Välkommen att tassa in...

God vän är alltid välkommen!







tisdag 27 september 2016

Ett litet tass-steg framåt



Idag har det hänt två saker, en bra och en dålig. Den dåliga är att husse rymt igen. Men den bra att jag äntligen, efter att jag söndag-måndag-tisdag-onsdag-torsdag-fredag-lördag-söndag och måndag tvingats bära detta pinoredskap! Hur många dagar blev det? En evighet! 

Litet dumt är det också att mitt öga inte vill öppna sig än, så något utetassande kan jag inte räkna med så länge som det ska droppas och droppas i ögat. Just nu är jag riktigt less på det här dragandet i ögat för att det ska öppna sig. Protesterar genom att stänga mitt tredje ögonlock, och det gillar inte matte. Droppen måste komma på ögat, påstår hon. Där har vi olika åsikter.

Att kunna äta utan problem, och få tvätta mig när jag vill, det var i alla fall hundra procent befriande!


 

 

12 kommentarer:

  1. Skönt se bild på dig utan pinokragen. Hoppas nu att det 'dumma' ögat snart öppnar sig och att husse snart är hemma igen! Ps. Vad sysslar RackarLisa med nuförtiden?...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag förstår inte att det ska vara så svårt att öppna ögat? I morgon, kanske? RackarLisa har jag inte sett sedan jag fick ont i ögat, men jag hör hur hon rusar omkring på kvällarna. Matte säger hon jagar en röd prick?

      Radera
  2. Aj då. Tråkigt att det ska ta sån tid att bli alldeles bra i ögat, men kanske blir pinan kortare om du inte straffar matte med att stänga ditt tredje ögonlock?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är minsann inte lätt att ha ögat öppet, som hon sliter och drar?! Men ibland misslyckas jag, och då blir hon glad. Få se hur jag gör i morgon?

      Radera
  3. En bild på dig utan tratt är helt klart ett STORT framsteg.
    Att kunna äta själv o putsa sig utan problem är ju guld värt, lite vitfisk i alla fall.
    Sen att husse rymt igen är ju bara att beklaga.
    Men mest beklagar jag honom som inte får ha ditt sällskap.
    Du har ju som tur är matte som finns där för dig.
    Håll nu ögat så som matte vill så ska du se att det läks fortare.

    Ozzy

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eftersom jag fortfarande hålls inspärrad har jag haft mycket tid till att göra mig i ordning. Fast jag sover mycket också, det ska erkännas.
      Husse sitter säkert där norröver och längtar efter mig, och saknar all uppassning han fått ge mig. Fast utan tratt klarar jag förstås ätningen galant ändå.
      Det är SVÅRT att inte knipa igen ögat när hon ska droppa, det jamar jag bara!

      Radera
  4. Bråkar ögat fortfarande med dig?? Vi håller tassarna för att du snart ska slippa alla droppar och pinoredskap.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, det bråkar och bråkar. Fast hålet är borta känns det obehagligt. Men vem vet, en god natts sömn kanske gör susen?

      Radera
  5. Så skönt att du är av med tratten, det är verkligen en befrielse att kunna äta och tvätta sig ordentligt. Hoppas nu bara att du kan öppna ögat ordentligt snart också.
    Tröstbuffar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att få tratt på sig gör att man tappar livslusten litet. Det blir mest att man sover. Och visst är det skönt att den är av nu, men jag skulle allt gärna vilja komma ut också!

      Radera
  6. Hurrjam, så glada vi är att du har befriats från den hemska tratten! Förstår att det är trist med stängt öga och droppar, vi håller tassar och tummar jättehårt att du blir bra snart så du kan tassa ut och in som du vill <3
    Tassklappar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att vara trattlös är SÅ skönt, men jag blir trött av det här inspärrandet. Är tacksam för fortsatt tasshållning så jag snart slipper det!

      Radera