Då upptäckte hon...

Igår kväll smög jag in litet försiktigt. Skyndade mig till matskålen. Slukade snabbt en rejäl mängd bitar. Snabbade mig sen iväg till min sovfåtölj. Detta trots att husse låg i soffan, och att jag alltid brukar ha hans mjukmage som förstatassval när det gäller sovplats.

Denna ändring gjorde matte aningen misstänksam. Fick en strålkastare rakt i nyllet. Då upptäckte hon dem. Mina krigsskador. 

Ja, vad ska jag jama? Ni vet ju hur jag är. Knappt något kan hetsa upp mig här hemma. Man kan göra nästan vad som helst med mig, utan protester från min sida. Men...inkräktare! Jag blir bara alldeles tokig av att se nosen av någon. Och det gjorde jag igår kväll. 

Det blev en rejäl batalj. Rackarns så vassa klor och tänder han hade! Måste erkänna att han åsamkade mig en hel del skada. Matte påstod att hon aldrig sett mig så blodig, men hon överdriver alltid. Jag satt i alla fall stilla på en stol hela tiden hon blötte ner mig på huvudet och örat. Jag skulle aldrig jama det högt, men det var faktiskt rätt skönt. 

Hoppas nu bara att mitt försvar var kraftfullt nog för att vara avskräckande för ytterligare intrång.
  

Underläge

Jag jamar väl inte allt för matte heller?

Jag kom hem med ett sår på örat. Det andra örat, det som jag inte visar. Matte tog fram en tuss med något blött på, lyfte upp mig på en stol, och började dränka örat. För att skydda mig, försökte jag fälla ner det. Jag menar, hur trevligt är det att få en flod rinnande ner i örat? Som vanligt vann hon, i egenskap av sin storlek. Alltid detta underläge!!

Sedan undrade hon, vad jag hade hittat på? Men se, det hade jag inte tänkt berätta! I mångt och mycket kan hon bestämma över mitt liv, men när det gäller sånt här, får hon allt finna sig i att det är hon som är i underläget!

En bra och en dålig

Det finns en bra och en dålig sak som händer varje morgon. Tar det braiga först. Piff och jag får godismat. Vi börjar komma in bra i rutinerna. Puff går in i vardagsrummet, matte stänger dörren, och Piff och jag sätter oss förväntansfullt i köket. Matte plockar fram två skålar och häller i blötmat. Doftar lika himmelskt varje morgon.

Sedan kommer det tråkiga. När jag ätit upp -det går fort!- hämtar matte en flaska och en bomullsrondell. Då försöker jag dra mig undan till något undanskymt ställe. Matte hämtar mig där, och sätter mig på en stol. Sedan misshandlar hon mig genom att trycka och böka runt där det gör ont, bredvid örat och uppe på nacken. Ja, ni minns kanske att jag försvarat Mitt Område? Blev tvungen att upprepa det. Har fått en synnerligen trögfattad inkräktare bokstavligen på halsen. Därför får jag nu fortfarande lida för detta, genom att ett flertal gånger varje dag bli utsatt för denna behandling. 

Nåjam, när pinan väl är över på morgonen, får jag äntligen komma ut och starta dagens arbete. Och Puff får komma in i köket och kasta sig över några bitar som matte sparat till henne.