstäta? Va' e're för fel på de' då?

Jodå, jag var faktiskt ute en sväng sedan. Matte for iväg med husse, som skulle till norra landet igen. När hon kom tillbaka, var jag just på kontroll i utkanten av Mitt Område. Fick världens fart, men hann ändå inte i tid för att hälsa henne välkommen. Ännu värre var att hon redan hunnit in! Och jag som var så frusen...

Just då öppnade hon dörren igen. Ni skulle sett mig då! Trettio meter på sju hundradels sekund, inklusive en rejäl sladd när jag rundade trapphörnet. Absolut nytt, personligt rekord.

Efter det aktade jag mig för att tassa ut. Vågade inte lita på att hon skulle öppna dörren en gång till.