Välkommen att tassa in...

God vän är alltid välkommen!







tisdag 18 januari 2011

Husse och jag surar

Jag har inte varit på vänskaplig tass med husse idag. Först blev jag sur på honom, och sedan blev han sur på mig. Jag anser förstås, att mitt surande var betydligt mer relevant än hans. 

Ni vet ju att ett av mina favoritställen är växthuset. Jag älskar att ligga på bordet där inne. Det brukar alltid vara så varmt och skönt där, ombonat och mysigt. Av någon anledning har varken matte eller husse varit där på jättelänge, så när husse gick in där blev jag lycklig. Skyndade mig in, innan husse hann stänga dörren. Medan han tittade på några kala grenar på väggen, passade jag på att kolla utrymmet längst bort. Där fanns det alldeles fullt av spännande dofter att utforska. 

Rätt som det var hörde jag husse gå ut igen, och stänga dörren. Först brydde jag mig inte, men efter en stund började jag förstås undra. Och inte var det lika varmt som jag mindes heller. Ungefär som ute. För att göra en lång historia kort, där fick jag sitta och vänta i tjugofemton timmar, innan de fattade där inne, att det inte tassade omkring någon Gustav. När de upptäckte det, gick husse ut för att se om jag "smitit" in med honom. Smitit?! Jag tassade ju in högst legitimt och synligt. Vad är det för fel på människors syn?

Där inne satt jag
Sedan gick det ett tag, och allt lugnade ner sig. Jag och matte jobbade litet ute trädgården. Följde med henne in efter det, och tassade iväg för att se efter vad husse hade för sig. Han satt framför datorn och höll på. Då hoppade jag upp, för att närmare undersöka vad han gjorde. Gissa vad!? Han blev arg, och påstod att jag suddat bort allt han gjort på sidan. Tydligen hade jag råkat trycka på någon tangent. Nu fick han göra om allt, och det var jättemycket jobb, sa han anklagande. Ursäkta, men är det mitt fel att han är kass på att trycka på spara-knappen? Jag ville ju bara i all vänlighet vara nära honom. 

Så är läget just nu. Tror jag håller mig till matte i kväll.

12 kommentarer:

  1. [Till alla 2beningar!]

    Är en dörr öppen så betyder det "Välkommen in"!
    Är ett tangentbord tillgängligt att tassa på, betyder det "Tryck på valfri tangent"!
    Det kan aldrig bli vårat fel om de klantar sig.
    Som vanligt hade du rätt Gustav.

    SvaraRadera
  2. MAX o MÅNS: Nä, JUST DET!!! "hörde du det, husse" *ropar*

    SvaraRadera
  3. Oj, det är inte så lite du fått stå ut med idag. Först sitta inlåst i tjugofemton timmar och sedan bli anklagad för att sabba husses arbete.

    Men jag kan trösta dig med att det inte är ditt fel. Det är nämligen så att även jag blir anklagad för sånt med jämna mellanrum och vi vet ju att du och jag (och alla andra katter) aldrig har fel. Med andra ord är det våra människors fel.

    SvaraRadera
  4. SIPPO: Jasåjam, du har också fått såna anklagelser mot dig, då vet du hur sårad man blir. Man försöker vara sällskaplig och får bara skäll. Vad är viktigare än en katts närhet? Än en gång, det gäller att ha tålamod med dem, våra människor.

    SvaraRadera
  5. Det var inte någon harmonisk dag du har haft. Egentligen borde det ju vara en rörelsedetektor som öppnade dörren till växthuset. Ja, när nu inte dina människor alltid hinner med att uppfatta saker och ting. Det där med att tassa runt på tangentbord kan ha en olycklig effekt på våra tvåbeningars humör, tyvärr. Och ändå gör vi allt för att muntra upp dem och vara sociala? Kurr och burr.

    SvaraRadera
  6. Denna negativa syn på vår sociala talang måste med alla medel motarbetas. En katt är väl ändå viktigare än ett tangentbord. Och vad beträffar växthusincidenten - jag saknar jam för att utrycka mina känslor!
    Själv har jag upprepade gånger blivit utestängd på balkonger och i trappor. Och då säger matte: Du måste jama Frasse! Men det är under min värdighet att gnälla, bättre att sitta lite längre därute så att matte får riktigt dåligt samvete. Då kanske hon lär sig.
    Tassklappar

    SvaraRadera
  7. Du har all rätt att vara sur på husse. Han VET ju att du gillar växthuset så då är det väl självklart att man kollar innan man går ut om ens älskade katt är där. Och sedan bli sur när man försöker vara lite social..Fräckt och tarvligt tycker vi. låter som en bra idé att vara med matte. Nosbuff

    SvaraRadera
  8. FINDUS, ISAK och RASMUS: Rörelsedetektor...det gav mig en jamarbra idé. Den behöver ju inte öppna dörren, bara visa att en katt rör sig där inne, och blinka eller nåt, så ser de ju enkelt att någon är kvarglömd. Måste jobba vidare på det...

    SvaraRadera
  9. GUNILLA o FRASSE: Jag är verkligen mycket förorättad. Fattade inget när husse började gorma. Som jamat, vad är viktigast, kan man undra??
    Jag tror också på din metod, och är den jag därför brukar tillämpa. Frågan är bara hur länge det ska dröja innan effekten inträder, att de lär sig?? Börjar tvivla på att det någonsin ska hända.

    SvaraRadera
  10. DUI och DECO: Det är så konstigt att han inte såg mig, så liten är jag ju inte. Men det är ju alltid detta att man måste påminna sig att de inte är helt utvecklade ännu. Både syn, hörsel och luktsinne behöver förbättras betydligt. Bland annat. Så det gäller att ha tålamod.

    SvaraRadera
  11. Att du blev sur på husse är helt begripligt och följdriktigt, men varför husse blev sur på dig är obegripligt. Var någonstans står det att en katt inte har rätt till sitt tangentbord? Vi har ju viktiga saker att tassa ner.

    SvaraRadera
  12. KATTSON: Jag blev helt paff när han röt till. Det som hände tillhör livets obegripligheter...

    SvaraRadera