Välkommen att tassa in...

God vän är alltid välkommen!







måndag 22 mars 2010

Jag överlevde!

Jag är tillbaka! Jag har överlevt ännu en vistelse i fängelse. Det som också benämns kattpensionat. Jag fick ett nytt rum där, som jag aldrig bott i förut. Det var precis lika låst som alla de andra, och möbleringen tämligen likartad. Fördelen var att rummet låg längst bort i huset, så jag hade ingen granne på ena sidan. Och jag måste ju erkänna att jag faktiskt gillar personalen på stället. Om det inte vore för den förjamade inlåsningen skulle jag kunna tänka mig att semestra där helt frivilligt.

Nu har jag i alla fall njutit i fulla drag av att vara hemma igen. Hela dagen har förstås gått åt till att undersöka vad som hänt här när jag och min assistent Piff inte kunnat säkerställa området. Den stora -och jätteglada- överraskningen var att allt vitt försvunnit! Bara några små högar låg här och där, inget att bry sig om alls. Hela gräsmattan var alldeles grön, vilken känsla! Mitt arbete underlättades naturligtvis betydligt av detta. Nu är det enkelt att komma in under buskar och annat.

Blev förresten aningen orolig i morse, för jag hörde det välbekanta ljudet när en sprut-i-nacken-förpackning öppnades. Intog genast en avvaktande hållning under matbordet. Lyckligtvis gick matte förbi mig och tömde hemskheten i Piffs nacke i stället. Piff reagerade helt sunt genom att köra ett blixtrace genom huset. Har full förståelse för henne. Det är verkligen en lika vidrig upplevelse varje gång.

Efter att hon lugnat ner sig, gjorde vi sällskap ut. Jag av henne några lättare bevakningsuppgifter i närområdet, medan jag som vanligt tog på mig att klara av de mer avancerade ytterområdena, där vaksamheten måste vara helskärpt. Inkräktare och skällisar kan dyka upp där man minst anar det.

Här luktar det mus...*sniffa sniffa*...jo, mus är det...

Gå hem du, matte, jag måste stanna och göra en noggrann kontroll här...
*kom då lilla musen...komsi komsi...*

Det är verkligen skönt att vara tillbaka i mitt hus. Har också jamat ifrån på skarpen att de ska hålla sig hemma, mina inneboende. Och definitivt att de måste planera så att inte bägge de som jag har delad vårdnad om sticker samtidigt. Det vill jama de som bor i mitt hus, och min favoritgranne. Skamligt att ge sig iväg allihopa. Man kan ju alltid hoppas på en förbättring av planeringsförståndet.

9 kommentarer:

  1. Ett stort välkomstmjau till dig. Skönt att ha dig hemma igen kompis. Gratulerar till det nästan snöfria området. Nu kan vi jobba som riktiga katter igen. Fast jag förstår att du tar de svåra uppgifterna själv istället för att delegera dem till din assistent. Jag tycker du gör rätt i att kräva konstant hemnärvaro från en av dina inneboende vid alla tillfällen. Inte ska väl du behöva lida på ett pensionat heller. *uppmuntrartass* Tala om hur det gick med musen sen.

    SvaraRadera
  2. Härligt att vara hemma igen. Reviret verkar vara i tämligen gott skick trots din ofrivilliga frånvaro. Ett stort grattis till att ni blivit av med det vita. Måste underlätta i jakten på mus och musseron. Kurr och burr.

    SvaraRadera
  3. Å, så skönt att du är hemma igen! *pustar ut* Vi har varit gräsansfullt oroliga för dig... man har ju hört ett och annat om vad som händer i fängelser, jamar jag... det är tryggt att veta att du blivit utsläppt igen och kan gå dina viktiga rundor. Klokt av dig att ta på dig de svårare uppgifterna själv, förresten! Så handlar en bra ledare *hederstass*. Ser underbart ut att ni har barmark...

    Tass från Imma, abbemissa.

    SvaraRadera
  4. SIPPO: Ja, precis som jag delegerar visst arbete, måste mina inneboende kunna delegera sina hemmauppgifter, dvs att hålla sig här. Delegation är viktigt. Du har ju också börjat ge visst ansvar till Snuffe. Man måste hjälpas åt. Tassen!

    FINDUS, ISAK och RASMUS: Jodå, reviret har klarat sig förvånansvärt bra. Musjakt är jag väl förtrogen med, men musseron? *funderar skarpt* Undrar just om det är nåt för mig? *funderar ännu skarpare*

    KLOSTERKATTERNA: Det var en verklig överraskning att kunna tassa på överallt. Nu börjar livet på nytt! Hög tid att börja nedgradera till vårpälsen. Hoppas ni också får det lika njutbart snart!

    SvaraRadera
  5. Välkommen tillbaka. Skönt att höra ditt ljuva tassande igen! Du får tassa ner att dina inneboende ska göra som mina åka varsin vecka! Det tycker jag är jättebra.

    SvaraRadera
  6. Bra förslag, om dom så absolut nödvändigt måste åka. Jag förstår inte varför man ger sig iväg när det här är bästa platsen att vara på?
    Tass!

    SvaraRadera
  7. Jag har varit så orolig för dig, men nu känns det jättebra att veta att du är tillbaka och dessutom i god form, trots fängelsevistelsen. Vi får hoppas att dina inneboende äntligen förstått att de inte ska smita iväg så där, åtminstone inte samtidigt. Hela din omgivning kommer ju att översvämmas av möss och annat om du inte får utföra dina viktiga sysslor dagligen.

    SvaraRadera
  8. Jag tror att dom börjat inse hur viktigt mitt arbete är. Åtminstone har dom lovat att hålla sig på plats läääänge nu. Dom vill nog inte heller ha musöversvämning. Det räcker med vattnet som blir för stort ibland. Tass!

    SvaraRadera
  9. Välkommen hem Gustav! Skönt att du är tillbaka! Hoppas du slipper fängelset i fortsättningen nu! Håller med om att det är ju en mycket usel planering att alla åker i väg samtidigt. Men man kan ju inte förvänta sig för mycket av människor! *suckar*

    Gott att se dig hemma igen i alla fall Gurra!

    SvaraRadera