 | ||
| Puff: Snääälla Gustav...jag GILLAR dig...kan inte jag få smaka...bara liiitet? |
Gustav: slurp, slurp, slicka, slicka
 |
| Puff: Du e' bara BÄST...titta ja' e' inte rädd för dig mer...snälla... |
Gustav: slurp, slurp, slicka, slicka
 |
| Gustav: Raaap...det var nog allt. Vart tog du vägen Puff? Du ska få allt som blir över...en bit...nä, TVÅ! |
 |
| Puff: VA? Tomt??? |
 | ||
| Puff: Nä, kolla...*pustar ut*...han HAR lämnat...så mycket att man får svälja en gång i alla fall! |
Små smulor är faktiskt också kyckling. Och det var min mat. Så det så. Inte ett dugg orättvist är det. Och förresten är hon så där inställsam bara när hon vill tjuva min mat. Går jag inte på. Har väl varit med förr.
Inlägg
*fniss*
SvaraRaderaFjäskade hon bara för att få smaka? Gulligt av dig att lämna 2 bitar kvar till henne ;-)
=^-^=
Nosbuffar
Bra Gustav. Vet att du är en riktig gentlekatt som hellre flyr än illa fäktar med syrrorna. Vissa saker får man dock vara fast på tassen om och maten är en sådan sak!
SvaraRaderaHärligt att du är tillbaka igen!
Nosgos
HJULIA, SMULAN, AMANDA: Annars tassar hon minsann långa omvägar för att slippa mig. Men så fort det är fråga om MAT...
SvaraRaderaNämen, sedan när har hon varit så där snäll mot dig va? Klart att du inte gick på den där enkla. Fast det var snällt av dig att lämna liiiite kvar.
SvaraRaderaNEA: Inte tassar jag iväg bara för att hon kommer! Nån måtta får det vara på artigheten! Förhållandet till mat är, som du jamar, alldeles heligt.
SvaraRaderaSå du menar att du lämnade 2 bitar kvar till Puff ??
SvaraRaderaHade jag aldrig gjort ;-)
SIPPO: Det kan jag jama, att hon minsann aldrig lämnat minsta lilla smula till mig. Nä, naturligtvis går jag inte på så enkla knep. Vet inte vad som skulle till för att jag skulle överlåta mat?
SvaraRaderaKJELLE BUS: Jag vet inte varför, men de en eller två sista bitarna tycker nästan aldrig är riktigt aptitliga. Men vad gör det, när det finns mindre nogräknade i närheten?
SvaraRaderaHon fjäskade ordentligt. Snällt att lämna ett par bitar.Nosbuff
SvaraRaderaDUI och DECO: Matfjäsk...pfft, jamar jag. Urfånigt!
SvaraRaderaFnissjam, inte gick du på det enkla knepet! Fast konstigt att portionerna var sådär olika stora för er. Sådär som det brukar vara när det vankas vitfisk, fast då är det åt andra hållet. Om sita biten inte är så god, kan man ju lika gärna tänka på husfriden och dela med sig. Kurr och burr.
SvaraRaderaJag ser ju att du generöst lät henne äta ur inte mindre än två skålar med torrfoder. Det borde väl räcka?
SvaraRaderaFINDUS, ISAK och RASMUS: Puff har en litet konstig mage, och får inte så mycket annat än sin mat. Alltså gjorde jag bara en god gärning som åt upp nästan all min mat. Även om hon och jag inte är riktigt överens där...
SvaraRaderaKATTSON: Just precis! Du är en skicklig iakttagare!!
SvaraRaderahahahaha - vilken liten fjäskis!! Och vilken gentleman som faktiskt lämnade kvar ett par vitar till henne. (även om det nu var de där trista sista bitarna...)
SvaraRaderanosgos å allt det bästaste
M&K
MAURICE och KAJSA: Jo ni, Det finns tillfällen när man duger! Och när nu hon inte alls tycker att de sista bitarna är trista...så är båda nöjda. Bara frid och fröjd!
SvaraRadera*fnissjam*
SvaraRaderaSom om en gammal räv som du skulle gå på den lätta! Bra jobbat
MAX OCH MÅNS: Självklart INTE! Man är ju inte född igår...
SvaraRadera