Äntligen ordning och reda igen

Ibland är det väldigt opraktiskt att ha en päls på kroppen. Som nu, när termometern närmat sig tjugonio grader. Alla planer på patrullering måste inställas. Det enda rätta just nu är att ligga utsträckt så mycket jag kan, i den djupaste skugga jag kan hitta. 

Annars har matte och jag haft en lugn helg. Till och med att jag infriade mitt löfte om sovmorgon på Mattes Dag. En rejäl sådan, dessutom. Och framåt natten kommer husse äntligen hem igen! Ska bli skönt att få ordning och reda på sovritualerna. Har varit flitig med att vässa klorna på min klösstubbe, så husse kommer säkert bli helt nöjd med min behandling. Kanske till och med så att han skriker han av

Den ena står på två ben och kollar oss, som är innanför fönstret.

glädje, det gör han ibland?

Fick besök av några kaniner i fredags. Jag var tillfälligt inne, så de vågade sig fram till min trappa. Smyger på dem ibland, men de stora får vara. Men jag hoppas att det kommer mindre varianter snart!


  





 

Att känna sig välkommen

På minussidan den här helgen: Alldeles för mycket ny snö som ramlat ner.
På plussidan: Husse är tillbaka. 

Det var de stora händelserna. Egentligen ska jag väl inte klaga så mycket på snön, för jag vet att många av er som bor norrut har mycket större anledning till det. Jag kan ju ändå tassa omkring överallt där ute utan att få snö på magen. Nä, det jobbiga var all arbetstid som inte kunde utnyttjas utomhus. Att tassa omkring i snöfall är inte min melodi. Så litet vill jag ändå framföra klagomål på det vita.

En bonusfördel med att husse kommit hem är att min favoritgranne kommer hit och kollar den där bollen på teve. Det blir tyvärr aldrig såna besök när bara matte är hemma. Igår kom han redan mitt på dagen, och det passade fint in i mitt schema. Hade precis avslutat den meditation jag oftast gör på förmiddagen, efter första arbetspasset. (Jo, jag hade gjort en snabb kontrollrunda ute.) Alltså kunde jag ägna mig helhjärtat åt min gäst. 

Han uppmanade mig förresten att komma och hälsa på  oftare. Jag vet att dessa besök blivit aningen eftersatta. Det kommer bli ändring, bara väderförhållandena förbättras. Därmed förenklas mina besök, eftersom han brukar lämna dörren på glänt. Jag kan då bara lätt slinka in, när jag tassar förbi. 

Att känna sig välkommen hos en vän är en skön känsla.

Bästa medicinen

I fredags kom husse tillbaka från norra landet. Och på lördagskvällen hade jag både honom och min favoritgranne att tillgå för gos och samvaro. Det var dags för den där bollen att sparkas på teven igen. Jag gillar det spelet. Flera timmar i sträck när mina människor håller sig någorlunda stilla. Husse är bäst på det, eftersom han mest ligger i soffan. Grannen lät jag generöst få låna min sovfåtölj. Det var ju ändå för tidigt för mig att rulla ihop mig för natten. 

Annars har helgen präglats av utejobb. Matte och husse har varit på rymmen på dagarna, men tack och lov slapp jag vara instängd i huset. Det har jag minsann fått mer än nog av. Dessutom har det varit härligt väder. Min solgrop under hasselbusken börjar åter bli inlegad och fin som den ska vara. Jag njuter så av att få vara ute igen, och vill nästan aldrig komma in.

Och matte, som klagade på att jag åt för litet ett tag. Nu får hon allt se på annat! Jag har sällan varit så hungrig. Och nog vet jag vad det beror på. Nu får jag röra på mig ute precis som jag vill! Det är absolut bästa medicinen, enligt min mening. 

Men sen får det vara sluta åkandet!

Vilken jamarskön helg det har varit! Bara sol hela dagarna, så jag har kunnat ta ordentliga raster i värmen vid min hasselbuske. Litet kyligt har det varit om tassarna på kvällarna, men jag har ändå varit ute så länge, att matte varit orolig för att jag skulle vara instängd någonstans? Inte då, jag hade ju bara så mycket att göra!

Rasten slut...

Men så måste jag berätta något dumt också. Jag kommer bli övergiven. Igen!!! Och det redan på torsdag! Mina människor ska åka bort över helgen och hälsa på några minisar, som bor långt uppe i norra landet. En av dem kan inte andas där det finns katter, så de kan aldrig hälsa på här. På sätt och vis kan jag alltså förstå att matte och husse vill dit, men det är ju jamartråkigt att de ger sig iväg. Kan redan nu meddela, att jag kommer vara hemma i mitt hus de här dagarna.


Det finns något roligt också. Det är att husse kommer tillbaka i kväll. Har varit utan mjukmagen över en vecka. Äntligen ska jag få användning för massagetassarna igen!