Min klöstunna har blivit flyttad, till sängkammaren. Det tycker jag är bra. Jag är nämligen nästan aldrig i vardagsrummet längre, där tunnan tidigare stod. Och varför är jag inte där? Stavas L-i-s-a. Världens jobbigaste katt, om ni frågar mig. Jag är så tacksam att vi får ha varsin del av huset!
Dessutom har jag nog aldrig nyttjat tunnan så mycket som jag gör nu. Förut brukade jag ligga högst upp ibland. Nu ligger jag nästan alltid i översta kryp-in-et. Riktigt vilsamt. Kommer matte eller husse hoppar jag ner på pallen. Därifrån har jag perfekt överblick över matskålen, som givetvis behöver påfyllning. Antingen är den tom, eller med oätliga, torra bitar liggandes efter kanterna. Vill jag inte ha. Beordrar fram ren skål och mat från nyöppnad påse. Och det får jag. Det är väldigt underligt, men nu för tiden är människorna angelägna om att jag ska äta så mycket som möjligt? Inte mig emot.