 |
| Dags att få komma ut en stund, men hur ska jag komma förbi den där krypande grejen? |
 |
| Han lägger ut mineringar också... |
 |
| Om jag tassar framåt väldigt försiktigt... |
 |
| ...men katten också, jag törs inte...och där borta ser jag dörrhandtaget *suckjam* |
 | |||
| Nu e're kört...han tänker blockera dörren... |
Inlägg
Vilken katt som helst förstår ju att det var av ren hänsyn som du inte bufflade dig förbi minisen. Men jag måste medge att det såg lite läskigt ut med mineringar... Ryyys.
SvaraRaderaSIPPO: Att ta sig förbi ETT hinder..möjligen...men TVÅ? Det finns ju gränser!
SvaraRaderaSicken liten en!
SvaraRaderaSnodde han dina leksaker med?
*orolig*
Det syns ju på hela ditt kroppsspråk att du är hänsynsfull, inte rädd. Jag hoppas bara att mineringen inte var början på värre terroristdåd?
SvaraRaderaDu är då en modig katt!
SvaraRaderaMatte hälsar att din blogg är en fan-tass-tisk hyllning över en katts liv!
Vad menar hon med det, hyllar inte vi kattens liv?!? *morr*
Svanshonnör från Linnsen o Frank
MAX och MÅNS: Jodå, gissa om han gjorde det!? Fast mina, och mina, jag är ju inte så mycket för fjädervippor. Men matte lade undan vipporna. Han måste ju lära sig att inte knycka på det där viset.
SvaraRaderaKATTSON: Det är ju litet uttala sig om det. Jag har hört så många varningar för minisar, så risken finns förstås att värre saker kan hända längre fram. Bara att hålla tassberedskap.
SvaraRaderaLINNSEN och FRANK: Mjäsch då, modig och modig...nu blir jag nästan generad. Matte säger att jag är en ovanligt SNÄLL katt. Det kan jag kanske tro på, när jag jämför med tjejerna här.
SvaraRaderaJag är övertygad om att ni hyllar kattens liv! Svanshonnör tillbaka!
Så länge de har någon stor med brukar det gå bra har vi upptäckt, men visst är de lite märkliga. Minisen var säkert jättelycklig över att fanns i närheten. Nosbuff
SvaraRaderaDUI och DECO: Jaha, det ska jag notera. Någon stor måste vara i närheten. Han pratade så konstigt, och tittade förundrat på mig. Nä, lycklig var han nog inte. Men kanske blir vi kompisar när han blir större?
SvaraRaderaÄn är inte minisen farlig... vänta några år tills h*n kan gå stadigt, det är då det gäller att akta sig ;-)
SvaraRadera=^.^=
Nosgos
Inte ser du rädd ut inte !
SvaraRaderaMen bäst att ta det försiktigt ändå , man vet ju aldrig ??!!
Vilken tur att din matte plockade undan fjädervipporna så minisen inte knyckte dom !!!
SMULAN o AMANDA: Jag har insett det, efter alla varningsjam av kompisar. Helst ska man då fälla in både svans, morrhår och öron. Får väl hitta någon teknik.
SvaraRaderaKJELLE BUS: Bra att det inte syns...jag menar, nä, jag var inte ett dugg rädd. Jag fattar bara inte varför han ligger på golvet? Alla andra går på sina fötter? Det är väl inte konstigt man blir misstänksam?
SvaraRaderasjälvtassat är du inte rädd! du är bara försiktig - och det ska man vara när det gäller minfält...annars kan man bli av med ett och annat pälsstrå...
SvaraRaderaMAYA: Precis vad jag misstänkte! Förstår att du jamar av egen erfarenhet!
SvaraRaderaSå jamarsbra att du var försiktig mot minisen.
SvaraRaderaNi blir säkert bra kompisar när minisen blir större, hoppas.
Tassekram på dig du fina katt/
Mimmi, Chicko, Tarzan, Sessan
MIMMI och alla de andra: Kanske blir vi kompisar. Men då får han inte dra mig i svansen! Tass, tass!
SvaraRadera