Inlägg
Kattsons One-Liners
2 månader sedan
onsdag 12 september 2012
Inget att skratta åt
Matte och husse skrattade åt mig igår kväll. Jag förstod ingenting, för det var verkligen inget roligt. Beslutsvånda är nämligen ett allvarligt tillstånd.
Husse låg i soffan och tittade på teven, och matte lånade min fåtölj. Jag hade legat och värmt husses mage en stund. Den stunden hade varat precis lagom länge kom jag helt plötsligt på, och reste mig för att tassa över till matte. Då slog beslutsvåndan till med full kraft.
Husse tar stor plats i soffan när han ligger. Bara en liten kant bredvid honom återstår. På den lilla kanten stod jag. Tittade på matte. Tillbaka på husse. Funderade. Och funderade. Gjorde nya överslag och beräkningar. Skulle jag...eller inte?
Det var då, sedan jag i min stora tvekan gjort ett antal överväganden, som de skrattade. Inte brydde jag mig om det. Stora beslut ska man noga tänka igenom. Och resultatet? Husse fick behålla sin magvärmare. Åtminstone en stund.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Liiite ofint av dem att skratta åt dig.
SvaraRaderaViktiga beslut SKA tänkas igenom ordentligt. Så-det-så!!!
=^.^=
Nosbuff
Jam, hur skulle det annars gå? Det finns minsann nog med ogenomtänkta beslut i världen!
RaderaAtt noga tänka sig för är ett kattligt privilegium. Sedan må människorna skratta hur mycket de vill. Kurr och burr.
SvaraRaderaPrecis så! Och jag tog heller ingen notis om dem. Dumhet är inget att bry sig om.
RaderaDet är bra du är en tänkande kisse =)
SvaraRaderaKurr från norr ♥
Det var trevligt att höra! Det är alltid skönt att få stöttning i sina beslut!
RaderaEtt av tvåbeningarnas många outvecklade sinnen är det för humor. Antagligen förstod varken matte eller husse att du gjorde noggranna beräkningar där du tog in magmjukhet, största möjlighet att få mat serverad, service vid dörröppnande etc. Bra att du inte lät dig rubbas av deras opassande och helt omotiverade skratt.
SvaraRaderaSom vanligt jamar du initierat, klokt och förstående. Det är exakt som du beskriver, och såna beslut tas inte på en matrast. Naturligtvis ignorerade jag dem och deras skratt!
RaderaSå där gör husse också ibland. Förstår inte varför det ska skrattas då vi faktiskt överväger och kalkylerar varje steg vi tar, istället för att som tvåbeningarna, rusa i blindo. *suckar*
SvaraRaderaDet förstod jag nästan, vi delar så många erfarenheter. Fast de ser väldigt olika ut på utsidan, tvåbeningarna, är de väldigt lika på insidan!
RaderaFörstår dig precis.
SvaraRaderaSamma sak händer här ofta...
Valet mellan att gosa med husse eller gå ut genom luckan kan sluta med att jag bara sitter på golvet ett tag.
Viktiga beslut ska inte forceras!
Det är en av fördelarna med att vara katt. Vi BEHÖVER inte jäkta!!
RaderaDet är skönt när man har bestämt sig! Nosbuff
SvaraRaderaVisst är det skönt. Och även att man har sin frihet att ändra sitt beslut om man vill!
Raderafy jamligen vad fräckt att skratta åt dig!!!!
SvaraRaderaMen det var bra att du bestämde dig till slut, för tänk om du inte kunnat bestämma dig alls?!
De har verkligen en konstig form av "humor", men man upphör ju aldrig att förvåna sig över deras uppträdande. Klart att jag bestämde mig, det var bara en tidsfråga!
RaderaMEN vad jamr du Gustav, skrattde dina tvåbeningar åt dig,när du funderade på hur du skulle göra, hoppa över till matte eller stanna kvar hos husse och tassmassera honom. Fyjamas så fräckt. Tvåbeningar tar ingen hänsyn som, det ser ut.
SvaraRaderaHåller verkligen med dig, att dom har en konstig form av humor, HMPF
Hur skulle det se ut, om vi katter satte oss ner och skrattade åt våra tvåbeningar, *Fniss*
Vad tror du?
Tass tass
Jam, kan ni tänka er, så fräcka är de, mina människor! Jag tror de skulle rätt VÄLDIGT snopna ut om jag började skratta när de funderade på något!
RaderaMen så fräckt! Skratta åt en katt som gör viktiga uträkningar göör man inte! Hoppas du missuppfattat så de egentligen skrattade åt något sånt där mänskligt skämt de håller på med.Jag har rätt höga tankar om dina tvåbenta och vill inte tro...jo, förresten, om människor kan man tro vad som helst.
SvaraRaderaDet SKULLE ju kunna finnas en annan och NATURLIGARE förklaring till deras skratt, men hur jag än tänker efter kan jag inte finna någon sådan. Nä, det är nog så illa, tyvärr. Och visst kan man tro vad som helst. Hur många gånger har man inte upptäckt detta?
Radera