Välkommen att tassa in...

God vän är alltid välkommen!







tisdag 31 mars 2015

Nu får du allt bestämma dig!





Nu vet jag varken ut eller in?
Har ju varit ute länge nu,
men där ute står matten min
Får jag fråga: Vad tänker du?

För om du är ute, vill inte jag va' inne,
även om det är så tomt i magen!
Du ser väl hur tvekan tynger mitt sinne
Inte kan vi stå här och vela hela dagen?


måndag 30 mars 2015

Visst ska man?



Jag vill börja med att tacka för alla snälla och uppmuntrande kommentarer! De har värmt och betytt mycket!

Jag måste erkänna, att en husse som är sjuk på det sättet att han ska ta det lugnt, faktiskt är en stor tillgång för en katt! Massor med tillfällen till magmassage och ömsesidigt gos har det blivit. Och i stället för att åka upp till norra landet hela nästa månad kommer han vara här hos mig! Jama om positivt för min del!

När det gäller mitt arbete är det mesta sig likt. Härom kvällen bestämde jag mig för att ta ett extra kvällspass för att kontrollera mina ytterområden. Utom hörhåll för mattes och husses rop råkade jag alldeles glömma bort tiden, så det blev visst aningen sent? Det tyckte åtminstone mina människor, som hade oroat sig?? Sånt förstår jag mig inte på, och inte bryr jag mig heller. Man ska väl ta tillvara  möjligheterna, när tillfälle bjuds?

 


måndag 23 mars 2015

En vecka till



Det är ingen ordning här hemma. Husse är fortfarande sjuk och inte hemma, matte är också borta alldeles för mycket. Puff och jag tycker det är trist att vara ensamma. Fina dagar, som den här, går ändå an, jag har ju en del att stå i där ute. Men riktigt lycklig blir jag när jag hör bilen rulla in på gården igen. Då möter jag matte med både glada och förmanande jam!

Husse kommer vara borta några dagar till, och när han kommer hem kommer jag ha fullt upp att rehabilitera honom. Planerar för att bloggen ska komma igång igen nästa måndag, 30 mars.


 

tisdag 17 mars 2015

Bloggpaus



Husse blev akut mycket sjuk i morse, det blir bloggpaus några dagar tills vi förhoppningsvis ser att det går åt rätt håll.


måndag 16 mars 2015

En himmelsk belöning




Helgen kunde inte börjat bättre. I fredags åkte mina människor iväg mitt på dagen, men det gjorde inget, för jag låg i växthuset och njöt av högsommarvärmen. När de kom tillbaka en stund senare hade de minisen med sig! Jag blev jätteglad, men jag märkte att det var längesen sist, för oj, vad jag måste gnida in honom så han fick en anständig lukt! 

På bilden kan ni se en anledning till att jag gillar minisen så mycket. För att göra mig glad hade han lagt alla leksakerna omkring mig. Bara för mig att välja! Som ni kan se, blev jag utmattad av att se allt! Men tanken var ju snäll. Ända till kvällen därpå stannade han kvar hos mig, så ni förstår att jag blev extra ompysslad!

Igår deltog jag först i litet trädgårdsarbete, bland annat höll jag koll på husses krattning. Det var intressant att se när kottarna hoppade omkring, och emellanåt behövde de tassas till. Efter ett tag tog dock längtan till sommarvärmen i växthuset över, och resten av eftermiddagen tillbringade jag där. Försökte kloa mig fast där när husse kom för att stänga dörren. Till all lycka fick jag en belöning när jag kom in. Skreitorsk, har ni smakat det? Oj, oj, oj, jag tror jag var i paradiset för en kort stund!? Nästa gång hoppas jag få en portion av anständig storlek!







fredag 13 mars 2015

Lösenord?




Tänk, om någon kunde komma på den hemligheten! Har den senaste tiden läst alldeles för många berättelser om djur som fått lida, när de haft den stora oturen att träffa på helt fel människor.

Jag får fortsätta fundera på detta i helgen. Förhoppningsvis ute i solen. Önskar dig också en skön helg!


torsdag 12 mars 2015

Men då får han vara beredd!




Gissa vad matte och jag gjort idag? I vanlig ordning har jag förstås bättre tagit tillvara det härliga solskenet, för jag tassade ut redan tidigt på morgonen. Men glad blev jag när kom hem efter en liten skogsvandring och upptäckte matte sittandes utanför min vedbod! Självklart slog jag mig ner och höll henne sällskap. Njutning får en extra dimension i sällskap, eller hur?

Sedan kan jag litet i förbifarten berätta att husse varit hemma några dagar. Eller ska jag kanske jama hälsat på? För nu blir det "hej" och "hej då" alldeles för ofta. Det blir förstås inte särskilt kännbart, åtminstone inte för mig, om vädret är så här fint. Jag har ändå ont om tid att bistå med massage och annat till honom. Möjligtvis kan det finnas någon ledig timme på kvällen? Men då får han allt se till att ligga beredd i soffan när jag har tid med honom!


  

onsdag 11 mars 2015

tisdag 10 mars 2015

Det är konstigt med sanningar?




Allt beror på hur man ser det, matte!
Har jag bara två ben? Eller tre? Nä, bilden är inte omgjord på något sätt. Allt beror på i vilken vinkel man ser mig. Precis det vill jag också jama om Puffs beskrivning av mig igår. Hon påstår att hon är rädd för mig!? Har jag någonsin gjort henne något? Tassat till henne? Nä, just det! Och så jamar hon att jag förföljer henne!? Klart jag måste undersöka varför hon springer med en sån fart, och vart hon ska ta vägen? Det betyder väl inte att jag vill henne illa, eller hur? Möjligtvis kan jag erkänna att lådbevakandet har små inslag av retsamhet. Så långt kan jag sträcka mig.

Det är konstigt med sanningar. Var och en verkar ha sin alldeles egen? 

måndag 9 mars 2015

Puffs blogg idag



Nu är det min tur att jama!

Egentligen skulle jag fått jama på bloggen igår, om det varit någon ordning här i huset. Gustav, han får minsann hålla på och breda ut sig och berätta alla möjliga osanningar om mig, vecka efter vecka. Det är inte mer än rätt att jag åtminstone en gång om året också får komma till jams!?

För ni ska veta att jag inte har det lätt. Så fort jag ser Gustav jamar jag till honom jag inte vill bråka, och sen springer jag förbi honom det fortaste jag kan. Helst på så långt avstånd som möjligt. Vet ni vad han gör då? Han förföljer mig! Då blir jag ännu mer orolig, förstås, och brukar rädda mig genom att hoppa upp på närmsta höjd. Där får jag vara ifred.

Sen är det mitt största problem. Gustav sitter och vaktar utanför min låda när jag uträttar mina behov där inne! Kan ni förstå hur det är att titta ut, och finna honom precis utanför? Vart ska jag ta vägen, hur ska jag kunna fly? Jag brukar försöka smyga intill väggen, men sen tar det stopp. Han låter mig inte passera. Jag försöker morra och låta farlig, men inte bryr han sig? Lyckligtvis brukar någon av mina människor komma och rädda mig.

Det är bara på nätterna jag inte ärrädd för honom. Tryggheten att ligga hos matte gör att rädslan liksom försvinner, nästan i alla fall. För säkerhets skull brukar jag ändå jama till honom att jag bara vill ha fred. Ibland svarar han, men för det mesta reagerar han inte.

Nu har jag fått berätta hur jag känner det. Tack för jamet.


 

fredag 6 mars 2015

Balanskonst




Att i livet hitta den rätta balansen är inte lätt.
Ingen kan säga vad som bara för dig är rätt?
Vi måste alla hitta just vårt egna sätt!

Och jag hoppas förstås att den kommande helgen kommer bära med sig den balans i tillvaron som du önskar!


torsdag 5 mars 2015

Premiärtid








Nu är det tätt på dem, premiärdagarna! Idag upptäckte jag till min glädje att matte stod ute vid torkställningen. Ytterligare en av livets ljuvligheter uppenbarade sig framför min nos! Sedan tvättkorgen blivit vederbörligen invigd, fick tvätten hängas upp. 

Kanske är de stora premiärerna avklarade nu? Växthuset, hasselbusken och tvättkorgen. Sedan kommer de mindre trevliga, som fästingar, getingar och ormar. Jag har noterat en ökad aktivitet när det gäller min pälsvård varje gång jag kommer in? Blir kammad med stor noggrannhet. Det tycker jag är rätt skönt, ett tag, men för det mesta måste jag sätta en gräns. Hon är litet väl nitisk, tycker jag? Dessutom måste jag efteråt sköta själva finputsningen själv. 

En premiär till kom jag på, förresten. Det är när jag måste söka skydd i skuggan, när solen är för varm. Men det blir nog inte i morgon.


 

onsdag 4 mars 2015

Välkommen!




"God vän är alltid välkommen" står det uppe på min blogg. "Välkommen" står det också på en skylt utanför mitt hus. Jag gillar att välkomna besökare. Buffar på dem, och visar att jag uppskattar deras närvaro. Tar också för givet att det är ömsesidigt? Och alla får gärna klappa mig!

Det är en skön känsla att vara välkommen, få delta i en gemenskap. När rösterna är snälla och glada. Då känner man sig trygg. Men kanske är det slumpen som gjort att jag fått uppleva bara detta? Till mig har enbart goda vänner kommit. För att få ha det så, ska man verkligen ha stor tur!


    

tisdag 3 mars 2015

Nyordning




Jag har sedan några veckor infört en nyordning vid frukosten. Har nämligen upptäckt att det är mycket behagligare att äta litet avsides, i lugn och ro. Tallriken med en klick laxolja, som jag får som förrätt, den avnjuter jag i köket tillsammans med Puff. Men sedan reser jag på mig och tassar in i matrummet, där jag slår mig ner och väntar på fortsättningen. Sätter mig alltid på samma plats, en bit utanför skåpet där.

Under tiden passar jag på att fräscha upp mig litet, och brukar precis hinna med viktigaste, innan frukosten serveras. På det här sättet slipper jag hålla koll på Puffs matvanor, något jag inte kunde låta bli förr. Vad hade hon i sin skål? Och hur mycket? Det var litet stressande. Den här nya matregeln har gjort frukosten till en lugn och avkopplande stund.  Precis som den ska vara.




måndag 2 mars 2015

Premiär!








När matte kom tassade jag ut från gropen och visade mitt välbehag!
I lördags var det PREMIÄR! Äntligen, äntligen kunde jag inviga min grop under hasselbusken för säsongen! Först nu tyckte jag att marken var nog uppvärmd i min ligg-grop. Den dagen sken solen så fint, luften var ganska varm och inte blåste det heller. Med andra jam en perfekt invigningsdag!

Det var tur att jag passade på den dagen. Igår, när matte öppnade dörren på morgonen, bestämde jag mig direkt på stående tass för att det inte var någon större brådska att komma ut. Hade redan via fönsterspaning kunnat konstatera att det var vitt i luften, och nu kände jag dessutom blåsten mot nosen. Alltså vände jag, och uppsökte i stället min igloo. Där blev jag kvar hela dagen.

Inte blev det mycket bättre idag, bara en massa blött. Det var klokt att passa på med min invigning i lördags. Man ska aldrig skjuta upp något roligt!