En grön liten ö kan man behöva litet då och då. Har man tur, finns det någon i närheten. Även om den kanske inte ser ut just som en grön plätt, hjälpen kan ta sig många former. Men tänk, så skönt det är att hitta en utväg, en öppning, en snäll människa, någon som bryr sig! Önskar er alla en fin helg, den sista i månaden februari, ja, vi tassar ju litet försiktigt in i mars också!
Om sanningen ska fram är det rätt länge sedan jag hade det där vita omkring mig. Men NÄR det är kallt, med vädret eller nåt annat, då blir man lycklig över att hitta någonstans med kan få hjälp!
Så sant du jamar Gustav. Och vet du vad? Jaaaammmmm är HEMMA igen. Fick checka ut kl 15.00 idag från Våxtorp. Matte o husse satt o väntade på mig i ett rum då o snälla Linda bar dit mig. Men det började i morse att dom väckte mig, o ja, jag måste jama att dom är lite ofina vid väckningen, dom har varje dag stoppat in något där bak i mitt allra heligaste. Men idag gick det an, för idag hade jag ingen feber. Jag hade även ätit en hel del av maten som matte o husse hade med sig. Så min vettis Linda var väldigt nöjd o berättade att jag fick åka hem idag. Oh så glad jag blev, jag började packa med en gång, jag hade ju en stor blå mysfilt med mig o min älskade myntabanan o lite annat. Sen när jag var färdig satte jag mig ner o bara väntade o väntade men till slut var mina tvåbeningar där. Vilken lycka. När jag kom hem så gick jag raka vägen till vattenskålen o drack o sen åt jag en hel massa blötmat o nu ska jag ärligen säga jag har svårt att hålla ögonen öppna så jag går o lägger mig o låter matte ta över.
Hej där på er. Vi tackar sååå mycket för tasshållningen från Er alla, Gustav med matte, Kattson (lilla Rubina o blogghjälpen), Hjulia Huller om Buller o Dui o Deco. Det har värmt hjärtat hos oss. Nu är det säkert vissa som kanske tyckt att det varit löjligt att jag skrivit på Gustavs o Kattsons blogg om Ozzys sjukdomsförlopp. Men vi ville berätta för alla som läser dessa båda bloggar om hur snabbt en sjukdom kan komma på en kissekatt o hur otroligt viktigt det är att reagera med en gång o ta katten till vettis. Ju fortare man kommer in med katten desto större chans att allt ordnar sig.
Tack än en gång för era hälsningar Ozzys matte o husse
Gustav: Men Ozzy, det var det bästa som hänt idag! Tänk att du var feberfri! Då, när man känner sig bra igen vill man ju bara HEM! Förstår att du bara njuter nu av att vara tillbaka i ditt eget hem, tillsammans med dina egna människor!!! Matte: Har tänkt många gånger på er idag, och hoppats att det skulle gå just så här.Tror inte att någon enda tyckt att det varit löjligt att skriva om det,tvärtom, inbillar mig i alla fall att de som läser de här bloggarna älskar katter! När Gustav ätit en förgiftad mus gick det också väldigt fort, och han fick också vara några dagar i Våxtorp. Sedan har vi en väldigt bra vettis i Båstad, som alltid säger att vi ska ringa hellre en gång för mycket. Hoppas nu att Ozzy blir sitt alldeles vanliga jag de närmaste dagarna!
Nä, det är ju tvärtom? Där jag sitter kan ingen kyla komma åt mig! Och jag tänker att många tvåbeningar också behöver en oas att komma till ibland. Någonstans där de kan känna sig trygga, kanske där också finns en hjälpande hand? Det behöver både djur och människor!
Skönt att allt det där vita är ett minne blott Ännu roligare är att Ozzy är feberfri och fått komma hem till matte å husse igen. Klart att vi håller tassar och tummar för ALLA våra kompisar! Ha en mysig helg!
Ozzy hade tur som hade en grön ö, alltså sina människor, som brydde sig och såg till att han fick hjälp. Jag önskar att alla hade tillgång en sån grön liten ö!
Det tror jag också. Ofta finns den där lilla ön i närheten, men ibland ser man den inte, och ibland vågar man sig inte dit? Men så bra det är när den både finns, man ser den och man vågar sig dit!
Och din gröna ö kommer snart vara en stor grön världsdel.Vänta lite till bara :)
SvaraRaderaNospuss från Molly
Om sanningen ska fram är det rätt länge sedan jag hade det där vita omkring mig. Men NÄR det är kallt, med vädret eller nåt annat, då blir man lycklig över att hitta någonstans med kan få hjälp!
SvaraRaderaSå sant du jamar Gustav.
SvaraRaderaOch vet du vad?
Jaaaammmmm är HEMMA igen.
Fick checka ut kl 15.00 idag från Våxtorp.
Matte o husse satt o väntade på mig i ett rum då o snälla Linda bar dit mig.
Men det började i morse att dom väckte mig, o ja, jag måste jama att dom är lite ofina vid väckningen, dom har varje dag stoppat in något där bak i mitt allra heligaste.
Men idag gick det an, för idag hade jag ingen feber.
Jag hade även ätit en hel del av maten som matte o husse hade med sig. Så min vettis Linda var väldigt nöjd o berättade att jag fick åka hem idag.
Oh så glad jag blev, jag började packa med en gång, jag hade ju en stor blå mysfilt med mig o min älskade myntabanan o lite annat.
Sen när jag var färdig satte jag mig ner o bara väntade o väntade men till slut var mina tvåbeningar där.
Vilken lycka.
När jag kom hem så gick jag raka vägen till vattenskålen o drack o sen åt jag en hel massa blötmat o nu ska jag ärligen säga jag har svårt att hålla ögonen öppna så jag går o lägger mig o låter matte ta över.
Hej där på er.
Vi tackar sååå mycket för tasshållningen från Er alla,
Gustav med matte, Kattson (lilla Rubina o blogghjälpen), Hjulia Huller om Buller o Dui o Deco.
Det har värmt hjärtat hos oss.
Nu är det säkert vissa som kanske tyckt att det varit löjligt att jag skrivit på Gustavs o Kattsons blogg om Ozzys sjukdomsförlopp.
Men vi ville berätta för alla som läser dessa båda bloggar om hur snabbt en sjukdom kan komma på en kissekatt o hur otroligt viktigt det är att reagera med en gång o ta katten till vettis.
Ju fortare man kommer in med katten desto större chans att allt ordnar sig.
Tack än en gång för era hälsningar
Ozzys matte o husse
Gustav: Men Ozzy, det var det bästa som hänt idag! Tänk att du var feberfri! Då, när man känner sig bra igen vill man ju bara HEM! Förstår att du bara njuter nu av att vara tillbaka i ditt eget hem, tillsammans med dina egna människor!!!
RaderaMatte: Har tänkt många gånger på er idag, och hoppats att det skulle gå just så här.Tror inte att någon enda tyckt att det varit löjligt att skriva om det,tvärtom, inbillar mig i alla fall att de som läser de här bloggarna älskar katter! När Gustav ätit en förgiftad mus gick det också väldigt fort, och han fick också vara några dagar i Våxtorp. Sedan har vi en väldigt bra vettis i Båstad, som alltid säger att vi ska ringa hellre en gång för mycket. Hoppas nu att Ozzy blir sitt alldeles vanliga jag de närmaste dagarna!
Uj, det ser lite läskigt ut det där. Ungefär som om det vita är på väg att äta upp dig. *ryser*
SvaraRaderaNä, det är ju tvärtom? Där jag sitter kan ingen kyla komma åt mig! Och jag tänker att många tvåbeningar också behöver en oas att komma till ibland. Någonstans där de kan känna sig trygga, kanske där också finns en hjälpande hand? Det behöver både djur och människor!
RaderaDet värmer att läsa dina filosofiska jam. Nu vet vi att allt inte behöver vara svårt även om livet ibland känns hårt.
SvaraRaderaVet du, jag tror, nä, jag VET, att just du är en sådan grön ö för många, många katter!!!
RaderaSkönt att allt det där vita är ett minne blott
SvaraRaderaÄnnu roligare är att Ozzy är feberfri och fått komma hem till matte å husse igen.
Klart att vi håller tassar och tummar för ALLA våra kompisar!
Ha en mysig helg!
Kram å nosgos
Ozzy hade tur som hade en grön ö, alltså sina människor, som brydde sig och såg till att han fick hjälp. Jag önskar att alla hade tillgång en sån grön liten ö!
RaderaEn grön fläck inger hopp! Nosbuffar
SvaraRaderaHelt klart! :-)
RaderaSer hoppingivande ut din gröna ö !
SvaraRaderaHär är allt det vita borta igen , men inte är det varmt precis för det , hoppas verligen att mars kommer med den :)
Trevlig helg på er !
Tassklappar o Nosbuffar
ALLA borde ha en grön liten ö tillgänglig!
RaderaJo, det vita har inte funnit här på länge heller, men det fanns när bilden togs.
Du har verkligen öga för gröna öar, kompis! För de finns ju där någonstans, det gäller bara att hålla ögonen öppna. Och det gör du <3
SvaraRaderaTassklappar
Det tror jag också. Ofta finns den där lilla ön i närheten, men ibland ser man den inte, och ibland vågar man sig inte dit? Men så bra det är när den både finns, man ser den och man vågar sig dit!
Radera