Välkommen att tassa in...

God vän är alltid välkommen!







fredag 31 maj 2013

Bus???


De får väl lära sig inreda praktiskt och ändamålsenligt, och inte ställa fel saker på fel plats!

På fel plats kommer min matte också vara på måndag och tisdag. Hon har visst drabbats av någon tokbacill, för hon tänker åka till norra landet, hon också!? Att jag tillåter det hela är enbart för att hon lovat ta med sig husse tillbaka. Så nu blir det tyvärr inget från mig förrän på onsdag. 

Önskar er i alla fall en skön och varm första helg i juni!

torsdag 30 maj 2013

Mer än bara tvätt


Att få ligga ute i solen och tvätta sig tillhör livets höjdpunkter. Helt klart underskattat av mina människor, som alltid gör detta inomhus? Jag ser inte mina dagliga tvagningar som bara trivial rengöring. De är mera av meditativ art. En stunds avkoppling. I solvärmen blir stunden en ren njutning.

Som katt förstår jag att ta tillvara livets små guldkorn.

onsdag 29 maj 2013

Den stickade grå sjalen


Puff och jag fräschar upp oss

Över husses och mattes sängar ligger en grå, stickad sjal. Den stickade en gammal tant för länge sedan till mattes mamma. Jag har hört flera av mina kompisar berätta om hur bra det är att åka till en mormor. Det har jag aldrig fått göra. När jag flyttade hit fanns hon inte längre. Men sjalen har min matte kvar.

Först trodde hon att det var hennes sjal? Det var innan jag kom, och upplyste henne om att det faktiskt var en kattsjal! Ett tag försökte hon hävda att så inte var fallet, men rätt snart insåg hon det meningslösa i det. Nu har hon helt gett upp sådana anspråk, och brer alltid ut sjalen till mig att ligga på. För det gör jag. Sjalen är mycket skönare än överkastet, det är en enorm skillnad.

Sedan Piff och Puff invaderade mitt hus, har de också gjort anspråk på sjalen. För det mesta brukar bokningen av den flyta på. Dessutom har jag ju en liggplats som är strået vassare, och som jag har absolut ensamrätt på. Ni kan nog gissa vilken? (Litet hjälp: Platsen är något opålitlig, för den försvinner då och då.)

måndag 27 maj 2013

Vad alla ledsna borde ha


Eftersom husse är på rymmen ännu, har jag ägnat stor uppmärksamhet åt matte. I lördags var vi ute tillsammans nästan hela dagen. Matte höll på att städa i något hon kallar köksträdgård. För mig är det bara ett område jag måste passera på väg till favoritgrannen. Sedan hoppar jag alltid över staketet till honom på samma ställe. 

Ibland tyckte jag det var litet trist att vara på samma plätt så länge, men då gjorde jag en liten runda på egen tass. Blev litet irriterad på de svarta fjäderkotletterna, som hoppar omkring alldeles nära mig. Precis som om de retas? Matte tycker de är dumma när de gör så. Hon klappar i händerna, så de flyger iväg. Tydligen missunnar hon mig en kalasmåltid?

Igår kom minisen med sina människor. Jag gillar honom skarpt. När han var ledsen tassade jag fram och buffade på honom. Då slutade han gråta, och blev glad i stället. Alla ledsna borde ha tillgång till en buffande katt.

fredag 24 maj 2013

Bra ändå



Så det blir alldeles säkert en bra helg! Åtminstone är det vad jag önskar er alla! På måndag är jag tillbaka!



torsdag 23 maj 2013

Husse har övernaturliga gåvor?


Min husse vägrar lyssna på min enträgna uppmaning att sluta med resorna till norra landet. Åtminstone måste jag väl tolka det så, eftersom han försvann i morse igen? Även om han lyssnat, så bryr han sig uppenbarligen inte. Nu har han lovat att nästa gång, då ska han stanna hos mig många veckor

Igår jobbade vi hårt tillsammans där ute. Han körde ved i en skottkärra in i min vedbod. Jag hade fullt sjå med att dirigera och visa var allt skulle placeras där inne. Veden måste ju också staplas säkert i sina rader, så de håller för en katts inspektion ovanifrån. Hittills ser det godkänt ut, men jag har inte hunnit utföra några djupare hållfasthetstester ännu. 

När vi avslutat jobbet följde jag med husse in. Han skulle läsa en bok, påstod han. Sanningen att jama, hade jag inget emot att hålla honom sällskap i sängen. Snabbt föll jag in i djup meditation. Inte ens Puffs oväntade uppdykande störde min koncentration. Jag tror minsann att husse också började meditera? Såvida han inte fjärrläser telepatiskt på något mystiskt sätt? 

onsdag 22 maj 2013

Innan jobbet



Jag har precis tassat ut. Ibland skyndar jag mig iväg direkt till någon av alla mina kontrollstationer. Men oftast stannar jag en stund och funderar. Iakttar omgivningen runt omkring mig i lugn och ro. Man kan se det som en del i säkerhetsarbetet, att utesluta närvaron av fientliga element i närmiljön. Det kan förstås också vara tillfälle till upptäckande av godsaker i träd och buskar, eller allra helst på marken. 

Hur som helst är det för det mesta klokt att stanna upp en stund och rekognosera, innan man på allvar börjar dagens rsta arbetspass. 

tisdag 21 maj 2013

Uppfostran pågår


I min familj är det alltid husse som vaknar näst först. Därför har jag tagit som min uppgift att lära matte litet sundare morgonvanor. Husse vet jag ändå kommer kliva upp ganska snart efter att jag vaknat. Min energi inriktas alltså på att väcka matte, så hon inte ligger och sover bort dagen.

Nu är det ju också så fördelaktigt, att det börjar bli ljust, och morgonen börjar i anständig tid. För inte så längesedan kunde man ju vara litet osäker på om morgonen verkligen
infunnit sig? Nu vet man att det är dags att börja dagens arbete runt fyra ungefär
HÖG TID ATT KLIVA UPP, MATTE!


Det är denna kunskap jag idogt försöker förmedla till matte medelst klo i ansiktet och bestämda jam. Husse låter jag sova en liten stund till. Hittills har mina försök mest lyckats till hälften. Alltså, jag har fått upp matte, men bara så långt att hon gått upp och stängt sängkammardörren. Med mig på fel sida.

Nu är jag rätt envis av mig, så nog kommer jag stå som segrare inom en snart framtid. Tills dess får jag nöja mig med att vänta på kontoret på husse. Han brukar inte dröja så länge. 

     

måndag 20 maj 2013

Hett om öronen


Om fredagen och lördagen finns endast ett jam: Varmt! Det var bara att kapitulera, och försöka hitta skuggiga platser att vila på. Piff till och med övergav sin vana att alltid krypa in under överkast för att sova. Att ligga utsträckt på golvet fick bli alternativet. 

Jag kan dock nöjt konstatera att värmen fick fart på mattes utrymmande av växthuset! Äntligen har jag fått det utrymme där jag förtjänar. Riktigt perfekt, faktiskt, med en egen stol att ligga och meditera i. Det passade utmärkt i lördags kväll, för matte och husse försvann. När de äntligen kom tillbaka, hade det varit natt en lång, lång stund. Jag markerade mitt missnöje med detta genom att avvakta med att visa mig. Först när jag såg att det började släckas där inne tyckte jag att det var dags. Nog för att det är bra att visa vad man tycker, men vid att offra nattmaten, där går gränsen.

fredag 17 maj 2013

Släppa taget



.
För att sätta punkt. Kanske för att komma vidare. Eller helt enkelt för att ge frihet. Det är en gåva till sig själv eller någon annan.

Jag vet minsann vissa saker både matte och husse skulle behöva släppa iväg. Ska ägna den här helgen åt att peppa dem att göra slag i saken.

Ha det så fint i vår/försommar/sommarsolen och värmen allihopa, så tassas vi på måndag igen!  



torsdag 16 maj 2013

En perfekt sommar, om inte...


Nu har jag på kort tid haft tre fästingar på mig, trots klet i nacken. På hela förra sommaren hade jag inte så många fler på mig, så nu har matte köpt en ny mojäng och hängt i mitt halsband. En likadan typ som förra året, en sån som sänder ultraljudssignaler fästingar och loppor inte tycks gilla. Förra sommaren slapp jag klet helt och hållet, så någon effekt måste den ju ha?
Mojängad


Sommaren skulle vara perfekt utan 1) fästingar, och 2) ormar. Kanske måste jag ta med 3) inkräktare också. Fast de kan förstås komma året om. Dessutom är de inte så lömska, utan mera rakt på sak. De jamar direkt att de är intresserade av lägga tassarna på Mitt Område, och man kan förhålla sig därtill. 

Fästingar däremot, de bara smyger sig på en, utan att man har en ärlig chans att försvara sig. Ormar vet jag inte riktigt vad jag ska tro om? De syns ju tydligt, till skillnad från fästingarna, och ser helt ofarliga ut. Riktiga luringar tror jag, matte har varnat mig många gånger för dem. Finns ett gäng i utkanten av Mitt Område. Fast ärligt jamat, är de nog ett problem mer för henne än för mig. Jag aktar mig förstås!
 

onsdag 15 maj 2013

Platt vill jag inte bli


Nu börjar det bli riktigt illa ställt här. Man riskerar att bli ihjälklämd när man ska in och få sig en matbit! 

Matte öppnade dörren som vanligt, och jag hade precis bestämt mig för att jag nog skulle tassa in. Då är det precis som att hon ångrar sig, och säger "stanna där" med sträng röst. Dessutom blir dörrspringan mindre, så jag blir förstås bekymrad och börjar backa. Hinner precis ut innan hon stänger dörren!!! Jag fattar ingenting!

Sedan tar det bara en liten stund, innan matte åter öppnar. Nu med dörren på vid gavel, och hon har den lena rösten igen. Med nästan löjligt snäll röst ber hon mig komma in. Vis av det som nyss hänt, är jag ytterst tveksam till att hörsamma hennes begäran. Men när hon trugat ett antal gånger och lockat med mat gör jag det ändå. 

När matte öppnar nästa dörr, står Piff där beredd, tydligt frustrerad över att blivit stoppad precis när hon skulle smitit ut förut. Där kom alltså förklaringen. RymmarPiff på väg ut i expressfart = oväntad dörrstängning för Gustav. Och det var inte jag som skulle "stanna där", utan Piff. Men hur lätt var det att uppfatta allt detta i hastigheten? 

Nu har matte lovat att alltid stänga in Piff på säkert ställe innan hon öppnar för mig.  Det är nog bäst, så det inte blir en väldigt platt Gustav framöver.

tisdag 14 maj 2013

Vilket är knepet?


Idag blev jag i alla fall inte inlåst

Nu vill jag inte vara inne mer än absolut nödvändigt. Ibland kan matte och/eller husse få för sig såna idéer, att jag ska vara...inne? Till detta ställer jag mig givetvis totalt frågande och protesterande! Då demonstrerar jag, och visar mitt stora missnöje med deras felaktigt fattade beslut. Deras snälle och timide Gustav försvinner ut bakvägen, och i stället springer en ilsken tiger från dörr till dörr, i hopp om att människorna av ren utmattning ska upphäva frihetsberövandet. 

Tyvärr sker det nästan aldrig. De brukar anföra märkliga anledningar, som till exempel att de ska åka iväg och bli borta ett tag? Och??? Vad har det med mig att göra?

Tänk om jag bara kunde komma på knepet hur man öppnar dörrar?

måndag 13 maj 2013

Men husse...


Helgens höjdpunkt får jag nog utse mitt dubbelgos till. Vad är det för något, undrar ni? Jo, det är när båda mina favoritgrannar står på varsin sida av mig och klappar mig! Ni kan ju tänka er vilken njutning! Jag bara lade mig platt på rygg och tog emot. Om det finns ett grannlotteri, då har jag dragit högsta vinsten!

För övrigt har det mest blivit de sedvanliga sysslorna. Allmän tillsyn förstås, och en del övervakning av mattes göromål i växthuset. Nu väntar jag bara på att hon ska flytta ut en massa krukor därifrån, för jag vet snart inte var jag ska kunna pausa där inne? Mer och mer trångt har det blivit. 

Men det allra, allra bästa är nog ändå att husse kommer hem i natt. Matte i all ära, men husse..... 

fredag 10 maj 2013

torsdag 9 maj 2013

När husse är borta...

Nu när husse är uppe i norra landet, får jag vara på skrivbordet hur mycket jag vill. Jag älskar ju husses mjukmage och allt det där, men han har problem med att dela med sig av vår gemensamma arbetsplats. Han kan till och med få det att låta som att hans papper är viktigare än min spaning? Var och en inser förstås det orimliga i detta påstående.

På just detta område är matte ett föredöme. Hon har inga synpunkter alls, utan låter mig bedriva mitt arbete med fria tassar. Även om jag mest vill jobba ute nu, gör vädret att det ibland är rätt behagligt att vara inne en stund. Som idag, när Åskar hälsade på för första gången i år. Och "när husse är borta, sitter katten på skrivbordet", som jamspråket säger.

onsdag 8 maj 2013

Teori och praktik är inte samma sak


Det är inte ens en vecka sedan jag funderade på mattes uttalande om att jag skulle vara någon slags expert på att vara vid hennes fötter. Både min tro och mina vänners kommentarer här var att jag skulle tolka utlåtandet positivt. I teorin, ja. I praktiken, nej!

För nu är det ju så, att man kan vara hur skicklig och meriterad som helst på nära-fötterna-området, men vad hjälper det, när ens matte inte når upp till lägstanivå när det gäller att se sig för??? 

Vad händer då? Jo, man blir trampad på tassen när sagda matte håller på och fyller en kruka med jord, för att sedan ta ett steg bakåt utan att se om en katt sitter där! Man protesterar givetvis högt mot denna ojusta behandling, och inser att ens expertkunnande står sig slätt, när det ska matchas mot klumpiga människor.

Hon fick klara resten av krukorna utan min hjälp.     

tisdag 7 maj 2013

Det eviga (?) problemet


Hur svårt kan de' va', matte?

Det är rent märkligt att vi aldrig ska kunna reda ut hur en av de viktigaste sakerna i huset ska fungera? Jag vet inte hur många gånger jag (och de flesta andra katter) klagat på den enorma snålheten när det gäller litet guldkant på tillvaron, det vill jama GODIS!? 

Nån ynka liten tilldelning, alldeles för sällan, är vad som står till buds, åtminstone i mitt hus. Detta aktualiserades senast igår kväll, när jag fick provsmaka en ny sorts sticks. Hur ska man kunna lämna ett utlåtande, när man knappt hinner känner smaken innan den är slut? Jag bara frågar? Försökte få matte att förstå att en större bit krävdes, ja, rentav mycket större, om jag skulle kunna sätta betyg. 

Undrar just om jag någonsin kommer tillrätta med detta problem?   

måndag 6 maj 2013

En delikatess?


Helt plötsligt blev det sommar! Alldeles precis lagom pälsvarmt. Jag har kunnat ligga i solen och bara njuta, länge, länge. Faktum är, att jag måste erkänna att mitt arbete därmed blivit aningen lidande. Har mest varit hemma, och hos närmaste grannarna. De jag gillar, alltså. 

Hos grannen i söder har skällhunden varit på besök, så någon visit där har av naturliga skäl inte varit aktuell. Han har vid upprepade tillfällen talat om för mig hur mycket han ogillar mig. Fast en gång, när han skällt ut Piff (på den tiden hon fick vara ute på egen tass), tassade jag fram till skällisen och gav honom en smocka. Kanske är han sur på mig än?

Igår knep jag mig en liten fjäderkotlett. Det är inte så ofta det händer, men ibland utmanar de mig aningen för länge. Hade knappt hunnit börja smälta den i magen, förrän den knackade på och ville ut igen. Det blev en ganska stor hög på marken bredvid altanen. I morse var alltihop borta. Eftersom den knappast såg ut att vara i flygbart skick, måste någon annan tyckt att den hittat en delikatess? Pigge Kott, kanske? 

fredag 3 maj 2013

Storleksfundering



Tänk att man kan vara liten som en katt och ändå så perfekt utrustad!?

Nu ska den här perfekta katten tillbringa helgen ute i det perfekta vädret, och jag önskar att alla ni där ute också får en helt perfekt helg!


torsdag 2 maj 2013

Expert?


Vet ni vad hon sa, min matte? "Du är expert på att gå framför fötterna!" Just så sa hon.  Med betoning på expert.

Jag har funderat på om detta ska tolkas positivt eller negativt? Att vara expert på något är väl fint? Man är bättre än många andra inom ett specialområde. Följdfrågan blir då hur området "framför-fötterna-gående" meriteras? Med tanke på det tonläge matte använde, är jag inte helt övertygad om att hon avsåg uttalandet som berömTyckte mig nästan till och med kunna ana en liten suck som slutkläm. 

Men det kanske var av ren beundran?