En ryslig historia

Det var en gång en matte som satt och jobbade vid en dator. Hennes arbetsplats såg ut som de brukar göra. Ett bord, där bildskärmen stod, och ett tangentbord på en utdragbar skiva därunder. 

När matten suttit där en stund kom hon ihåg det goda rådet att man ska resa på sig rätt ofta. Eftersom matten ville hålla sig alert så länge som möjligt, gick hon ifrån arbetsplatsen några minuter. När hon kom tillbaka upptäckte hon det. Det kusliga! Datormusen hade flyttat på sig! Nu låg den en bra bit utanför musplattan!

Matten blev förstås litet skakad och rädd, men ställde tillbaka musen igen på plattan och fortsatte arbeta. Då såg hon något som fick kalla kårar att rusa upp och ner efter ryggraden. En tass med sylvassa klor närmade sig långsamt bakifrån utrymmet mellan den utdragbara skivan och skrivbordet! Nästan ljudlöst tog tassen tag i musen och drog den sakta, sakta tills den försvann utom synhåll för matten. Inget annat syntes, bara denna spöklika tass...

Inte konstigt de har svårt att sova i det huset nu?




 

Klo i ögat

Väldigt vad litet uteliv det blir nu för tiden? Det går ju inte att göra något vettigt när tassarna stelnar till i kylan! Ändå ska jag inte klaga, påstår matte, för "det är faktiskt plusgrader". Men det tvivlar jag på? Min tass-termometer avger åtminstone ett annat besked!

I lördags försvann både matte och husse och var borta hela dagen. De hjälpte minisen och hans människor att städa ur ett hus. Det huset, där jag en gång för länge sedan var anställd som musjägare i några dagar. Nu har de flyttat till ett annat hus, utan möss, så det blir nog ingen mer anställning.

I morse tassade jag åter av husse, för sjuhundradefemtioelfte gången. Som vanligt är det norra landet, och det där "jobbet" som lockar. Så nu blir det till att få liv i matte igen på morgnarna. Husse och jag har mer gemensamma morgonvanor. Men jag kan ju tekniken att få upp matte vid det här laget. Klo i ögat är osvikligt!