Lisa: Och du ska klaga?

Och DU ska klaga på att det är för varmt? Med den minimala pälsen högst upp??

Nä, inte lurar du ut mig! Jag ligger bra här bakom nerdragen rullgardin och fläkt. Hej då!

Hoppas ni också hittar litet fläkt och skugga i helgen, och ha det så gott!

 

Det är ju så här...

Visst är det konstigt, på vintern blir man trött av kylan och vill mest sova, men när det blir sommar och varmt blir man lika trött då? Till och med Lisa har varit litet slö några dagar? 

Men inte ska jag klaga, har hittat skugga långt in under hasselbusken och även i växthuset, som ni kan se. Det allra bästa har nog varit att jag fått vara ute riktigt länge på kvällarna. När det börjar skymma känner jag livsandarna vakna på allvar. Det är ju så här livet ska vara!

Önskar er alla en helg med aktiva livsandar!

Så här vill jag ha det!

Vilken helg! Vi är nog många som tycker det varit en ovanligt härlig sådan? Jag har i alla fall njutit i fulla drag. Dessutom kom några av mina favoritmänniskor på besök. Bland annat minisen, en av mina bästa vänner. Några grannar har också kommit, både grädd-grannen och skällhunds-grannen. Hunden har hållit sig ovanligt lugn, åtminstone vad mig anbelangar. Den springer omkring och skäller förstås, men har inte brytt sig om mig eller gjort några inbrottsförsök hit. Grannarna, de som alltid verkar ha grädde i sitt kylskåp, har jag hälsat på varje dag. Nån dag intog jag min eftermiddagsvila där. De känner sig faktiskt litet hedrade att jag vill hälsa på, och det är ju trevligt!

I växthuset har mitt varma golv försvunnit, men jag kan inte påstå att jag saknar det. I stället har jag fått en mjuk bädd i skåpet där. Kommer säkert till pass nån regnig dag framöver. För jag gissar att det dagen också kommer?

Vardag igen?

Nu är det vardag igen, säger människorna. Kan inte påstå att jag märker någon större skillnad? Kanske litet tidigare frukost i morse, men det kan jag förstås acceptera! Sen har det inte blivit så mycket magmassage på husse idag, men det gör mig inte något, det heller. Har i stället varit ute en stund extra. Så i stort sett är det helt okej för mig med vardag. Jag gör ju det jag vill alla dagar ändå, oavsett vilken etikett människor sätter på dem!

Det var ruggigt kallt några dagar förut, då vägrade jag sticka ut nosen. Blev aningen kris på nätterna innan jag insåg att lådan faktiskt var enda lösningen på mitt dilemma. Men nu är det skapligt skönt ute igen. 

Igår följde jag med matte till växthuset. Där var det varmt! Matte hade glömt sätta ner elementet efter de kalla dagarna, så där var drygt tjugo grader! Gissa om jag trivdes? Hoppade in i mitt skåp, lade mig tillrätta på hyllan och bara njöt! Var sedan högst ovillig att hörsamma mattes uppmaning att det var dags att gå ut därifrån. Såg liksom ingen anledning till det? Nä, de fick allt komma ut senare och öppna för mig! När jag var redo, och värmen hade avtagit betydligt. Då var jag helt nöjd med att få komma in och hitta middagen serverad!




 

Helg!

Jag pustar i värmen, men i skuggan mår jag riktigt bra

och jag önskar att ni alla en så här skön helg också ska ha!

Äntligen ordning och reda igen

Ibland är det väldigt opraktiskt att ha en päls på kroppen. Som nu, när termometern närmat sig tjugonio grader. Alla planer på patrullering måste inställas. Det enda rätta just nu är att ligga utsträckt så mycket jag kan, i den djupaste skugga jag kan hitta. 

Annars har matte och jag haft en lugn helg. Till och med att jag infriade mitt löfte om sovmorgon på Mattes Dag. En rejäl sådan, dessutom. Och framåt natten kommer husse äntligen hem igen! Ska bli skönt att få ordning och reda på sovritualerna. Har varit flitig med att vässa klorna på min klösstubbe, så husse kommer säkert bli helt nöjd med min behandling. Kanske till och med så att han skriker han av

Den ena står på två ben och kollar oss, som är innanför fönstret.

glädje, det gör han ibland?

Fick besök av några kaniner i fredags. Jag var tillfälligt inne, så de vågade sig fram till min trappa. Smyger på dem ibland, men de stora får vara. Men jag hoppas att det kommer mindre varianter snart!


  





 

Tänk att den tiden är här...

Idag har det varit skuggväder. Jag har lagt mig på norrsidan av huset. Där kommer solen inte åt. Tänk att den tiden skulle komma igen, att man längtade skugga!?

Och titta vad synd det är om mig! Förutom hacket har jag en hel del småsår på bägge öronen och i nacken. Dumma inkräktare!

Men nu när du ändå är här, matte, tror jag, att jag ska komma in och få mig litet eftermiddagsfika...

Lagom balanserat

Nu är det varmt vill jag lova,

måste ha skugga för att sova!

Sol på skallen vill jag inte ha,

så här blir det nog lagom och bra?!

Premiär!

Det var stor invigning idag!

Idag var det en stor dag för mig! Två premiärer på samma dag! En litet mindre, som att växthusdörren stod öppen hela dagen. Visserligen var det varmt och skönt där inne, men gick ändå inte upp emot dagens STORA premiär...invigning av hasselbusken!!! Äntligen var det upptorkat och varmt där under. Att jag kunde njuta i fulla drag framgår väl med all önskvärd tydlighet av bildbeviset här ovanför?

Tänk att den börjat nu, hasselbusksäsongen?! Och det här är bara första dagen på en lång, lång rad av dagar. Det hoppas jag verkligen!


 

 

Eller hur?

Varje kväll tar jag igen mig en stund just här

Det är väl inte så konstigt, eller hur,

att denna platsen är mig så kär

Högt och varmt är väl bästa platsen för en lur?

Bara positivt

Vilken helg! Om det är sånt här väder när det är höst, får det gärna var höst för mig! Dessutom har matte hållit sig hemma hela helgen. Plus att jag fick lika oväntat som trevligt besök igår. En av mina familjemedlemmar, som jag nästan aldrig får träffa, kom och sov över i mitt gästrum. I någon vecka har jag haft det som mitt sovrum, för jag har stört mig litet på Puffs närvaro hos matte. På gästsängen har jag en lagom liten bädd med en mjuk filt i. Där har jag trivts så gott i ett tag. Är inte ni såna också, att ni skiftar favoritställen? 

Hur som helst, så blev det bara en bonus för mig med gästen där, det var enbart positivt med nattligt sällskap! Min lilla säng var nerställd på golvet, men det gick förstås lika bra ändå. Dessutom var det skönt att vara ensam katt hos någon, för naturligtvis var Puff som vanligt hos matte.

Den kvällen passade jag också på att vara inne. Annars har jag varit ute rätt sent varje kväll. För sent, enligt matte. Man kan inte vara överens om allt.

Nu ser jag fram emot husses ankomst ikväll. Äntligen ska jag få användning för mina nyvässade klor igen!

Vi fick en klöstunna

Det är ganska länge sedan vi fick den här klöstunnan. Till en början var det ingen av oss som riktigt fattade vitsen med den konstiga mojängen? Särskilt som matte placerat den framför fönstret i gästrummet. Visserligen en bra plats för fågelskådning, men åtminstone jag föredrar att idka denna hobby på närmare håll.

Nu har tunnan fått en mycket mer vettig placering. Även om jag är en typisk soff- och sängkatt, som aldrig använder särskilda kattbäddar, måste jag erkänna att tunnan har sina poänger. Nära braskaminen och nära husse och matte, när de tittar på teven. På sistone har jag därför uppsökt överdelen några gånger, för när det eldas blir det riktigt behagligt där uppe. Att krypa in i den, nä, sånt gillar jag inte! Fri sikt, det är vad jag vill ha, när jag vilar.

Och så skäms jag litet, för det är över en vecka sedan jag fick den här fina awarden av katten Alice, med motiveringen "Vår kloka kompis Gustav som alltid kommer med kloka jam och visdomsord". Jag känner mig naturligtvis mycket hedrad! Och alla mina vänner är lika värda en award, så jag skickar den vidare till samtliga med varm tass! 

  

Braspremiär

En helt okej helg för min del. Den musätande inkräktaren har inte närmat sig. Matte och husse har skött sig godkänt, även om inte oklanderligt. Till och med vädret har uppfört sig hyfsat, om man tar ett medelbetyg. Tack vare mitt underbara växthus behöver jag inte bry mig så mycket om de periodvisa vattenösningar som inträffat igår och idag.

Igår kväll njöt jag av att ligga framför brasan för första gången sedan i våras. När det gäller brasor tycker husse och jag lika. Det kan inte bli för varmt i rummet. Tyvärr brukar matte komma och förstöra våra intentioner. Hon verkar ha en märklig gräns vid tjugosex grader? Då måste husse sluta elda? Ibland förstår jag mig inte på matte.

En bra kompromiss

Hasselbusken i all ära, men den har sina begränsningar...Nödvändig skugga gick helt enkelt inte att uppbringa under dess blad den här heta sommaren. Och visst, vid normalt blött nedfall duger busken som regnskydd. Men den senaste tiden, när Åskar varit på alltför täta besök med de enorma vattenmagasin han vräkt ut, ja, då har det behövts mer rejäla doningar.

Förra året saboterades min ingång till växthuset. Matte hängde för ett nät bara för att de dumma koltrastarna ville ställa till kalas där inne? Oerhört fånig idé på alla sätt, ansåg jag, som gärna deltagit i festligheterna.

I år har vi kommit överens om en kompromiss. Hon fick sätta upp sitt nät, men inte ända ner till marken. Kolisarna fattar ändå inte att de kan ta sig in genom öppningen där. Visserligen blir det tji kalas för min del helt utan nät, men i stället har jag fritt tillträde närhelst jag så önskar. Det har jag verkligen utnyttjat!

Det kom ett plötsligt skyfall. Men vad gör det?

Åh, är det du, matte? Jag sov ju så gott...

Vad vill du??

Äsch, bara den där blixtapparaten igen!

Vem bryr sig?? Zzzzzzzzzzzz...

Hett om öronen

Om fredagen och lördagen finns endast ett jam: Varmt! Det var bara att kapitulera, och försöka hitta skuggiga platser att vila på. Piff till och med övergav sin vana att alltid krypa in under överkast för att sova. Att ligga utsträckt på golvet fick bli alternativet. 

Jag kan dock nöjt konstatera att värmen fick fart på mattes utrymmande av växthuset! Äntligen har jag fått det utrymme där jag förtjänar. Riktigt perfekt, faktiskt, med en egen stol att ligga och meditera i. Det passade utmärkt i lördags kväll, för matte och husse försvann. När de äntligen kom tillbaka, hade det varit natt en lång, lång stund. Jag markerade mitt missnöje med detta genom att avvakta med att visa mig. Först när jag såg att det började släckas där inne tyckte jag att det var dags. Nog för att det är bra att visa vad man tycker, men vid att offra nattmaten, där går gränsen.

En delikatess?

Helt plötsligt blev det sommar! Alldeles precis lagom pälsvarmt. Jag har kunnat ligga i solen och bara njuta, länge, länge. Faktum är, att jag måste erkänna att mitt arbete därmed blivit aningen lidande. Har mest varit hemma, och hos närmaste grannarna. De jag gillar, alltså. 

Hos grannen i söder har skällhunden varit på besök, så någon visit där har av naturliga skäl inte varit aktuell. Han har vid upprepade tillfällen talat om för mig hur mycket han ogillar mig. Fast en gång, när han skällt ut Piff (på den tiden hon fick vara ute på egen tass), tassade jag fram till skällisen och gav honom en smocka. Kanske är han sur på mig än?

Igår knep jag mig en liten fjäderkotlett. Det är inte så ofta det händer, men ibland utmanar de mig aningen för länge. Hade knappt hunnit börja smälta den i magen, förrän den knackade på och ville ut igen. Det blev en ganska stor hög på marken bredvid altanen. I morse var alltihop borta. Eftersom den knappast såg ut att vara i flygbart skick, måste någon annan tyckt att den hittat en delikatess? Pigge Kott, kanske? 

Medan jag låg i växthuset...

Vill inte vara nerbäddade

Matte och jag har jobbat litet i trädgården den här helgen. Genom att rulla runt litet här och där testade jag kvalitén på fjolårsgräset. Snön är nästan borta, igen. Men det är alldeles för kallt på nätterna. Matte har bäddat ner de här blommorna flera gånger för att de inte ska frysa ihjäl. Men de verkar inte veta sitt eget bästa? Kryper hela tiden upp ur det värmande täcket. 

Själv har jag värmt mig i växthuset. Där har det varit över trettio grader varmt, och det kallar jag alldeles precis lagom. Då har matte ändå lämnat dörren öppen, ungefär en Gustav-bredd. Gissa om det är ljuvligt att sträcka ut sig där inne på solsidan, och känna hela magen bli härligt varm?  

Igår, när jag låg och tog igen mig där inne, tassade Pedram förbi med sin husse på släp. Han, som har vunnit pris som världens vackraste katt. (Pedram, alltså, inte husse!) Precis utanför mig mötte de en stor hund, men den hade också människor på släp. Det var nog bra, för man kan inte jama att Pedram och hunden verkade fatta tycke för varann, precis. Och jag kan inte riktigt lova att jag skulle varit generös och erbjudit en fristad om jag varit ute? Det var ju trots allt Mitt Område!

Allt var lugnt tills...

Nu är det skuggläge som gäller. Så mycket energi som möjligt måste bevaras innanför pälsen. Med andra jam har dagen mestadels tillbringats liggande. Ända tills något hände på eftermiddagen. En katt kom plötsligt springande framför min nos! 

Eftersom jag var nästan säker på att densamma var Piff, vidtog jag inga dramatiska åtgärder. En snabb besiktning bekräftade mina aningar. Hon var på rymmen igen! Därmed blev det inget ivägjagande, vilket är rutin när det gäller Inkräktare. Däremot visste jag, vad som nu var mitt ansvar. Att bevaka henne, och visa matte var hon höll till. 

Tog min uppgift på största allvar, och följde efter henne till vedboden, växthuset, på andra sidan staketet och under altanen. Lugnt avvaktade jag hennes undersökningar av dessa områden. Till slut tyckte jag att det fick räcka, och tog med henne till ytterdörren. Där kom matte med stickisgodis till oss. Fast Piff fick sitt innanför ytterdörren, som sedan snabbt stängdes. Allt var som vanligt igen. Min vakttjänstgöring upphörde. Jag sträckte ut mig i skuggan under rhododendronbusken.

 


 

Äntligen har jag fått ordning

Men puh, vad har hänt?? Helt plötsligt är det bara skuggläge som gäller? Till och med att jag helt frivilligt har sökt mig inomhus. Även sommarpälsen känns i gedignaste laget. Fast tack vare min rakade mage är den i lättvariant där åtminstone. Så något positivt fick jag med mig från sjukhuset. 

Har haft riktigt mycket att göra i helgen, särskilt i söndags. Då hade jag storstädning av växthuset. Äntligen har jag blivit av med en mängd skräp, och befriat mitt bord så det är alldeles rent och fint. Jag höll på mest hela dagen. Kollade så alla blommor som skulle ut därifrån hamnade på rätt ställe. Det var ett väldigt snärj att tassa fram och tillbaka. Till slut tog jag mig en välförtjänt paus på mitt välstädade bord. 

I lördags fick husse för sig att gå runt och störa friden med knattermaskinen. Den typen av trädgårdsarbete är jag mindre förtjust i. Inte alls, för att vara ärlig. Så det fick han klara själv. Särskilt som det helt plötsligt började vräka ner blött. Min hjälpsamhetslust var därmed helt bortblåst. Gränsen var överträdd med råge.