Lisa: Fullt fokus och snabba tassar!

Nu gäller det! Fullt fokus och snabba tassar!

Det händer nån sällsynt gång att jag har tur när jag kommer in på Gustavs rum. Han är ju för det mesta ute nu, och ingen mat brukar finnas där inne. Utom ibland. Då kan jag till min stora glädje hitta två matskålar stående på lagom avstånd från sängen. Men nu gäller det att vara taktisk! 

Ett första steg är att gömma sig under sängen, och låtsas att jag inte alls finns där inne. När kusten är klar måste jag sedan skynda mig fram med blixtens hastighet. Om jag då har riktigt stor tur hinner jag norpa några matbitar innan någon kommer in och lyfter bort skålarna. Det är lika spännande varenda gång. 

Vilken morgon!

Det hände något riktigt obehagligt i morse. Första varningssignalen: Både husse och matte var uppe ovanligt tidigt. Redan då började jag ana oråd, och besökte lådan, något jag normalt undviker. Sen dröjde det inte länge förrän jag fick mina farhågor bekräftade. Husse kom bärande på transportburen!!! Varje katt med förståndet i behåll inser vilka åtgärder som skyndsamt måste vidtagas. Ett säkert gömställe är vad som gäller!

Jag utsåg golvet under husses säng, längst in mot ena gaveln, till mitt skyddsrum. Hörde hur det stökades där ute, och hur mina människor låtsades som om allt var precis som det skulle. Gick jag förstås inte på! Inte ens när jag hört burdörren låsas kom jag fram. Mig skulle de inte lura! Nä, jag stannade i mitt skydd ända tills jag hört ytterdörren låsas. 

Sen gick det en ganska lång stund innan de kom tillbaka. Kikade försiktigt fram, och såg Puff släppas ut ur buren. Hon sprang jamande förbi mig, och jag blev helt plötsligt osäker. Tänk om de skulle ta mig nu? För säkerhets skull ilade jag tillbaka till mitt fort. Men när jag hörde matpåsen öppnas i köket slängde jag säkerheten överbord och tassade försiktigt dit. 

Buren var borta, och faran verkade över för den här gången? Puff hade en del att jama om det hemska stället hon varit på. Fast hon hade fått mycket beröm för att hon varit så duktig och låtit sig undersökas. Nu ska hon få äta inbakade leverpastejkulor igen, i tio dagar. Så hon är nöjd med det, och jag är mer än nöjd att det för en gångs skull lönade sig att gömma sig!