Välkommen att tassa in...

God vän är alltid välkommen!







tisdag 26 november 2013

Säsongsöppet!



Det finns faktiskt ytterligare en fördel med kyla, förutom
Tyvärr helt tomt i restaurangen just nu
den att fästingarna går i ide. Min fågelrestaurang har öppnat för säsongen! Där kan man välja bland alla möjliga sorters fjäderkotletter. Det fiffiga är att kotletterna först göder sig själva i automater där ovanför. Sedan hoppar de ner på marken, och ingår därmed i min meny!


Tyvärr är bästa vägen till restaurangen fortfarande spärrad, den genom rhododendronbusken. Det tycker jag är dumt, för det var så praktiskt att kunna sitta där inne och i lugn och ro kunna välja ut lämplig mat utan att själv synas. Nu
Men...kom där en gäst i alla fall???
får jag lita på min snabbhet på ett annat sätt, och det är mycket svårare. De rackarna har ju inte riktigt insett sin roll i näringskedjan? Min, alltså...

måndag 25 november 2013

Klo i ögat


Väldigt vad litet uteliv det blir nu för tiden? Det går ju inte att göra något vettigt när tassarna stelnar till i kylan! Ändå ska jag inte klaga, påstår matte, för "det är faktiskt plusgrader". Men det tvivlar jag på? Min tass-termometer avger åtminstone ett annat besked!

I lördags försvann både matte och husse och var borta hela dagen. De hjälpte minisen och hans människor att städa ur ett hus. Det huset, där jag en gång för länge sedan var anställd som musjägare i några dagar. Nu har de flyttat till ett annat hus, utan möss, så det blir nog ingen mer anställning.

I morse tassade jag åter av husse, för sjuhundradefemtioelfte gången. Som vanligt är det norra landet, och det där "jobbet" som lockar. Så nu blir det till att få liv i matte igen på morgnarna. Husse och jag har mer gemensamma morgonvanor. Men jag kan ju tekniken att få upp matte vid det här laget. Klo i ögat är osvikligt!

 

 

fredag 22 november 2013

Ett försök




Nu har jag tillverkat hundrasjuttiofemton kom-ihåglappar att sättas upp runt om i mitt hus. Har nämligen tänkt mig få en riktigt god helg! 

Eftersom det här med snålheten vad det gäller godisinköp/-tilldelning ständigt verkar vara något där åsikterna skiljer sig mellan oss och våra människor, vill jag dela med mig av denna idé.  Ska bli spännande att se effekten!

Önskar er alla där ute en härligt mysig helg!

 

torsdag 21 november 2013

Finns det nån?





Hur länge ska jag nu behöva sitta?
Efter mat får jag visst i stjärnorna titta?
Eller finns det nån som ser mig här
och kan lösa min situation så prekär?




onsdag 20 november 2013

Positivt bo på hotell?


Vi tre katter bodde ju på hotell flera veckor för inte så länge sedan. Under mitt långa liv har jag hunnit med rätt många sådana vistelser, även om jag aldrig bott så lyxigt som den senaste gången. När jag återvänt hem efter dessa övernattningar, har jag alltid fortsatt mitt liv precis som vanligt. Inte minsta skiftning i min karaktär har kunnat skönjas.

Jag har ju två kattfröknar som inneboende, ett känt faktum för tidigare läsare. Att jag skriver "inneboende" beror på att de flyttade hit långt efter mig. (Ändå tar de sig ibland friheter vida utöver vad som passar sig, vilket förorsakat mig en hel del lidande.)

Hur som helst, med fröken Puff har efter jamade hotellvistelse hänt något? Hon vågar saker hon tidigare avstått! Som att tassa ut på altanen. Inte ens om matte öppnade dörren tordes hon kliva ut mer än någon enstaka gång. Nu, när hon kom hem från hotellet, skyndade hon sig direkt till kattluckan mot altanen och tassade ut! Och har så fortsatt. Men det är inte nog med det. Än märkligare saker har hänt.

Puff har hälsat nos mot nos på mig! För första gången någonsin! Jag kände mig litet osäker i situationen, och satt alldeles stilla. Skulle ju vara väldigt skönt om hon slutade vara så misstänksam mot och rädd för mig. Kanske måste jag boka in henne för några extra veckors hotellboende?

tisdag 19 november 2013

Mitt starkaste protestjam!


Nu måste jag lägga in mitt allra starkaste protestjam! Ni kan aldrig tro vad jag utsatts för?!

De som följt mig en tid vet att det i mitt kök finns ett monsterskåp. Med detta menas inte ett enormt stort skåp, utan ett innehållande ett monster. Eller åtminstone ett jaktbyte av något slag. Om detta faktum är vi alla tre katter totalt eniga, även om jag är den som flitigast utövar tillsynen där.

Nu hade det gått ovanligt lång tid utan denna tillsyn, så jag hoppade in där, trots att skåpet var belamrat med skräp precis överallt. Att jag kunde klämma in min ståtliga kropp och komma förbi allt var en bedrift! Det är just att kliva över det första som är det svåra, för skåpet är smalt. Men det är också långt! Så långt, att det går in långt bakom spisen, och där inne vill människorna inte ställa prylar, eftersom de inte når dit. Naturligtvis är det just det utrymmet som hägrar!

När jag som bäst höll på med min inspektion där inne hörde
Precis utsläppt arg katt
jag en smäll. Dörren stängdes! Jag avvaktade en stund, men försökte sedan påkalla uppmärksamheten. Att låta kastruller slå mot varandra hörs. Kan man tycka. Och jodå, matte gick in i vardagsrummet och undrade om Puff, som stod uppe på soffkanten, vält ner något? 


Sedan gick en lång tid. Jag är ju en mycket tålmodig katt, van vid väntan, så jag avvaktade. Till slut tyckte jag ändå att nog fick vara nog, och ställde till med ett rejält brak där inne i mörkret. Då, äntligen, reagerade matte. "Är det nån som är instängd?" frågade hon husse, och strax efteråt öppnades dörren. 

Som jag redan jamat, är hyllorna där helt nerskräpade, så det tog en liten stund för mig att knixa mig ut. Jag visade med några väl valda jam vad jag ansåg om behandlingen jag utsatts för. Förutsätter att detta övergrepp aldrig ska upprepas! 



måndag 18 november 2013

Vad hände med dagen?


Trots att mina människor försvann med bilen nästan hela lördagen, är jag ganska tillfreds med min helg. Innan de for öppnades mitt växthus! Inte nog med det, jag hittade min matskål där! Självklart gjorde jag en snabb besiktning direkt dörren öppnades, men tassade rätt snart ut igen. Det var nämligen riktigt varmt och skönt i luften.

Härligt väder var det igår också, så nog var jag ute en hel del. Men ändå blir det inte de där riktigt långa dagsverkena som jag avverkat tidigare? Efter några timmar är jag nöjd på utelivet. I stället värmer jag upp husses säng. Kan det finnas något invändigt relä i kroppen som slår till så här års? Som tvingar en att vila mer? Det är härligt med jakt och patruller, men väldigt skönt att kura ihop och ta det lugnt också!

Den här dagen har varit en konstig sådan, för den tog sig liksom aldrig? Det började bli litet dag på morgonen, men sedan hände inget mer? Och vid tre upphörde försöken visst, för nu är det kolsvart igen. Ytterligare en sovdag att lägga till handlingarna.