Välkommen att tassa in...

God vän är alltid välkommen!







torsdag 23 augusti 2012

Ett oväntat slut?


Jag tror jag ska fortsätta på temat oätliga bytesdjur. Igår berättade jag ju om min besvikelse beträffande falskmusen, icke-musen eller vad man ska kalla den?

Men jag har faktiskt ett exempel på byte som är ännu värre när det gäller ätbarhet. Skillnaden är att detta djur är mera ärligt, inte förklätt till något annat. Jag jamar om en liten brungrön sak, och en riktig utmanare när det gäller snabbhet. Det uppskattar jag! Lär heta ödla. 

Blev utmanad av en sådan härom dagen. Jag nappade givetvis omedelbart. Den stackar'n visste ju ingenting om vem den utmanat! För spänningens skull lät jag den hållas en stund, innan jag bestämde mig för att sätta ner tassen.

Men! Nu kommer jag till den stora skillnaden mot gårdagens berättelse. Upplösningen. Det slutliga avgörandet. Dödsstöten. Kom inte. Nä! Jag visste ju redan att den här lilla biten inte gick att äta, inte var en förklädd krabba eller så. Den fick ge sig iväg. Det gjorde den, i raketfart. Men jag var inte intresserad mer. Jakten var över för min del.

Och så måste jag jama att jag tyvärr inte hinner blogga något i morgon. Det kommer några tvåbeningar i kväll, som jag måste ta tass om över helgen. Så jag önskar er redan nu en fin helg, så tassas vi på måndag igen!

14 kommentarer:

  1. Den ödlan lär nog berätta för alla vänner och bekanta, om den supersnabbe och framförallt - barmarnhärtige - Katten Gustav.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tror du det?? Fast barmhärtig var väl att ta i...jag bara tappade lusten. Fast jag tror att den såg litet glad ut?

      Radera
  2. Det är ju själva JAKTEN osm är nöjet (och ev lite lek också) går det inte att äta kan det ju lika gärna få dra iväg! Trevlig helg på er! nosbuff

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det har ni alldeles rätt i! Den var jamarkul att jaga där den kilade fram och tillbaka. Men de är ju hur sega som helst att tugga. Nä, det var bäst så här!

      Radera
  3. Klart att du ibland måste välja att släppa byten som bara är roliga som jaktoffer. Trots allt är de bra för träning. Nu vet du ju att du supersnabbt kan lägga ner ett annat, ätbart, offer utan problem.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst, det här är ett alldeles ypperligt träningsobjekt! Verkligen bra för reflexerna. Och skönt att notera att de fortfarande är på topp!

      Radera
  4. *Fniss* vi ser dig i tankarna Gustav, hur du gör med dina luriga byten, mjau
    Tror säkert du har bra reflexer i dina tassar. Det har vi ju alla katter.


    Tass tass på er alla
    ha nu en trevlig helg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är sant, alla katter har finfina reflexer! Det är bra för våra människor att kunna se och lära av oss!

      Radera
  5. Det där kommer att bli en legend i ödlevärlden!!! "Ödlan som slapp bli uppäten av Gustav!!!"
    nosgos å gottisar
    Maurice & Kajsa

    SvaraRadera
    Svar
    1. En legend? Wowjam! Det känns trevligt och smickrande. Fast jag kan inte lova att det blir så här VARJE gång, förstås!

      Radera
  6. Så tassar en STOR jägare - visar sin överlägsenhet och låter förloraren rädda livhanken. Jamar med Maurice och Kajsa, du är säkert en hjälte i hela ödleförsamlingen nu.
    Hoppas du har haft en fin helg med de besökande tvåbeningarna - att DE har haft det bra får man ju förutsätta när du har tass om värdskapet!
    Tassklappar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Stor jägare och legend...nästan så jag blir mallig. Vem vill inte kallas stor jägare?
      Jag tror jag att jag tog mycket väl tass om mina besökare. De verkade nöjda i alla fall!

      Radera
  7. Jamar som Maurice o Kajsa = Du kommer att bli en legend i Ödlevärlden !

    SvaraRadera
    Svar
    1. Måste allt erkänna att LITE stolt blir jag! Även om det bara är hos ödlorna...

      Radera