Titta där bakom!

Det försöker jag tänka på så mycket jag kan. Ha nu en riktigt skön helg allihopa, och bränn inga svansar på elden!

Ekorrjakt - fast inte av mig!

När matte och jag skulle gå in idag efter att ha suttit och haft det skönt i solen ett tag, blev vi stannande på trappan, för helt plötsligt lät det som smällar och brak i luften. Och så kraxades det alldeles väldeliga. Det var två kråkor som jagade en ekorre, i ett träd alldeles vid min spaningstall. Ekorren var högt uppe, men kråkorna flög mot den, och motade den allt längre och längre ner. I normala fall är jag mycket ekorrintresserad, men de vassnäbbade, dykande svartingarna avhöll mig från närmare kontaktförsök. Vi iakttog dem där en lång stund, matte och jag. Till slut gav sig ekorren iväg, och vi fortsatte också, in i huset.

Blev utan mat

Tyvärr bjöds där bara de gamla vanliga torrisarna, så jag tassade över till favoritgrannen i stället. Jag är hos honom ganska mycket nu, han blir så glad när jag kommer. Nästan alltid plockar han fram en kam ur sin bakficka, och så kammar han mig över hela ryggen. Det gillar jag. Och i det huset serveras garanterat aldrig några torrisar!

Älskade gula lampa

Kära trappa...du e' bara min...

Det är något magiskt med den stora, gula lampan där uppe. Helt plötsligt kan iskalla saker bli alldeles varma och helt underbart sköna. Som min trappa, till exempel. Förut var den  något att bara tassa fort uppför. Kall och eländig ville jag inte ens sätta ner rumpan på den, utan fortsatte till sittunderlaget matte lagt uppe på altanen. 

Men nu! Trappan är precis lagom kattkroppsvarm. Helt ljuvlig att bara sträcka ut sig i, och känna värmen breda ut sig ända in i pälsrötterna. Det är där, ovanför trappan, som matte spärrat av med nätet och gjort en kattaltan för Piff och Puff. Tack och lov att hon lät min trappa vara ifred. För säkerhets skull sätter jag här mitt bomärke på den. "Garanterad Gustavtrappa" står det där nu.

En klok lag

Stationskatterna skrev för en tid sedan om hur deras matte sett en katt ute på balkongen på huset  mitt emot. Inget märkvärdigt med det, om det inte vore för att kissen i fråga befann sig åtta våningar upp! Eftersom Stationskatternas matte är en riktig matte letade hon upp människorna som katten ägde och pratade med dem, och nu finns där nät på balkongen.

När jag och matte lyssnade på kattradion härom dagen, pratades det just om katter som ramlade ner från fönster och balkonger. Vi fick veta att ungefär tusen katter varje år behandlas för skador som de får, när de ramlar från sådana ställen. Sedan är det förstås massor med katter som ramlar ner, men man aldrig får veta om.

Men vet ni vad?! Människorna har faktiskt tänkt till, och skrivit en lag om att alla balkonger som är fem meter upp eller högre måste vara nätade! Det kan ju vara bra att känna till. Jag tror att människor som inte lyder lagen får fängelse i sju kattiljoner år, men jag är inte helt säker. 

För övrigt kan jag meddela att den där mest retsamma och upphetsande fjäderkotletten har börjat vippa omkring här sedan några dagar. Den riktigt tigger om att få sig en tass, när den slår sig ner på bara några svanslängders avstånd och vippar på. Vänta bara...

Vet inte om jag gillar påsken?

Jag gillar inte påsken så mycket. Helt plötsligt blir Mitt Område beskuret på alla håll och kanter. Utom mot favoritgrannens, förstås. Skällisen på granntomten dök upp och var arg på mig utan någon som helst anledning. Det räckte att jag satt där, jättelångt ifrån honom, vill jag påjama.

På tomten mitt emot finns en av mina bästa restauranger. De serverar kaninstek av bästa kvalitet. Där har också blivit ockuperat, inte av skällisar, men av ett flertal människor, som jag inte känner mig riktigt bekväm med. 

Jag är visserligen social och gillar tvåbenta överlag, men det kan bli för mycket av det goda. Och för häftigt. Nu har jag förstås haft viktiga uppgifter på hemmaplan. Matte ska spinnhealas fortfarande. Hon börjar väl bli något mer normal (med människomått mätt), men hon har börjat med en irriterande ovana att väcka mig på nätterna. Då ska hon ta medicin. Jag är ju inte så noga med klockan, så jag tror förstås att det är morgon då. Är det morgon ska man ha frukost. Jag kan lika gärna ha morgon klockan tre som sju. På så sätt är jag väldigt flexibel . Det är inte matte. Tji frukost.

Enligt matte kan jag ha vissa förhoppningar att trycket på Mitt Område lättar något i morgon. Men att jag måste vara beredd på att det här bara var en förberedelse på det som ska komma. Det blir med andra jam säkert precis som alla andra somrar jag upplevt här.

En Glad Påsk och andra förhoppningar

 

Det verkar som om vi alla kommer få jättemycket sol i pälsen den här påsken. Antingen vi kan vara ute, ligger i ett fönster eller på någon solfläck inne i rummet. 

Själv varvar jag njutandet med att agera stödkatt för och idka spinnhealing på matte. Det verkar fungera. Kattvärme borde kunna skrivas ut på recept. Mycket effektivt!

Och så vill jag avsluta med med det här jameriet:

Så ge inte upp! Glad Påsk!

Matte hemma igen

Matte är hemma igen! Hon har fått en massa mediciner hon ska äta dygnet runt. Då ska den dumma inflammationen försvinna. Fast det varit så fint väder, har jag varit inne en del och spinnkurerat henne. Samtidigt agerade jag värmedyna på magen. Tror det var uppskattat. Husse är uppe norra landet och jobbar, så det är allt en jamrans tur för matte att hon har mig som kan hjälpa till.  De senaste dagarna har jag verkligen haft många Viktiga Uppgifter. Tillgodose kattberoende människa, vara allmänt trevlig social mot gäster, sällskapa favoritgrannen, och nu ta hand om matte. 


Det är för övrigt vad jag ska göra nu också. Hon är inte riktigt som vanligt ännu, det är nog dags för en ny behandling. Det får bli mer jamat i morgon.


Tillägg av matte: Tack så väldigt mycket för alla snälla och uppmuntrande ord igår, de värmde och hjälpte! Tack alla!