Välkommen att tassa in...

God vän är alltid välkommen!







tisdag 19 mars 2013

Hur är det möjligt?


Vet ni hur mycket en enda liten fjäderkotlett kan skräpa ner? Det vet jag! Hela min tomt!!

Jag brukar normalt inte bry mig så mycket om restaurangen vid fågelbordet. Tassar visserligen dit flera gånger om dagen och kollar läget, men sedan fortsätter jag under staketet in till grannen. Inte till favoriten, utan den där skällhunden bor. Fast han är bara här på somrarna, tack och lov. Resten av året utövar jag tillsyn av rätt många tomter åt det hållet. 

Skräpar ner!
Men härom dagen fortsatte jag inte till grannen som vanligt. En liten rackare satt där på marken och provocerade mig! För visst är det utmanande att bara sitta kvar där och äta, precis som om jag inte skulle vara ett dugg farlig? Såna beteenden måste förstås stävjas!

Det är ju skrattretande hur litet ätbart det finns på de här gynnarna? Resten är skräp! Nu ligger det fjädrar över hela min tomt, det har blåsten sett till. 

Hur kan det finnas så många fjädrar på den där lilla kroppen?    

6 kommentarer:

  1. Arbetet med att fånga såna där fjäderkotletter motsvarar oftast inte alls belöningen i form av ätbara delar. Förstår inte alls varför de ska ha så mycket oätbart på sig. Skickligt av dig att avfjädra den i alla fall.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nä, jag brukar ju ignorera dem också, men det finns tillfällen när man bara MÅSTE sätta ner tassen på dem. Mycket jobb blir det...

      Radera
  2. Men jisses vilken fräck gynnare som skräpar ner din tomt med en massa fjädrar på det där viset !!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. När man ser alla sjuttifemtimiljoner fjädrarna fattar man inte att de kan vara så SMÅ? Hur är det möjligt?

      Radera