Välkommen att tassa in...

God vän är alltid välkommen!







fredag 4 januari 2013

Vem är du?



Vem är du, som flyttar och lämnar mig kvar?
Vem är du, som slänger ut mig från en bil och åker vidare?
Vem är du, som stänger in mig och mina syskon i en kartong och lämnar oss?
Vem är du, som låter din katt få ungar du inte vill ha?

Vem är du???

Så många hemska kattöden har jag fått läsa om här i blogghuset. Det går bara inte att skaka det av pälsen. Människor brukar ibland säga att någon "beter sig som ett djur", och då mena något väldigt nedsättande. Men det vill jag bara jama, att inget djur beter sig någonsin så beräknande illa som en del människor gör.


Du finns också, du som ser mig som den familjemedlem jag är.
Du finns, du som ser till att ordna det bra för mig om du inte kan ta hand om mig mer.
Du finns, du som tar ansvar och ser till att inte fler oönskade katter kommer till världen.
Du finns, du som överser med pälshår, klösmärken, uppspydda pälsbollar och andra "missöden" som kan inträffa.

Du är den som älskar mig.  
Jag litar på dig.    



   

20 kommentarer:

  1. Så sant! Vi injamar i vartenda ord, så välformulerat. Nosbuff

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och jag vet att ni har det så bra som katter kan ha det!

      Radera
  2. Så vackert skrivet. *torkar en tår med tassen*
    Du borde vara taleskatt för SVEKATT. *nickar*

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ibland liksom svämmar det över. Då är det skönt att få tassa ner några tankar. För obegripligt är det, att så många människor verkar se katter som en slit- och slängvara, som man också bara avlivar när man tröttnar. Men du och jag, vi klarar oss. Vi har haft tur.

      Radera
  3. Jag önskar att man bara behövde läsa sista stycket i din blogg idag. Men tyvärr finns det såna som beter sig så som du beskriver i första stycket också. Tänk om vi kunde omvända dom! Så vi kunde säga till dem också: jag litar på dig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jam, om någon vet det, så är det ju du. Om inte människorna bakom första stycket fanns, skulle det inte vara ständigt fullt på katthemmet. Inte på ditt eller något av alla de katthem som finns.
      Om jag bara kunde förstå hur man ska kunna få dessa människor att inse sitt ansvar? Ska ta mig en ordentlig funderare på det.

      Radera
  4. Usch så många hemska människor det finns! Det kan vi skriva under på eftersom vi oxå är hittekatter som blivit övergivna hälsar Mizzan och Trazzel

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, det finns ju gott om övergivna katter här. Man kan fråga sig hur någon kunde överge er? Jamars tur att ni hittade nytt hem ändå! Och vilket bra hem!

      Radera
  5. Svar
    1. Fast inte för den nedre halvan, väl? För där skriver jag ju om er! :)

      Radera
  6. Jamar som Kattson att tänk om man bara behövt läsa det sista stycket i ditt blogginlägg !
    Korkade 2-beningar finns det alldeles för gott om tyvärr :(

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är jobbigt att veta att sånt här händer hela tiden. Jag skulle vilja jama med någon som gjort så här. Att få den att förstå hur illa h*n gjort tror jag skulle vara värsta straffet.

      Radera
  7. Vi injamar i vartenda ord! En del människors beteenden blir man alldeles ställd inför. HUR kan någon komma på tanken? Kurr och burr.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är en STOR tur att den andra sorten också finns! Som er matte till exempel! :)

      Radera
  8. Kloka ord!
    Tänk om! tänk om alla människor betedde sig som katter. Inte övergav, inte gjorde illa, bara dödade det som ska ätas. En dag kanske.

    Matte ska börja säga, "beter sig som en människa" om de som gör dumt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jam, precis så är det ju. Att bete sig som en människa kan innebära vilka hemskheter som helst. Obegripligt hur de kan missbruka sina gåvor så?? Men vi får göra det vi kan för att försöka upplysa dem om hur det SKA vara.

      Radera
  9. Gustav, Tackjamas för den fina musen du hade med dig till mig Mimmi, Den gillade jag skarpt, mjau
    Jamars kul att du gillade tonfisken.
    Den hade jag tillagat själv, *Fniss*


    Du har så jamars rätt i det du jamar, Gustav Vi förstår oss inte på tvåbeningar som kastar ut katter längs vägarna, eller lämnar oss i en kattong i ngn skogsbacke eller så, jamars GRYMT jamar vi, :(:(
    Usch vad vi mår dåligt, när vi hör jamas om ngt så fruktansvärt.


    Tasskram på dig fina katt

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra att du gillade musen! ;)
      Jag mår också dåligt av att läsa om de hemska öden många katter får utstå. Det skulle inte behöva vara så.

      Radera
  10. Jam, det är så hemskt att tänka på alla katter som far så illa. Tänk vilken tur vi haft som fått hussar och mattar som vill ha oss hela vårt liv (och helst hela DERAS liv).

    Nosgos

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jam, vi är verkligen lyckligt lottade. Det är skönt att veta var man hör hemma, och att man är älskad där.

      Radera