Äntligen! På riktigt!

ÄNTLIGEN! Tänk att jag skulle få uppleva den här dagen! 

En jättebild på förstasidan i Nordvästra Skånes Tidningar gjorde mig väldigt nyfiken i morse? Där såg jag nämligen två katter, och det är ju inte så vanligt just som förstanyhet. Och orden på bilden, "Vad katten säger du?", gjorde mig förstås än mer undrande? Och ja, ni bara måste läsa detta, om inte era egna tidningar fattar vilket sprängstoff det här är nyhetsmässigt! 

För att ni ska förstå vad det handlar om, kan jag berätta, att de två katternas matte ska forska i FEM ÅR på jamspråket! Vågar man hoppas på ett riktigt genombrott? Det här var i alla fall det mest positiva och intressanta jag läst på länge. Och jag gillar särskilt meningen att "minst trettio katter...ska intervjuas..." Jag menar, när har någonsin en katt blivit intervjuad förut?

Lyssna och läs här!



 

Tåghockey och annat

Jag och min bästis

I lördags morse jamade jag till husse, att kunde han inte ordna något bättre väder, stannade jag inne tills det var fixat. Snöstorm betackar jag mig för. Men efter ett antal timmars vilande blev tillvaron oväntat så mycket bättre! Min älskade minis kom på besök! Det är väldigt sällan jag känner behov av att buffa människor, men när jag träffar minisen bara måste jag! Åh, vad jag tycker om honom! Blev så upprymd att jag spelade litet tåghockey. Vet ni inte vad det är? Jo, om det händelsevis råkar befinna sig några tågvagnar på golvet, utser man den lämpligaste, och ger den en omgång!

Igår var det faktiskt rätt fint väder, men jag hade ändå ingen lust att vara ute. Inte mer än det nödvändigaste. Först på kvällen kände jag mig redo för litet jobb, men kunde då snabbt konstatera, att jag vilat för länge. Så arbetssugen var jag inte, att jag skulle låta pälsen bli våt. 

Idag tog jag lärdom av gårdagen, och stannade ute redan från morgonen. Har till och med legat och solat vid staketet en stund, inte så långt från hasselbusken. Men det är inte riktigt dags för premiär där. Det blir först när våren är här, på riktigt!


   

Bara en jag!

Och en du! Har aldrig funnits, och kommer aldrig någonsin finnas någon exakt som du och jag. Visst är det konstigt? Kan du förresten se vem som är Jag, Gustav, här ovanför?

Önskar er alla en riktigt bra helg! Vi ses igen på måndag!

Mitt, eller ditt?

Hördu Puff, flytta på dig!!! Det där är MIN plats!

Jag skulle precis upp och spana där i fönstret! Stick!

Vad då "stick"? Det är väl lika mycket MITT fönster? Förresten har jag inte ätit färdigt...

Ja, ni ser hur jag har det? Jag blev förstås irriterad på hennes ovilja att flytta på sig, och gick ut i matrummet och basunerade ut min ilska. Sen tassade jag ut en stund för att lugna ner mig. Att leva ihop är inte alltid så lätt.


 

Filosofen

Här sitter en tänkande katt, men på vad, det vet bara jag

Kanske undrar jag vilken mat jag ska få idag

eller planerar strategin inför kvällens jakt

Till och med kan jag grubbla på något matte sagt

För i varje katt bor en filosof av stora mått

Det är bara en utav alla gåvor vi har fått 

Inspektion av växthuset

Det var EVIGHETER sen jag var i växthuset! Äntligen!

Hmm, det var väldigt risigt här...

...och stickigt!

Men mitt är det i alla fall!

Här var det skräpigt värre

Det luktar som jag minns

Ett alldeles tomt hörn?

Är det här nån fälla, eller?

Nä, nu är jag klar med inspektionen. Det var inte så mysigt som jag hoppats? Tror jag väntar på varmare tider!

Väldig tur

En solig helg! När jag satt på vedbodstrappan blev nosen till och med varm i solskenet! Just den lilla trappan är mitt första vår-sittar-ställe. På somrarna är där ofta för varmt när solen ligger på, men på våren är det precis lagom temperatur. Under tiden jag satt där, övervakade jag husse, som höll på att hugga ved.  Jag gillar när människorna är ute och gör saker. Ser jag matte eller husse komma ut medan jag befinner mig på kontroll på någon granntomt, skyndar jag mig genast att komma till dem. Oftast ropar jag min ankomst också, så behöver de inte fundera var jag är?

Den här helgen har det också varit premiär av bästa sorten! Jag har fått äta färsk skrei för första gången! Men, om jag ska vara alldeles ärlig, så märkte jag ingen skillnad mot den djupfrysta, som jag hittills ätit? Kanske, om jag ätit sakta och eftertänksamt. Nu sade det liksom bara slurp, och så försvann biten ner i magen. Lyckligtvis har det ställts i utsikt att jag ska få smaka flera gånger, för tydligen finns mer att köpa i fiskaffären några veckor framåt. Väldig tur att mina människor delar min passion för den här maten!