Saknar liggunderlaget

Det bästa med den här helgen har varit vädret. Mycket avslappning under hasselbusken har det blivit. Sämst med helgen: Husse har inte varit hemma. Han envisas med att lämna mig för det där dumma norra landet. Med andra jam får jag ligga ensam i soffan på kvällarna nu. 

Jag har börjar göra kväll litet tidigare än förr. Även om det ibland inte är helt frivilligt, tar det inte lång stund innan jag ändå är tillfreds med att vara inomhus, för jag måste erkänna att jag blir trött på kvällarna. Då är det lagom sysselsättning att hålla matte sällskap framför teven. 

Först brukar jag ligga i hennes knä, men efter ett tag brukar jag flytta över till soffan. Där kan jag sträcka ut eller rulla ihop mig precis som jag vill. Det är då jag saknas husses mjukmage. På den kan jag också ligga precis som jag vill, bara med så mycket mjukare underlag. En hel vecka till får jag vänta...