Man ska inte tassa bakom ryggen på någon har jag hört. Det har Puff inte fattat. Hon gör det alltid, tassar bakom min rygg. Det spelar ingen roll var jag sitter eller ligger, hon smyger jämt förbi bakom mig?
På nätterna sover vi båda i mattes säng, och Puff ligger då ganska nära mig. Men aldrig på samma sida som jag har min nos, det ser hon till. En natt låg vi nära varandra. Så nära, att ryggarna nästan snuddade vid varandra. Då råkade jag vända på mig. "Ve och fasa", jamade Puff högt och försvann som ett skott.
Inte för att jag bryr mig så värst. Men hon är bra underlig, den där Puffen?
Inlägg
Jamar som du, Puff verkar vara lite underlig på det sättet.
SvaraRaderaVerkar som hon helst vill hålla sig i skymundan.
Här finns ju "enstöringar" bland 2-beningarna också.
Men hon ligger ju i allafall i samma säng som du och det är ju ett gott tecken så hon kanske ändrar sig längre fram.
Ozzy
Jag har aldrig förstått mig på Puff. För det mesta håller jag mig avvaktande, utan att bry mig. Men ibland kan jag inte låta bli att retas litet, litet grann. Man är väl inte mer än katt?
RaderaJo, vi ligger i samma säng. Det är nog tack vare att hennes vilja att vara hos matte segrar över rädslan för mig. Det tror jag.
Hon är nog lite blyg, det är ju vi tjejer ibland :)
SvaraRaderaNosbuffar
Hon verkar fått för sig att jag är FARLIG? Förstår inte var hon fått såna idéer ifrån? Det sitter i sedan hon var liten kattunge. Man tycker att hon borde lära sig, nån gång??
RaderaMärkligt beteende, må jag jama. Fast Viska är likadan mot husse. Ibland räcker det med att han tittar på henne så springer hon och gömmer sig.
SvaraRaderaTjejer alltså.
Precis så är Puff mot mig också. Puff har hållit på med det så länge, det kommer nog inte bli så annorlunda. Men hoppas att Viska blir mindre gömmande när hon blir äldre!
RaderaLite mystiskt att Puffis gör som hon gör MEN så fint att du är så snäll och förstående -hon kanske saknar sin vän Piff mer än du tror! Bra att ni kan samsas om matte :-)
SvaraRaderaJag låter henne bara vara för det mesta. Och jo, förut ropade hon jämt på hjälp av syrran om jag skojade litet med henne. Det är förstås jobbigt att vara tvungen att tackla allt på egen tass nu.
RaderaGustav, det är tyvärr inte bara tvåbeningar som är underliga, även om de är överrepresenterade. Men det är ju bra att ni kan samsas i alla fall, så ni kan bo i samma hus?
SvaraRaderaJo, när mina människor nu envisas med att Puff ska bo här, så är det bra att vi inte är ovänner. För det är vi inte. Men jag kan tycka att det är litet irriterande med hennes spring ibland, och det händer att jag springer efter litet. Det gillar hon INTE. Farlige Gustav...hjälp! Men för det mesta bara undviker hon mig. Lika bra det.
RaderaKnepig brud det där ;-)
SvaraRaderaTassklappar o Nosbuffar
Nu har vi bott ihop så många år, och jag kan ärligt jama att jag tror att jag aldrig kommer förstå mig på henne!
RaderaTycker ni närmar er varandra mer och mer! Nosbuffar
SvaraRaderaJo, men bara på nätterna! Det vill jama, HON vågar lägga sig i min närhet hos matte. JAG ligger på samma plats jämt, och nästan alltid först på plats. Men hade inte matte varit där, hade Puff inte hoppat upp i sängen alls, det vet jag.
RaderaJag, Simba, är också lite skygg - se dagens inlägg :-) - men vi funkar ändå bra ihop Tasse och jag. Man får anpassa sig, även om det kan vara svårt ibland, när Tasse håller på att retas och petar på mig med tassen, fast han vet att jag vill koppla av. Samliv ÄR svårt, det gäller nog både för två- och fyrbeningar :-)
SvaraRaderaTassklappar
Jo, jag har sett hur fint ni två har det tillsammans och kan vara nära varandra på ett naturligt sätt. Så kommer det aldrig bli för Puff och mig. Egentligen spelar det inte så stor roll, blir mest undrande då och då hur jag ska hantera olika situationer. Men det är väl som du jamar, inte lätt alla gånger att leva ihop?
Radera