Det finns väl inget vettigare sätt att själv bli glad, än att göra någon annan glad? I stället för att bara en går omkring och känner sig lycklig, har det blivit etthundra procent fler! Och med litet tur kan det goda sprida sig vidare till ytterligare fler. Glädje har nämligen den positiva egenskapen att den är väldigt smittsam. En glädjepandemi vore inte helt fel!
Själv
brukar jag praktisera givandets glädje flera gånger dagligen. Då ser
jag hur mottagarna ler och känner sig utvalda och väl till mods.
Nu vet jag att det tyvärr inte verkar ha effekt på alla våra människor. Det kan till exempel katten Dina på Södertälje katthem och alla andra katthemskatter jama om. Därför vill jag påjama litet extra att det här är en uppmaning till alla tvåbeningar. Vi katter är ju redan av naturen spinn- och kärleksgivande bara vi får chansen.
Sämre
är det ställt med somliga människor. De verkar ha någon slags
kontaktfel i hjärnorna, som gör att de inte kan ta emot vår kärlek. Det
är väl därför de inte kan ge någon vidare heller. Ofta är de sådana
sinsemellan också. Verkligen tragiskt. När det finns ett så enkelt sätt
att må bra, känna sig glad och nöjd med sig själv.
Inlägg
En trevlig helg på dig och de dina också, kloka Gustav!
SvaraRadera=^.^=
Nosgos
Du har så rätt så. Tänk så mycket glädje vi sprider omkring oss. Men det är ju verkligen sorgligt att det inte fungerar på alla. *suckar*
SvaraRaderaTänk om såna där tvåbeningar som de jag bott hos var bara hälften så kloka och snälla som du, Gustav. Då hade jag säkert bott kvar i mitt första hem och haft det jättebra! Dina
SvaraRaderaHJULIA och SMULAN, AMANDA: :D
SvaraRaderaSIPPO: Det måste vara det där konstruktionsfelet som ställer till det. Tänk så mycket de går miste om, och vad vi får lida för det. Det skulle finnas någon medicin som lagade felet.
SvaraRaderaDINA: Du har ju haft så mycket otur, som råkat hamna hos flera helt felkonstruerade. Det finns trots allt ganska många snällingar också. Nu måste du helt enkelt ha tur nästa gång!
SvaraRaderaJamarns otrevligt fel det där som vissa människor har *ryser*
SvaraRaderaTrevlig helg på dig och dom dina också !!!
KJELLE BUS: Visst är det? Den som hittar på något botemedel borde få Nobelpriset!
SvaraRaderaGustav!
SvaraRaderaDu är så klok så det är helt fanKATTISKT1
Bara nu inte någon dum 2-bening kommer på något vaccin mot din glädjepandemi!
Ha en skön helg, du också!
M & V
En glädjepandemi vore väl något?! Där skulle man hoppas på en lång period innan tillfriskning sker, samt att ingen har naturlig immunitet. Kurr och burr.
SvaraRaderaMOZART och VINCENT: Tack så mycket! När de smittade känner hur bra de mår, vill de förstås inte ha något vaccin! Och de som inte smittats ännu ser ju hur snälla och glada de "sjuka" blivit, så de vill inte heller vaccinera sig! Det blir en härlig värld!
SvaraRaderaFINDUS, ISAK och RASMUS: Jag hoppas att man ALDRIG "tillfrisknar". Nu gäller det bara att få till något i laboratorierören...
SvaraRadera*Kajsa ger idolen Gustav sina allra vackraste pärlor och det som är kvar av lillies rosor.
SvaraRaderaKAJSA: Men snälla Kajsa, vad ska jag jama?? *rodnar om nosen* Vilka vackra pärlor! *beundrar* Men vad ska lillie säga när hennes rosor är borta? *bekymrad*
SvaraRaderaJ-amen på det!
SvaraRaderaOm inte om hade varit hade vi bott i en perfekt värld.
nosbuff
äsch, hon är van vid att hennes blommor försvinner. På ena eller andra sättet. Antingen äter vi upp dem eller så drar vi iväg med dem och lägger dem under soffan eller nåt sånt. Rosor tycker jag är till och med godare än tulipianor.
SvaraRaderanosgos å gottis
Kajsa
Om bara de där dumma, snåla tvåbeningarna kunde fatta hur mycket enklare - och roligare! - det är att vara generös! Den som ger får hundrafalt tillbaka, så fungerar kärlekens matematik.
SvaraRaderaHa en fin, kärleksfull helg med de dina!
Tassklappar
MAX och MÅNS: Dumma om-et! *arg*
SvaraRaderaKAJSA: Hon verkar väldigt snäll, er lillie. Min matte skulle nog inte gå med på att blommorna förflyttades sådär. Ni har valt rätt matte!
SvaraRaderaFRASSE: Man kan ju tycka att en människor borde begripa lika mycket som en katt. Det borde de, alltså...
SvaraRaderaMjao! Hon är helt OK för det mesta. Fast det är klart - vad ska hon göra åt det? Blommorna finns där ena sekunden och nästa är de uppätna, eller åtminstone tuggade på. Och går hon och vilar (alltså - hon går inte och vilar, hon går eller rullar in till soffan eller sängen och lägger sig ner för att vila) så finns de där, men när hon vaknar är de borta! Det kan lika gärna vara en Inkräktare. Även om det för det mesta är jag som släpar iväg med dem.... Men det KAN vara en Inkräktare...
SvaraRaderaÅter igen så kloka ord från vår guru.
SvaraRaderaHa en härlig helg.
Nosgos
Du är en klok kisse, Gustav. Hoppas du haft en bra helg.
SvaraRaderaKurr från norr!!
Kloka jam från en klok katt!
SvaraRaderaMAURICE och KAJSA: Allt underligt som händer KAN tillskrivas Inkräktare, det är min bestämda uppfattning. Men en verkligt udda sådan som drar iväg med blommor. Det beteendet är nog inte Inkräktartypiskt.
SvaraRaderaNEA: Jag tackar så mycket och suger åt mig av berömmet!
SvaraRaderaLIVET PÅ LANDET: Tack, tack! Helgen kan jag inte klaga på. Inte så mycket, i alla fall, som du kan se idag!
SvaraRaderaBULLEN: Jamtack!! :)
SvaraRadera