 |
| Jag sänker blodtrycket på min gäst |
Inlägg
Kattsons One-Liners
2 månader sedan
onsdag 9 november 2011
Så fel det kändes
Livet är verkligen underligt. Igår började jag med att "idag är det en riktigt bra dag". Så fel det kändes, när jag på kvällen fick läsa om Maya, som lämnat oss. Det blev en alldeles förfärligt jättehemsk dag för hennes människor och kattkompisarna Zaga och Trazzel. Stackars lilla Maya, som blev så sjuk att hon måste lämna dem. Även om hon slipper allt jobbigt nu, fyller förstås saknaden efter Maya upp varenda vrå av deras hem. Där finns bara ett stort, stort tomrum. Vi, alla hennes bloggkompisar här i bloggbyn, kan bara stå där utanför och gråta med hennes familj.
Själv är jag innerligt tacksam över att få ännu en tid att tassa omkring här. Och mitt arbete som människostödjare har inletts framgångsrikt. Nästan för bra. I morse gjorde jag så min gäst sov många timmar mer än hon tänkt. När jag upptäckte att hon vaknade första gången, hoppade jag upp på hennes mage för litet gos. Det var så skönt, att jag lade mig tillrätta. Då blev hon också tvungen att ligga kvar. Och efter en stund somnade vi om båda två. Det var väl bra kundvård?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Vi gosar nog alla lite mer med tvåbeningar just nu med Maya i hjärtat och minnet. Det tror jag hon hade velat också.
SvaraRaderaNosgos
Livet kan förändras snabbare än vi anar för oss alla. Därför är det jätteviktigt att ta tillvara varje dag, varje stund på ett bra sätt. Det märks att du gör det Gustav. Du har gjort en sån fin skylt för att hedra lilla Maya och nu jobbar du med att göra livet bra för en människa. Hon har ju också mist sin katt, fast på ett annat sätt än Mayas människor. Jag tror det känns bra för dem alla att du finns.
SvaraRaderaNEA: Det blir gärna litet extra gos när sådant här händer. Vi behöver det, både vi och våra människor.
SvaraRaderaVi tänkter på Mayas familj, 2-benta och 4 -benta. Det är verkligen sorgligt när någon måste lämna sin familj, men är man sjuk så kanske det är skönast.
SvaraRaderaDu gör en fankattisk insats som människostödjare och man kan verkligen förstå om gästen sov lite längre än hon tänkt om hon hade dig att gosa med.
KATTSON: Man vill att allting ska vara som vanligt, ALLTID. Men så blir det ju inte. Det är i alla fall skönt att kunna vara till nytta och glädja andra. Då mår man som bäst.
SvaraRaderaJa, stackars fina Maya. Men jag tror också att hon skulle vilja att vi fortsätter med våra liv. Att vara en bra människostödjare, tycker jag låter som ett jättebra exempel. Speciellt när man är så duktig som du är, att människan somnar om.
SvaraRadera[skäms]
SvaraRaderaVi hade missat det där med Maya. :-(
Bra att du sänker blodtrycket hos vännen, samtidigt som du får gos. En win-win situation.
Just som du tassar så är det. Vi tänker jättemycket på Mayas familj,som du tassade igår.Maya-du fattas oss. Maya var en av våra första kompisar på bloggen precis som du, Wikki och Sippo. Det är så tomt.
SvaraRaderaVilken start på uppdraget. bättre kan det inte göras. Jättefin bild på dig också! Tröstbuff
Jag har full förståelse för att det känns lite dubbelt, det gör det även här. Just för att det finns en Familj som saknar och här sitter vi och är lyckliga tillsammans.
SvaraRaderaDet man kan komma ihåg är det att hon nu har det bra och vakar över alla som hon lärde känna när hon var på jorden och att hon väntar på andra sidan. Och att det är viktigt och leva utan att tänka för mycket tror jag.
Och jag tycker absolut du är en fin människostödjare ❤.
Kramiz och tass
Vilken fantass-tiskt fin bild på dig Gustav och den som får blodtrycket sänkt! ♥
SvaraRaderaDet behöver sänkas hos många av våra tvåbeningar, så vi katter behövs verkligen.
Stackars Mayas människor som saknar henne så nu... Vi skickar kärlek till dom ♥
Jättefin bild på dig Gustav och din gäst !
SvaraRaderaJag och matte tänker oxå på hur tomt det måste kännas för Maya´s familj utan henne :(
SIPPO: Allt måste ju gå vidare, och Maya, liksom Snuffe och andra kompisar på andra sidan bron, kommer leva vidare i våra minnen. Där kan de inte försvinna.
SvaraRaderaMAX och MÅNS: Här kan man verkligen jama om win-win. Det syns nog hur jag njuter av mitt jobb!
SvaraRaderaDUI och DECO: Ja, Maya har varit vår kompis väldigt länge, så det blir märkligt tomt. Och hur ska det då inte kännas för hennes människor? Stackars dem.
SvaraRaderaKATTMAMMAN: Det är förstås hennes familj man tänker på, hur ledsna de är nu. För det kom nog väldigt oväntat, tror jag, även om hon var dålig de sista dagarna.
SvaraRaderaDet är precis som du påpekar, man ska bara leva, och passa på att ta vara på varenda dag och inte fundera så mycket.
LINNSEN: Ja, ni kan förstå att jag uppskattar denna gäst! Hon vill ha mig i sitt knä hela tiden, men jag måste ju se till omgivningarna också. Jag gör så gott jag kan att tillfredsställa hennes behov i alla fall.
SvaraRaderaKJELLE BUS: Trots allt är det ju hennes familj det är riktigt synd om, även om många tårar har fällts här i bloggbyn.
SvaraRaderaSKRUTTEN och SKORPAN: Visst har jag en bra och väluppfostrad gäst, som inte vågar röra på sig av rädsla för att störa mig? Önskar matte kunde lära och ta efter!
SvaraRaderaJamar som Max och Måns
SvaraRaderaVi har oxå missat detta :(
Tasskram till Mayas familj.
Du Gustav, är jamarsbra att ta tass om tvåbeningar
Tass Tass
MIMMI, CHICKO, TARZAN, SESSAN: Det har blivit många tasskramar till Mayas familj, det är bra. De behöver allt stöd de kan få.
SvaraRaderaJo, jag är bra på tvåbeningsvård, så är det.
Det framgår tydligt av bilden vilka harmoniska signaler du sänder till tvåbeningen. Tror att de är så starka att de når fram till Mayas familj också...
SvaraRaderaTassklappar
FRASSE: Vad bra att det syns i rutan också, för signalerna var verkligen starka!
SvaraRadera