Välkommen att tassa in...

God vän är alltid välkommen!







Visar inlägg med etikett katthem. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett katthem. Visa alla inlägg

fredag 4 oktober 2013

Om hjälp




Ibland kanske man inte fattar först, hur bra det är att någon vill hjälpa en? Det kan nog många katthemskatter tassa under på? Men också människor, har jag förstått, kan reagera på samma sätt? Det blir först efter ett tag man inser att livbojen var just det. En hjälp till ett bättre liv. 

Det är tur att det finns de som förstår när livbojar ska slängas ut, och som också ser till att göra det! Jag fick min hjälp för elva år sedan. Trots idoga protester kördes jag hit till mitt hus. Och tänk så bra det blev! Det var allt tur att jag tvingades ta emot hjälpen!

Trots att det nu är oktober hoppas jag ni får en skön helg, mina vänner! Kanske dröjer sig liiiiitet värme kvar?

fredag 7 december 2012

Gustavpriset 2012 går till...




Stor uppmärksamhet riktas i dessa dagar åt Nobelpriset. De som får det är säkert värda att få både ära och pengar. Tyvärr har jag inga pengar att dela ut, men desto mera ära! Jag tror att alla Sveriges katter jamar med i hyllningskören till katthemspersonalen? Önskar bara att ert enorma arbete skulle uppmärksammas och uppmuntras mer!

Men med varm tass överräcker jag här årets Gustavpris till var och en av er som ger kärlek och omvårdnad till kattkompisarna på katthemmen!

Och så önskar jag förstås alla en fin andra Advent!

fredag 7 september 2012

Dö...eller leva?


Ibland är människor mer obegripliga än vanligt. Som när de beslutar att friska katter ska avlivas. Deras brott? De är rädda och skygga, kanske för att de misshandlats eller farit illa på andra sätt. Vad är då naturligare än att vara ytterst misstänksam mot den ras, av vilken de har så dåliga erfarenheter?

Sunt förnuft säger förstås att en sådan katt behöver mycket tid med människor som kan ge dem kärlek. För en som blivit misshandlad tar det lång tid att bygga upp ett förtroende igen. Att återigen kunna lita på att man inte ska få stryk, inte bli övergiven. Att tro på att handen som närmar sig ska klappa och smeka, inte göra illa. 

Därför är det mer än oroande, och totalt oförståeligt, att man inte vill ge skygga katter på katthem den tid som behövs för rehabilitering. Man till och med påstår, att det är "bäst" för katten att dö? Har man inte lärt sig något av alla de berättelser som finns om skyggisar som blivit tryggisar?

Om man nu har pengar att avlöna den person som ska besöka katthemmen i mening att, av vad jag förstår, snabbt avgöra vilka som ska avlivas, och att bekosta själva avlivningen, varför inte ge katthemmen de slantarna i stället? Då kan de komma till nytta, till människor som ideellt och kärleksfullt ständigt arbetar för katternas bästa. Dessutom skulle det behövas en massa resurser till en kastreringskampanj. Det är ju där grundproblemet sitter, att det föds på tok för många ovälkomna katter. 

Och de beslutsfattare, "experter", som står bakom dessa märkliga idéer om skygga katters omöjliga socialisering, vill jag uppmana, att bli volontärer på något av alla katthem som finns. Nu är det dags att komma ner på gräsrotsnivå, och se vad kärlek och tålamod faktiskt kan åstadkomma. Det är mycket mer än vad ni tror.

Du kan protestera här!

Det blev många allvarsjam så här inför helgen, men jag kan knappt tänka mig ett viktigare ämne just nu. Även katthemskatter är ju medlemmar i vår stora bloggfamilj. 

Önskar er alla en bra helg med mycket kärlek!



   

 

fredag 8 juni 2012

En genialisk idé?



Fast jag är en liten smula fundersam på hur människor gillar bakelsen? Så här ser ju min drömbakelse ut. Inte en massa tjafs, utan få, men läckra ingredienser. Men när jag nu vill kunna skänka mycket pengar till katthemmen, måste jag förstås sälja mycket också. Matte tror att det spelar ingen roll vad jag säljer. Det kommer ringla köer kilometervis ändå, bara för att få handla av mig. Men det är jag inte alls säker på? 

För det mesta är det perfekt att vara Gustav. Jag önskar bara, att jag hade en stor tunna med guldpengar att dela ut till alla katthem. Människorna där jobbar otroligt hårt för att hjälpa så många katter som möjligt. De gör allt, och  mer ändå, för oss katter. Jag vågar inte tänka på vad som skulle ha hänt mig utan Kattkommando Syd.

Därför önskar jag, att jag kunde komma på en genialisk idé för att samla in pengar. Undrar just om katter får boka bord på torget?

Hoppas ni får en härlig helg, allihopa! Vi tassas igen på måndag.