Men så blev det ju inte riktigt som jag tänkt, fortsatte matte, för man tänker aldrig att man ska bli sjuk. Jag satt tyst och avvaktade fortsättningen. Har inte hunnit nästan något alls av det jag ville...och de där tabletterna jag måste äta nästa vecka också mår jag inte så bra på...Jag började tvätta ena bakbenet, och fortsatte neråt svansen. I stunder av oro är tvätt ett effektivt sätt att lösa inre spänningar. Kände att samtalet började få en oönskad inriktning.
Ja, du vet ju, Gustav, att ibland måste man välja. Det måste du också, om du sitter vid husknuten och det kommer en mus kilande, samtidigt som du ser en pickande fjäderkotlett en meter bort. Jag försökte se scenen framför mig. Inte oävet alls. Men mattes indragande av möss och fåglar i resonemanget gillade jag inte. Vi har visserligen ett gemensamt intresse där. Hon, av att ena sorten inte ska få finnas här, och att den andra ska gödas i överflöd. Jag, som ser till att det första önskemålet verkställs. Beträffande det andra är vi väl inte helt överens. Jag mera testar väl ibland att hullet är det rätta på dem?
Hallå, lyssnar du inte? Jag upphörde med tvättandet och ägnade henne all min uppmärksamhet. Nu är det jag som måste välja...och vi har ju kommit överens om att stress, det är inte bra. Du kommer ihåg när du beskrev tiden som småbitar, och att människorna måste bli bättre att gallra bland bitarna? Nu är det jag som måste slänga en bit. Och på den biten står det 'blogg'... Fast bara nästa vecka, förstås.
Smart taktik, det där. Först höll hon på att ge mig skrämselhicka, att jag aldrig mer skulle få tassa ner min dagbok här. Sedan kom 'bara nästa vecka', och fick det att framstå som en bagatell. En vecka. Till. Bara.
Så nu vet ni. Ingen blogg nästa vecka. Jag orkade inte argumentera. Dessutom höll husse på att skära upp vitfisk. Ibland är jag inte svårmutad.
Inlägg
Åkej, vi förstår! Hoppas att matte kryar på sig ;-)
SvaraRadera=^.^=
Nosbuff
HJULIA och SMULAN, AMANDA: Bra att ni förstår. Och hon får så lov! :)
SvaraRaderaPuhjam! *torkar pannan med tassen* Där skrämde din matte nästan slag på oss. Visserligen är det ju trist att inte få läsa på ytterligare en vecka, men i jämförelse med inte alls, så är det ju ingenting. Hoppas att din matte kryar på sig snart.
SvaraRaderaSIPPO: Precis. Hon är en rätt slipad förhandlare. Eller vad man ska kalla det. Hon är bra att få sin vilja fram. Där är husse och jag överens.
SvaraRaderaMmmm, matte är smart! Vi var nära att skrika högt NÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄEEEEEEEEEEEEEEEJJJJJJJJ, men så upptäckte vi "nästa vecka" och då kändes det plötsligt som en seger. Konstigt va! Hade hon börjat med "en vecka", så hade du i alla fall hört oss skrika NNNNNNNNÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄEEEEEEEEEEEEEEEEEE!!! Hälsa matte att hon måste ta tass om sig själv och se till att hon mår bra igen. Vi tänker jättemycket på henne och vi skickar alla "bli bra"-vibbar telekattiskt. // nosgos å gottisar, Maurice & Kajsa
SvaraRaderaHär småhickar vi också, av skrämsel-förhandlar-taktiken. Tur att det där "nästa vecka" lades till i sammanhanget! Så tycker vi förstås synd om matte, som inte mår riktigt bra. Hoppas att hon snart är kurr-ant igen. Smaklig vitfisk! Kurr och burr.
SvaraRaderaOkej kompis! Vi förstår och vi kommer räkna ner tills dess att du kommer tillbaka.. Det ska du veta!
SvaraRaderaHimla jamars taskigt av din matte och köra fula knep..
Hoppas du fick smaka av den där fisken som tack för att du inte gav henne på nöten.. Ha det nu så bra du kan kompis och njut av att vara så fin som du är!
Nosgos
Vi tycker nog att matte har lärt sig av Dig, smart upplägg hade hon också! Vi kommer längta tills du är tillbaka igen och så hoppas vi att både fjäderkotletts och muslingslyckan är med dig. Ta tass om dig och de dina.Nosbuff
SvaraRaderaMen hallå här! Tas det ingen hänsyn till oss bloggläsare?!? Jam menar, här har vi väntat och väntat på att du skulle komma tillbaka... och så får man sådana här kallduschar när du väl gör det *suckar djupt*. Men jag antar att om det måstes, så måstes det... det där med sjukdomar rår man ju inte på - allra minst tvåbeningar - och de där sakerna hon måste göra kanske betalar maten åt er? Och då måste de naturligtvis gå först... även om det tar emot att erkänna.
SvaraRaderaNåjam, ta väl tass om dig, kompis, och skynda dig tillbaka så snart du kan! Vi sitter här och väntar.
Tass från Imma, abbemissa.
PS. Hälsa matte att hon skall krya på sig! Man är väl inte hjärtlös, heller?!? DS.
jaa, som vanligt är det vi katter och våra bloggar som får tassa tillbaka när människorna har något så kallat viktigare för sig...*mutter*
SvaraRaderaTråkiga besked, men du tog det som en katt. Nu var väl liknelsen inte så där mitt i prick. Jag menar, du skulle säkert hunnit med fjäderkotletten först för att sedan snabbt kasta dig över mususlingen. Men sån förmåga vet vi ju att tvåbeningar inte har. Hoppas matte kryar på sig snabbt, för TVÅ veckor utan Gustav - det är svårt.
SvaraRaderaVi kommer att sakna dig! Men vi vet hur det är, för vår matte har varit dålig några dagar och inte orkat hjälpa oss. Vi har haft fullt upp med att sköta henne.
SvaraRaderaTass, tass
M & V
Även om om det inte är kuligt med ytterligare en veckas blogguppehåll så är det ju viktigare att din människa tar tass om sig själv och blir kry igen !!
SvaraRaderaMen Gustav då, du får ta tass om din matte, så hon blir frisk igen. Trodde du skulle vara igång med din bloggg nu, men så vart det ju inte, hmpf.
SvaraRaderaTassa lugnt kompis.
Halloj Gustav,
SvaraRaderabry dej inte om de där som suckar - de skulle skriva trettielva blogginlägg själva varje dag så skulle de se hur mycket jobb det faktiskt är! Nä, ge din matte lagom semester och övervaka så att hon avslutar några jobbprojekt kanske sånt brukar ge människor frid i själ och kropp. Ni kan ju klura på blogginlägg under tiden och bara lägga i en idé-hög till senare (Jag har en hel låda sådana, det är praktiskt!) så rullar tillvaron lite lättare! Var stödkatt i första hand, det vet vi att du är bra på! NosPuss Wikki
Låter som att din matte verkligen behöver vila och ta både hand och tass om sig ett tag. Visst är det tråkigt när man måste välja bort saker som man tycker om, som bloggen, men samtidigt är det ju så att det kan bli för mycket även av det goda. Och då måste man avstå från det ett tag, för det är ju ändå viktigast att man mår bra.
SvaraRaderaTa tass om matte nu, så ses vi när hon känner sig bättre!
Många kramar och tassklappar
Till allihopa jamar jag ett STORT TACK!!! Ni är så fina, allihopa! :D
SvaraRadera