Nu har jag demonstrerat!

Den här helgen har jag demonstrerat. Satt ner tassen. Visat att jag inte finner mig i vad som helst!

I torsdags togs jag ju till plågohuset och blev stucken och utsatt för diverse övergrepp. Och varför? För att jag, enligt matte och husse, sovit mer än vanligt?! Så nu har jag allt visat dem!

Varenda natt sedan dess har jag vid lämplig tidpunkt, mellan två och fyra nån gång, med min allra mest kraftfulla röst berättat att jag minsann är vaken, full av energi och vill påbörja dagens arbete där ute! Responsen från mina människor har varit sval. För att inte jama iskall. I stället för att jubla åt denna min positiva förändring har jag mötts av bara...tystnad? De ligger där och blundar och låtsas sova, fast jag vet att de är vakna. Det har jag försäkrat mig om genom att kliva över båda två efter min demonstration. Jo, jag lyckades faktiskt få upp husse igår, men det är enda gången. 

Huvudsaken är förstås ändå, att mitt budskap har nått fram. Jag mår bra, och sover exakt så mycket som mitt arbete erfordrar! Och onödiga vettisbesök undanbedes härmed bestämt!!!

Sängfunderingar

Min husse har rest till norra landet igen. Det betyder, att

Har sina fördelar

jag får hans säng för mig själv på nätterna. Inte så dumt, faktiskt. Jag får sova ifred.

Det är förstås inte så att jag ogillar när husse ligger i sängen. Tvärtom uppskattar jag mycket den första stunden på kvällen, den, när han ligger och läser. Då värmer vi varandras magar, och har det fridfullt och skönt tillsammans på alla sätt. Det är sedan det komplicerar till sig. När husse släckt lampan, vet jag vad som gäller. Snabb förflyttning över till matte!

Har för längesedan gett upp försöken att klamra mig fast, när husse vänder sig i sängen. Risken att dråsa i golvet är överhängande. Alltså flyr jag till matte, hon brukar vara vaken litet längre. Men sedan är det förstås samma elände där. Vet inte hur många gånger varje natt som jag blir väckt för sidbyte?

Fast det är nog bäst ändå när båda är här. Det hindrar ju inte att jag njuter av ostörd sömn några veckor? Men allra smartast vore förstås en egen säng mitt emellan dem.

Men bara nästan

Tre katter ligger och sover...

 Men kan han inte räkna till tre, undrar du? Klart jag kan! Det lärde jag mig ju redan i unge-skolan. "Om Gustav fångar en mus, och sedan fångar två möss till, hur många möss har Gustav då?" "Ingen förstås, he-he, för dem har han redan käkat upp!" Det var sånt vi tyckte var jamarroligt på den tiden, vi kattungar. Och skrattade så morrisarna nästan trillade av.

Men här har jag inte ätit upp någon, vi är faktiskt tre stycken! Titta bakom min rygg! Det är inte matte som fuskbäddat sin säng, det är Piff som krupit in där och lagt sig nästan nos mot rygg med mig. Matte såg Piff krypa in där, och trodde jag skulle ha synpunkter på arrangemanget. Men inte orkade jag bry mig, jag hade precis glidit in i den där sköna sömnen, ni vet. När det nästan skulle kunna springa förbi tre möss, utan jag brydde mig. Men bara nästan.