Välkommen att tassa in...

God vän är alltid välkommen!







torsdag 22 augusti 2013

Vill de det?


Här sitter jag, en mager katt,
funderar, varför att
av läckerbitar man får bara en slatt?
Vill de man ska bli alldeles platt?




16 kommentarer:

  1. Kanske har du skämt bort dem med att själv skaffa din mat
    Så de tror att du inte behöver få nåt serverat på fat?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skulle DET vara tacken för all min möda
      ska jag GENAST sluta skaffa egen föda!

      Radera
  2. Men uj uj uj kom inte och säg att du också är satt på diet ?!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Näe, det kan jag kanske inte påstå, precis. Bara att jag tycker läckerbitstilldelningen är PÅ TOK för snål!

      Radera
  3. Bra fråga. Med de små portioner vi får, så kommer vi bli så magra att vi knappt syns!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jam, snart får våra människor investera i förstoringsglas! *surar*

      Radera
  4. Allt gottigt, smask och mums
    bör serveras ofta - och BUMS!
    Kurr
    och burr.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kan bara hålla med - och det med besked!!!

      Radera
  5. Tänk att så många tvåbeningar är så snåla med maten till sina katter, undrar om det är någon medfödd brist hos dem?
    *nosbuffar*

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nåt skumt är det! Särskilt som jag sett deras JAMARSTORA portioner! Och vad får jag? En liiiiiitet hörn av det goda! :(

      Radera
  6. MEN Gustav då, din stackare, får du bara en liten bit av det goda, så snåla dom är, dina människor. Här får vi stor portion ibland, så du kanske skulle tassa hit ibland, *Fniss*

    Tass på dig kompis!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Snart knackar jag på hos er!! ;)

      Radera
  7. Haha, perfekt formulerat - som vanligt! :-)

    Bara tvåbeningarna vet
    varför de ständigt går i nervositet
    och oroar sig för att man ska bli fet
    Jag svävar i ovisshet
    men trots att det är mig till förtret
    måste jag erkänna att jag på detta problem går bet

    Tassklappar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Somligt kommer vi aldrig förstå
      men får väl vara glada ändå
      att vi har en männ'ska, eller två
      som ger oss mat, fast portionerna är små!

      Radera
  8. Mycket klokt och välformulerat. Ibland är det bäst - och lugnast för nerverna - att låta de mänskliga mysterierna förbli outforskade :-)
    Tassklappar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fantastiskt vad lika vi tycker! :)

      Radera