Dags att vara litet lata

Nu tänker vi ta tass om varandra och bara vara lata till en bit in på det nya året. Må så 

gott tills vi ses igen!

Det är jag, det

Människorna kan gå i pension och sluta jobba. Jag kommer vakta i monsterskåpet så länge som benen duger till att hoppa upp där!

Och det är faktiskt så att jag numera hoppar nästan som i fornstora dagar! Matte säger att det kan bero på att jag slickar i mig laxolja varje dag? Inte vet jag, men laxolja är gott, i alla fall en sort. Två andra sorter stinker, och går inte ens att smaka på?

Har haft litet snö här, men nu är det mest blött. Otrivsamt är vad det är! Försöker ändå göra nån liten sväng där ute varje dag, men så många minuter blir det inte. Ni som bor närmast mig kanske hör en mistlur ibland på eftermiddagarna? Lugn, det är bara jag som vill in! Ni kan inte tro vilka röstresurser jag fått på äldre dagar?! Hoppa-lätt och jama-högt, det är jag, det!

Lisa: Tur att jag finns!

Jag är våldsamt upprörd. Svansen går blixtsnabbt fram och tillbaka och sopar undan allt som är i vägen.

Det började när jag letade efter godsaker på diskbänken. Ibland kan jag göra riktiga fynd där. Medan jag stod där och letade, såg jag helt plötsligt i ögonvrån något där ute, något som absolut inte borde finnas där? För att kunna se bättre blev jag tvungen att flytta på några saker som ställts i vägen. Det blev en riktig smäll! Tyckte det var litet obehagligt, så jag bytte till ett annat fönster, det på bilden här ovanför. Där fick jag också bättre överblick. Ni kan säkert gissa vad jag såg? Just det, en katt. En JÄTTEkatt! Matte var först inte säker på om det var en hund eller en katt?

Eftersom jag inte fick tassa ut och berätta för inkräktaren att besök är ovälkomna, kunde jag bara sitta där och hålla uppsikt, tills det var fridfullt och katt-tomt igen där ute. Hoppas att jag gjorde ett avskräckande intryck där i fönstret.  Är rätt övertygad om att Gustav inte klarat av att oskadd köra iväg den där bjässen?! Tur för honom att jag var på alerten, när han bara låg inne och sov.

Hoppas nu att helgen blir utan sån dramatik, utan bara lugn och fridfull för både er och oss!

Extra uppassning

Jag blir extra uppassad nu. Här får jag till exempel min laxolja serverad på sängen. Jag älskar min laxolja! Men...vanlig mat är jag inte så sugen på längre. Fortfarande är jag mest hungrig på nätterna. Och trots den eländiga snön vill jag gärna vara ute, åtminstone nån liten stund varje dag. 

Nu försöker matte och husse locka i mig mera mat på dagarna. När jag får nyupphälld mat i skålen blir jag faktiskt sugen, och tar några tuggor. Det är stor skillnad på mat som nyss lagts i skålen, och den som stått nån timme eller två!  Tur att människorna just inte har annat att göra än att passa upp mig?!


 

Lisa: Se vad jag har fått!

Titta vad jag har fått! På de tre första bilderna är jag för första gången och undersöker vad det är för något. Från början var jag litet misstänksam vad det var för konstigheter som ställts dit? 

Men litet intressant var det allt! Hm, vad är det där för hål? Om man kryper in där...

...så kommer man ut här! Och kolla, en boll som hänger där och retas med mig! Den måste få sig en smocka!

 

Nu har jag haft den här ställningen några dagar, och jag måste jama att jag är nöjd. Riktigt nöjd. När jag inte klättrar eller leker där, kan jag ligga och filosofera, som här.

När jag tänkt klart, och löst alla problem, är det skönt att sig en lur!

Önskar er alla en fin helg, den andra i advent!

När man sover på dagarna...

Jag har hittat det perfekta gömstället. INGEN kan se mig!

Fast jag får ju inte göra det FÖR svårt. Ser ni mig nu då?

Nä, nu har jag ingen lust att gömma mig längre. Här kommer jag!

Idag har jag för ovanlighetens skull varit ute några timmar. Visst blåste det, men var också ganska varmt i luften. 

Annars måste jag erkänna att jag ligger inne och vilar mig mest hela dagarna. Därför känner jag mig rätt utvilad och pigg när kvällen kommer. Och hungrig! Nästan hela min dygnsranson går åt på nätterna. Naturligtvis vill jag ha maten serverad i småportioner, så att den är saftig och god. Vem vill ha blötmat som håller på att bli torrmat? För att säkerställa kvalitén väcker jag matte när det är dags att fylla på. Det gör inget, hon ligger ju ändå bara där och sover.

På fredag kväll kommer husse tillbaka från norra landet. Det blir bra, för det är bara honom jag lyckats uppfostra till att ligga ner med magen uppåt på dagarna. Matte är okej, men ingenting går faktiskt upp emot gemenskapen husse och jag delar på eftermiddagarna, i soffan eller sängen. Fredag, kom snart!

Lisa: Håller ordning på allt

Hej, här sitter jag och undrar varför matte kommer och stör när jag ska bevaka Restaurang Pipiga Pilfinken? Det är ingen ordning på gästerna där. De sitter och äter, för att sedan, mitt i maten, ge sig iväg?! Helt irrationellt, vad jag kan se? Ibland sätter sig någon på altantaket, alldeles nära mig. Då blir jag riktigt upphetsad, och jamar ifrån på skarpen. Hade väldigt gärna velat ingripa mer tassgripligt, så att jama.

Husse är ansvarig för matleveranserna till restaurangen. Tunnorna som står där är fulla med diverse slags delikatesser. När de olika serveringskärlen ska fyllas på, tassar jag för det mesta ut på altanen. Därifrån kan jag dirigera husse, så att allt utförs korrekt. Ger jag honom nån order inifrån fönstret hör han inte, det är rent bedrövligt vilken dålig hörsel människor har? Lyckligtvis hör han mig när jag är ute, så då brukar jag ge honom ett och annat visdomsjam.

Det viktigaste är förstås att maten aldrig får ta slut. Vore ju katastrof för vilken restaurang som helst. Och dessutom sorgligt för en ambitiös katt, som skulle gå miste om värdefull spaningserfarenhet. Ni kan säkert gissa vilken?

Inför helgen ser utsikterna för en meningsfull övervakning goda ut. Och en helg fylld med den mening ni önskar den, hoppas jag att ni alla får!