Välkommen att tassa in...

God vän är alltid välkommen!







fredag 22 december 2017

Dags att vara litet lata




Nu tänker vi ta tass om varandra och bara vara lata till en bit in på det nya året. Må så 
gott tills vi ses igen!





tisdag 19 december 2017

Det är jag, det



Människorna kan gå i pension och sluta jobba. Jag kommer vakta i monsterskåpet så länge som benen duger till att hoppa upp där!

Och det är faktiskt så att jag numera hoppar nästan som i fornstora dagar! Matte säger att det kan bero på att jag slickar i mig laxolja varje dag? Inte vet jag, men laxolja är gott, i alla fall en sort. Två andra sorter stinker, och går inte ens att smaka på?

Har haft litet snö här, men nu är det mest blött. Otrivsamt är vad det är! Försöker ändå göra nån liten sväng där ute varje dag, men så många minuter blir det inte. Ni som bor närmast mig kanske hör en mistlur ibland på eftermiddagarna? Lugn, det är bara jag som vill in! Ni kan inte tro vilka röstresurser jag fått på äldre dagar?! Hoppa-lätt och jama-högt, det är jag, det!



fredag 15 december 2017

Lisa: Tur att jag finns!



Jag är våldsamt upprörd. Svansen går blixtsnabbt fram och tillbaka och sopar undan allt som är i vägen.




Det började när jag letade efter godsaker på diskbänken. Ibland kan jag göra riktiga fynd där. Medan jag stod där och letade, såg jag helt plötsligt i ögonvrån något där ute, något som absolut inte borde finnas där? För att kunna se bättre blev jag tvungen att flytta på några saker som ställts i vägen. Det blev en riktig smäll! Tyckte det var litet obehagligt, så jag bytte till ett annat fönster, det på bilden här ovanför. Där fick jag också bättre överblick. Ni kan säkert gissa vad jag såg? Just det, en katt. En JÄTTEkatt! Matte var först inte säker på om det var en hund eller en katt?

Eftersom jag inte fick tassa ut och berätta för inkräktaren att besök är ovälkomna, kunde jag bara sitta där och hålla uppsikt, tills det var fridfullt och katt-tomt igen där ute. Hoppas att jag gjorde ett avskräckande intryck där i fönstret.  Är rätt övertygad om att Gustav inte klarat av att oskadd köra iväg den där bjässen?! Tur för honom att jag var på alerten, när han bara låg inne och sov.

Hoppas nu att helgen blir utan sån dramatik, utan bara lugn och fridfull för både er och oss!



tisdag 12 december 2017

Extra uppassning



Jag blir extra uppassad nu. Här får jag till exempel min laxolja serverad på sängen. Jag älskar min laxolja! Men...vanlig mat är jag inte så sugen på längre. Fortfarande är jag mest hungrig på nätterna. Och trots den eländiga snön vill jag gärna vara ute, åtminstone nån liten stund varje dag. 

Nu försöker matte och husse locka i mig mera mat på dagarna. När jag får nyupphälld mat i skålen blir jag faktiskt sugen, och tar några tuggor. Det är stor skillnad på mat som nyss lagts i skålen, och den som stått nån timme eller två!  Tur att människorna just inte har annat att göra än att passa upp mig?!


 

fredag 8 december 2017

Lisa: Se vad jag har fått!



Titta vad jag har fått! På de tre första bilderna är jag för första gången och undersöker vad det är för något. Från början var jag litet misstänksam vad det var för konstigheter som ställts dit? 

Men litet intressant var det allt! Hm, vad är det där för hål? Om man kryper in där...

...så kommer man ut här! Och kolla, en boll som hänger där och retas med mig! Den måste få sig en smocka!
 
Nu har jag haft den här ställningen några dagar, och jag måste jama att jag är nöjd. Riktigt nöjd. När jag inte klättrar eller leker där, kan jag ligga och filosofera, som här.

När jag tänkt klart, och löst alla problem, är det skönt att sig en lur!

Önskar er alla en fin helg, den andra i advent!




tisdag 5 december 2017

När man sover på dagarna...



Jag har hittat det perfekta gömstället. INGEN kan se mig!

Fast jag får ju inte göra det FÖR svårt. Ser ni mig nu då?

Nä, nu har jag ingen lust att gömma mig längre. Här kommer jag!

Idag har jag för ovanlighetens skull varit ute några timmar. Visst blåste det, men var också ganska varmt i luften. 

Annars måste jag erkänna att jag ligger inne och vilar mig mest hela dagarna. Därför känner jag mig rätt utvilad och pigg när kvällen kommer. Och hungrig! Nästan hela min dygnsranson går åt på nätterna. Naturligtvis vill jag ha maten serverad i småportioner, så att den är saftig och god. Vem vill ha blötmat som håller på att bli torrmat? För att säkerställa kvalitén väcker jag matte när det är dags att fylla på. Det gör inget, hon ligger ju ändå bara där och sover.

På fredag kväll kommer husse tillbaka från norra landet. Det blir bra, för det är bara honom jag lyckats uppfostra till att ligga ner med magen uppåt på dagarna. Matte är okej, men ingenting går faktiskt upp emot gemenskapen husse och jag delar på eftermiddagarna, i soffan eller sängen. Fredag, kom snart!





fredag 1 december 2017

Lisa: Håller ordning på allt




Hej, här sitter jag och undrar varför matte kommer och stör när jag ska bevaka Restaurang Pipiga Pilfinken? Det är ingen ordning på gästerna där. De sitter och äter, för att sedan, mitt i maten, ge sig iväg?! Helt irrationellt, vad jag kan se? Ibland sätter sig någon på altantaket, alldeles nära mig. Då blir jag riktigt upphetsad, och jamar ifrån på skarpen. Hade väldigt gärna velat ingripa mer tassgripligt, så att jama.

Husse är ansvarig för matleveranserna till restaurangen. Tunnorna som står där är fulla med diverse slags delikatesser. När de olika serveringskärlen ska fyllas på, tassar jag för det mesta ut på altanen. Därifrån kan jag dirigera husse, så att allt utförs korrekt. Ger jag honom nån order inifrån fönstret hör han inte, det är rent bedrövligt vilken dålig hörsel människor har? Lyckligtvis hör han mig när jag är ute, så då brukar jag ge honom ett och annat visdomsjam.

Det viktigaste är förstås att maten aldrig får ta slut. Vore ju katastrof för vilken restaurang som helst. Och dessutom sorgligt för en ambitiös katt, som skulle gå miste om värdefull spaningserfarenhet. Ni kan säkert gissa vilken?

Inför helgen ser utsikterna för en meningsfull övervakning goda ut. Och en helg fylld med den mening ni önskar den, hoppas jag att ni alla får!





tisdag 28 november 2017

Hemma bäst


Idag bara måste jag börja med att berätta den otroliga historien om min kompis Negus, han som en gång vann pris som världens vackraste katt. Redan i november 2011 skrev jag om honom första gången. Då hade han rymt från en husvagn, och hittats efter dryga tre timmar.

Häromdagen stod det om honom i flera tidningar. Kanske har ni läst? Han hade rymt från husvagnen igen, men nu i Tyskland, på en campingplats, i mörkret! Tror han tyckte det var ganska kul först, innan han blev hungrig? Hans människor efterlyste honom förstås, och fick hjälp av vänner att annonsera. Efter några veckor fick de napp. Någon hade sett honom i ett villaområde. Då började hans matte och husse hoppas. Och efter ytterligare en tid stängdes Negus in i en källare, när han följt med husets katter in genom kattluckan! Så nu är han hemma igen, fast över ett kilo lättare, och jamar som en kattunge!? Puh, vilken historia! Man kan nog jama att Negus är den ende kompis jag haft, på riktigt, förutom alla bloggvänner. Själv har jag aldrig rymt, och det har säkert varit en klok strategi?

Som vädret varit en tid, är jag verkligen glad att jag har ett varmt och skönt hus att bo i. Visserligen kan det bli aningen
Att ha det varmt och torrt känns skönt i pälsen
för mycket av det goda ibland. Idag ville jag absolut ut i regnet för att få litet frisk luft och annat att titta på en stund, så jag struntade i mattes lockrop och lade mig under värmepumpsaggregatet. Men för det mesta är jag fullständigt nöjd med att få ligga på någon säng och sova. 


Att rymma, det får nog vara för min del.

Vill ni se mer av vackre Negus, klicka här! (Hans namn i stamtavlan är Pedram) 



 

fredag 24 november 2017

Lisa: Det blir som jag vill, förstås







Tandborstning, det kan du glömma
för här vill jag nu ligga och drömma
Och min vilja det är ju din lag
Och här tänker jag bli kvar ännu ett tag!


 Och har jag inte kommit upp, så ligger jag väl kvar där än...? Vi önskar er en trevlig helg, den sista i november. 
Lisa, Gustav och våra människor



tisdag 21 november 2017

Bra, bättre, bäst




Husse gick ut för att hämta ved. Han tyckte att jag skulle följa med. Mig lurar han inte!

Men jag kan ju alltid kolla litet hur det känns på nosen där ute?

Nä, det får nog vara för min del. Tar en tvättpaus i stället.

Fast nu kommer husse igen, för att hämta mer ved. Kanske ändå..? Jag tror jag ändrar mig. Blev helt plötsligt riktigt sugen på att tassa ut!

Det suget blev inte långvarigt, kan jag jama!

För, varför sitta ute och huttra, när man kan ha det så här?




fredag 17 november 2017

Lisa: Kanske?



Tänkte jag skulle göra en inspektion i monsterskåpet! Ni ser mig väl?

Knepigt det här,  jag fattar inte riktigt hur man bär sig åt? Det här känns ju inte rätt?

Jag tror jag försöker nån annan gång...kanske? Man ska inte öda sina krafter på omöjliga uppdrag!



Nu är vi redan inne i andra halvan av november. Önskar er en skön helg i mörkret! Lisa och Gustav med matte och husse.




onsdag 15 november 2017

Matte: Med anledning av...



En man vid namn Mikael råkade igår komma in på Gustavs blogg. Att påstå att han inte uppskattade innehållet är en underdrift, minst sagt. För ett mycket kort ögonblick blev jag faktiskt ledsen. "Meningslöst dravel utan udd", ja, det kan jag ställa upp på, även om jag ibland försöker knorra till det litet. Meningslös är bloggen väl i så motto att avsikten inte är att ge underlag för debatter eller filosofiska funderingar som kan föra mänskligheten framåt. 

Däremot tar jag inte åt mig av kritiken att "den inte ens är rolig", för det tycker jag nog att den är emellanåt. Djur är ofta roliga, sedda ur människoperspektiv, och då och då har jag haft turen att kunna bevittna såna ögonblick och återge dem. Åtminstone har jag själv ibland skrattat när jag skrivit texterna, och jag hoppas och tror att även mina läsare gjort det? Men det där med humor är som det är, och uppenbarligen skrattar Mikael åt andra saker.

Jag blev som sagt ledsen en liten stund, men det gick fort över. Insåg, att det säger mer om den som kände sig tvungen att spy sådan galla över en harmlös blogg, än om bloggens kvalitet. Sedan blev jag väldigt glad och tacksam för de uppmuntrande ord jag fått. Och "Anybody", som han hänvisar till, har skarpt bemött hans kommentar på ett skickligt sätt. "Anybody" driver, som jag ser det, en av Sveriges mest läsvärda bloggar. Mest samhällsanalyser, men någon gång emellanåt även berättelser om familjens djur. Helt underbara små pärlor, bland annat om katten Makalöse Maurice. Rekommenderas varmt, om ni kan hitta igen dessa i bloggen

Med detta sagt lämnar jag hela historien bakom mig, och fortsätter driva Gustavs och Lisas blogg precis som vanligt.


 


 
 

tisdag 14 november 2017

Idag var en sån dag




Idag var en sån dag. Bara regn.

Men det ska mycket till för att jag ska avstå min utelunch! Man är väl ingen vekling??




fredag 10 november 2017

Lisa: Men oj, oj, oj!



Men oj, oj, oj, vad har hänt här??? JAG gjort? Nu förstår jag inte alls?

Gustav och jag önskar er en riktig myshelg!






onsdag 8 november 2017

Gammal?



Matte brukar säga att jag inte bryr mig om leksaker längre?

Precis som om jag skulle vara GAMMAL?!

Ibland känner jag mig ju alert som en ungkatt!





fredag 3 november 2017

Jag vill tro





Jag vill tro att ni har det bra där ni är, Piff och Puff, mina älskade små katter. Saknar er så.

Ljuset brinner för er och alla andra djur och människor vi inte längre kan se, annat än i våra minnen. Tack för att ni har funnits i våra liv.

Matte


torsdag 2 november 2017

Lisa: Konstiga mojänger?



Plötsligt hände det, en dörr stod öppen till ett skåp jag aldrig sett förut? Där inne var det TRÅNGT! Men det fixade jag,  förstås!

Men VAD är detta?  Nåjam, det var ju intressant en liten stund i alla fall!
Hoppas ni får en mysig helg allihopa!







tisdag 31 oktober 2017

Vid närmare eftertanke



JAM, vi ska hämta posten, husse och jag! Det gillar jag!

Men, vad är det för kyla som känns på nosen?

Vid närmare eftertanke...hur roligt är det att tassa till brevlådan, egentligen???






fredag 27 oktober 2017

Lisa: Ni vet...





Ni vet, det där förväntansfulla ögonblicket, precis innan...

En skön helg önskas er!


 

tisdag 24 oktober 2017

Varför låda när det finns...





Jag har kommit på något riktigt praktiskt. Att kissa på lådan är jag inte så förtjust i, även om jag gjort det hittills, som anständig katt. Men vet ni vad, jag har hittat ett ställe som är mycket enklare! Avloppet i duschen! Bara dörren in till toan är öppen, kan jag knalla in och sätta mig. Inget krafsande behövs, bara att resa sig och tassa därifrån. Sen brukar matte komma och spruta vatten där, men då har jag redan hunnit sätta mig i säkerhet. 

Visst har jag tänkt ut det finurligt?


torsdag 19 oktober 2017

Lisa: Vardagslycka




Något av det bästa med att bo på hotell är att få extra egentid med matte och husse efteråt. Här fick matte sitta länge, länge och vänta på att jag skulle mysa färdigt. Det tog tid! 
En annan sak som är bra med att vara hemifrån ett tag är att känna hur ljuvligt det är att komma hem igen! Jag menar, inte är jag sådär lycklig varenda morgon över att få vara hemma? Men det borde man kanske vara?


 

tisdag 17 oktober 2017

Och så var man tillbaka på jobbet igen!



Rätt skönt att vara tillbaka på jobbet igen!

Först vill jag tacka alla som önskade oss en trevlig semester! Lisa och jag bor alltid i rummen bredvid varandra, och det är väl i sin ordning. Vi kan ju alltid jamas litet emellanåt i all vänskaplighet, i alla fall från min sida. 

Men nu är vi hemma igen, och jag har hunnit kontrollera vad som hänt här medan jag varit borta. Man hittar alltid ovälkomna dofter både här och där, och dessa måste givetvis skyndsamt elimineras. Nu luktar det som det ska överallt, och jag tillbringar mesta tiden bredvid matskålen utanför ytterdörren. Jag är fortfarande uthungrad mest hela tiden, men lyckligtvis har jag fått riktig pli på människorna. Matskålen fylls på, om inte till hundra procents belåtenhet, så ändå hyfsat godkänt. 

Skönt väder har jag, som möjliggör utevistelse från morgon till kväll. Bara Inkräktaren håller sig borta lever jag ett riktigt behagligt liv just nu.


 

fredag 6 oktober 2017

Inkräktarfria veckan




Igår eftermiddag var Inkräktaren här igen! Jag tänkte precis ännu en gång jama om mina regler och ge honom en omgång, när husse kom farande och hindrade mig. Upprörd och besviken blev jag förstås, men vad hjälpte det? 

Nu har jag upplysts om att jag ska slippa fundera på inkräktare ett tag. Två burar står här på golvet. Det brukar innebära antingen vettisbesök eller hotellvistelse. Lyckligtvis blir det hotell den här gången!  Och där får jag tassa ut hur mycket jag vill, och när jag vill, utan att riskera minsta påhopp. Och massor med mat har personalen uppmanats att ge mig. Tror jag kommer få det riktigt bra!

Jag och Lisa är tillbaka vecka 42.








tisdag 3 oktober 2017

I sista minuten



Åh, välkommen hem, matte, det var allt på tiden!

I sista minuten, faktiskt!!!




fredag 29 september 2017

Lisa: Osynlig



Vilket bra gömställe jag hittat! Här kan väl ingen hitta mig??

Önskar er en trevlig helg!


 


tisdag 26 september 2017

Min lömska matte



Om jag nu måste äta det här ska jag i alla fall äta UTE!


Jag har utsatts för en form av bedrägeri. Tidigare har jag berättat att jag provätit rätt många olika sorters mat som ska vara bra för mina njurar. Tyvärr smakade nästan alla illa. En enda sort kunde jag till nöds ta litet av. Vet ni vad min illasinnade matte gjorde då? Mosade den maten och blandade med den goda! Det blev nästan omöjligt att putta undan den! På så vis har jag tvingats äta hälften god mat och hälften med tvekan godkänd mat. Idag provade matte att inte mosa den sämre hälften. Trodde att jag kanske skulle äta den ändå? Tji fick hon! Jag såg förstås min chans att demonstrera vilken mat jag vill ha, om jag får bestämma!

För övrigt mår jag bra. Husse har åkt norröver, men det gör inte så mycket, för i morgon kommer min favoritklierska. Hon älskar att kela med mig, och jag är förstås inte ett dugg nödbedd! Ser fram emot en härlig vecka!



onsdag 20 september 2017

Lisa: Jag hittar ALLT!




*krafs, krafs* Jag vet att den finns här nånstans!

AHA!! Nu ser jag!
 

FÅNGAD!!!




måndag 18 september 2017

Och så dök han upp igen!







Oj, vad det har regnat sedan sist! Men vilken katt tror ni vägrar ge upp sin utevistelse? Bara det inte blåser, utan regnet faller rakt ner, får jag skydd inne vid väggen. Visserligen har mitt sittunderlag blivit blött här, men det bryr jag mig inte om. Fast ibland måste till och med jag ge upp. Inte för att tassa in förstås, utan för att krypa upp i mitt skåp i växthuset. Sedan får det vräka ner bäst det vill!

Det finns bara en sak som kan omintetgöra mitt sköna uteliv. Just det, inkräktaren! Idag har han tassat omkring här igen och stört mina rutiner. Helt plötsligt befann jag mig på fel sida ytterdörren! Med tanke på hans storlek är det kanske säkrast? Men protestera, det kan man väl få göra ändå?






måndag 11 september 2017

Vänner





Vad kan vara bättre än en stilla stund med en god vän?