Inget tassgemäng med en dam

Våra grannar med skällhunden är här igen, som jag jamade om i måndags. De är här bara när det är sommar. Och de har inte bara en skällis. Det bor en katt med dem också, en tjej. Hon är stor, svart och lurvig. Faktiskt tror jag hon är större än jag. Och äldre än jag, det vet jag att hon är. Hela två år äldre. 

Hon har funnits här längre än jag, och man kan väl jama, att vi utarbetat någon slags samförstånd om hur området ska inspekteras. Vi undviker för det mesta att våra vägar korsas, trots att vi är en hel del på varandras marker. Jag är på hennes tomt (när skällisen inte är ute), och hon är på min. 

Det har hänt någon enstaka gång, att vi haft en kortare dispyt vid gränsen oss emellan. En liten bit från vårt fågelbord har jag gjort en gång under staketet. Den är precis anpassad för en smidig katt, så lyckligtvis kommer inte skällisen igenom där. (Förresten tror jag han är för dum att begripa vad gropen skulle kunna användas till?) I alla fall, där vid gränsövergången, kan det ibland uppstå oenigheter. Det brukar bara bli jamväxlingar i olika tonlägen. Tassgemäng med en dam har jag ingen lust med. Fast jag anser förstås att även om hon var här först, så har jag ändå mycket mer rätt till området. För vem av oss har haft flest dagar här? Just det!