Det här är ett område, där vi katter definitivt är mycket goda förebilder. Flera gånger varje dag bestämmer vi oss för att ha roligt! Helt utan någon egentlig anledning alls. Det känns ju bara så jamarbra att twista till livet en stund.
Vill
gärna uppmana våra människor att också göra så. De verkar ofta så
allvarliga och upptagna utan någon egentlig anledning. Varje dag gör de
sina vanliga saker, precis som vi katter också har våra rutiner. Men de
där stunderna av lek och glädje, som vi unnar oss, ser jag väldigt
sällan hos våra människor.
Det
är så konstigt, för jag är nästan helt säker på, att de har varit
annorlunda en gång i tiden? Åtminstone har jag observerat att små
människor besitter konsten ännu att skratta och hitta på roliga saker.
Men redan när de är nästan-stora verkar egenskapen mattas av. Blir
lek-ämnet alltmer uttunnat i deras kroppar, så att det slutar vara
verksamt när de är färdigväxta?
Om
jag vore människodoktor, skulle jag skriva ut ett recept till alla
tvåbenta. Där skulle stå "Minst en halvtimmes rolig sysselsättning varje
dag. Dosen kan ökas vid behov."
Nu
önskar jag er alla en skön fjärde i advent, och ni kan ju alltid visa
mitt recept för människor ni träffar. Vem vet vad som kan hända?
Vi tassas igen på måndag, som vanligt!
Inlägg
