Välkommen att tassa in...

God vän är alltid välkommen!







tisdag 21 april 2015

Så fel det kan bli



Nu ska jag berätta en historia ur verkliga livet. Mitt. 
Minnen av en sorglig historia!


Restaurang Pipiga Pilfinken har delvis stängt för säsongen, men har också öppet några avdelningar. En av dem besöks dagligen av ett gäng stora och feta fjäderkotletter. Nä, inte kotletter, stekar! Hittills har jag inte brytt mig om dem. Småportioner har mer varit min melodi. Till nu.

Jag tassade in på restaurangen, och fick syn på en gäst, som jag ville stifta närmare bekantskap med. Mycket närmare! Så jag tog helt sonika och drog med honom ut därifrån, ett bra stycke bort, så vi kunde få vara ifred. Där satte jag mig ner, betraktade honom, och funderade på mitt nästa drag? 

Vet ni vad som händer då? Jo, husse kommer stövlande och förstör alltihopa! Steken försvinner med en väldans fart, och jag blir upplyft och inburen i huset! Helt mot min vilja, det kan jag garantera!

Som ett minne av denna sorgliga berättelse ligger några fjädrar på gården. Nästa gång ska jag göra som jag brukar. Ta med mina byt.. gäster in under rhododendronbusken.




 

14 kommentarer:

  1. Näh, nu blir jag också mållös....
    Först att du blev av med all maten o sen att husse handgripligen tog bort dig från buffén.
    Finns det någon som kan hjälpa dig att lyfta bort husse från matbordet när det serveras Skrei?
    Då kanske han skulle förstå hur du känner dig nu.

    Ozzy

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hmm, där gav du mig något att fundera på! Kanske kan jama hit någon av lyftkranarna längre bort på gatan? Vilken syn, alltså! :-D

      Radera
  2. Jisses, så det kan bli... Trist att husse la sig i :(
    Bättre lycka nästa gång ;-)

    Tröstebuffar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man lär sig av sina misstag! Att sitta där framför ett fönster var ett STORT misstag! Men nu vet jag det till nästa gång.

      Radera
  3. Behövde husse akut magmassage, eller vad?

    SvaraRadera
    Svar
    1. I så fall hade han väl gått och lagt sig? Nä, det var nog ren och skär illvilja, så kände jag det i alla fall. Just då låg han inte högt i kurs, kan jag jama!

      Radera
  4. Man ska inte ändra ett väl fungerande koncept!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nä, nu vet jag det! Hädanefter ska jag inte vara så öppen med mina göromål!

      Radera
  5. Nämen, det var väl ändå det värsta! Jag är väldigt upprörd å dina vägnar. Detta är utan tvekan det nesligaste brott mot en stackars katt på länge! *tjocksvans*

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bara att konstatera, du förstår mina känslor mycket bättre än husse! Hur snopet och frustrerande är det inte att bli lurad på detta sätt?! Jag har inte jam nog för det!!!

      Radera
  6. Tarvligt av husse måste vi jama! Men vad var det för sort?? "Nyfikna" Nosbuffar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Trefaldigt tarvligt! Jag försökte hitta någon väg ut för att avsluta det jag påbörjat, men det var förstås tji. :-(
      Sorten? Duva. Som ska smaka så gott...

      Radera
  7. Oerhört irriterande när tvåbeningarna lägger sig i ens matva... eh, umgänge på detta sätt! Och att man ska behöva hemlighålla sina företassanden. Lev och låt leva, det är vår melodi - hmjam, kanske inte riktigt men du förstår hur vi menar...
    Tassklappar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Irriterande är det minsta man kan jama! Jag försökte protestera när husse kom och avbröt det hela, men vad har man för chans? Nu är det som det är, så får jag chansen på en sån här gäst igen, jam, då vet jag vad som gäller!
      Och klart jag förstår vad ni menar! *blink, blink*

      Radera