 |
| Känns gott att sitta här och tänka en stund |
Jag vet inte hur det är med er, men jag blir lätt deprimerad av det här vädret. Tänk, hur det brukar vara på morgnarna...? Hur härligt det är att få tassa ut efter litet frukost! Jag brukar skynda mig iväg, allt jag kan.
Men nu? Jag sticker ut nosen vid ytterdörren, bara för att konstatera att inga förbättringar skett sedan sist. I stället hoppar jag upp på skrivbordet, för att därifrån få utlopp för åtminstone litet av spaningsbehovet. Där sitter jag sedan länge, i godan ro. Ibland gör jag en trevare, och ber matte öppna dörren. Bara utifall att. Det kan ju ha skett ett under där ute? Hittills har det inte hänt.
För att trösta och roa mig litet, kan jag då hoppa ner i min ganska nya kattong. Den, som kom med en massa mat för ett tag sedan. Där kan jag sitta en stund och filosofera. Och krafsa litet, för den är klovänlig. Men nej då, jag gör aldrig det i den, absolut inte! Jag vet väl skillnad på låda och kattong!?
Men varför klaga? "Ingen storm varar för evigt" tassade jag ner i fredags. Ingen vinter heller. Snart blir det full fart ut efter frukost igen.
Inlägg
Gustav, ibland undrar jag om de gör sånt här väder bara för att vi ska stanna upp och reflektera lite. Om allt vore toppenkul varje dag skulle man kanske inte uppskatta det. För huvudsaken är ju att Ingen storm vara för evigt, som du så klokt jamat.
SvaraRaderaI så fall håller jag på att bli en riktig filosof. Så mycket som jag reflekterar. Sokattres, kanske?
RaderaInne är helt klart rätt val, skönt om man kan ägna sig åt lite fjäderkotlettspaning innifrån. Kattonger är ju alltid trevliga! Nosbuff
SvaraRaderaDen här kattongen gillar jag skarpt, och har befallt matte att låta den stå kvar där ett tag. I det här vädret behöver jag den.
RaderaAlla katter borde ha en tröst-kattong, oavsett vilket väder det är. Ibland kan man ju behöva tröstas för att man blivit nedskuffad på golvet av sin människa, eller att matskålen är tom. Självklart gör man ju inte DET i en kattong. Vi katter är ju faktiskt civiliserade.
SvaraRaderaNä, att jag krafsar i kattongen har förstås helt andra orsaker! Det var bara matte som fick konstiga tankar, eftersom jag knappt går ut. Men så mycket katt är jag att jag trotsar iskylan och gör det jag ska de minuter jag är ute.
Radera