Tack för jamet!

Emellanåt händer det att jag lyssnar på kattprogram på radion. Alltså program, där så kallade experter uttalar sig om hur våra människor ska göra för att vi katter ska få ett så bra liv som möjligt. Mycket lovvärt, men programmen får mig oftast mycket förundrad.

I det senaste jag hörde på framfördes ändå en korrekt synpunkt, nämligen att katter är superintelligenta. Trevligt att få det erkännandet! Men så var det då det där andra.

Hon menade, att våra människor skulle stoppa in mat i toapappersrullar och vika in kanterna, så att vi skulle få jobba för att få ut maten!? Har ni hört något så tokigt? Som belägg för sin uppmaning drog hon den där om att vi alltid har jagat och fått kämpa för vår föda. Av tio möss fångade vi en, till exempel.


Nu frågar jag bara: Har hon inte hört talas om utveckling?? Vad jag vet, så fick människorna också jaga och kämpa för sin mat för länge sedan. Och hur har de det nu? Kanske ska vi göra labyrinter i butikerna? Och att de sedan måste lösa vissa uppgifter innan de får hitta sin mat?

Nä, kom igen! Det är faktiskt snart 2012, och vi katter har nått så långt, att vi dresserat våra människor till att ha   våra matskålar hjälpligt fyllda. Åtminstone har då jag passerat mat-i-en-toapappersrulle-stadiet!


Tack för jamet!