Matte tänkte ta en bild på mig när jag låg under hasselbusken och hade det skönt i solen och värmen. Men inte låg jag kvar där när jag såg henne komma! Matte eller husse som närmar sig = MAT! Och förresten har ni sett mig sova där under så många gånger. Kan ju bli litet tjatigt?
Det är alldeles perfekt härligt ute nu. Tänk att kunna vara ute från tidig morgon till sena kväll igen! Får passa på och ta tillvara den kommande helgen allt jag kan, för jag har en obehaglig känsla av att sommaren inte kommer fortsätta till slutet av oktober? Hoppas ni får det riktigt skönt, ni också!
Sommaren fortsätter på sitt mest somriga sätt. I flera månader har jag kunnat vara ute precis hela dagarna. Kanske nåt litet avbrott nån dag för länge sen, jag minns det knappt? Här har blivit något som heter bevattningsförbud, men som tur är får jag friskt vatten i mina skålar varje dag. Jag sitter där jag tidigare somrar brukade fixa till en skön grop i höggräset. Men det är rätt okej att ligga här ändå. Nu önskar jag alla en fortsatt skön helg/semester eller vad ni har för er!
Visst är det konstigt, på vintern blir man trött av kylan och vill mest sova, men när det blir sommar och varmt blir man lika trött då? Till och med Lisa har varit litet slö några dagar? Men inte ska jag klaga, har hittat skugga långt in under hasselbusken och även i växthuset, som ni kan se. Det allra bästa har nog varit att jag fått vara ute riktigt länge på kvällarna. När det börjar skymma känner jag livsandarna vakna på allvar. Det är ju så här livet ska vara! Önskar er alla en helg med aktiva livsandar!
Idag har det varit en underbar dag! Lugnt, och precis lagom varmt. Sent på eftermiddagen hittade jag mina människor på altanen. Jag jamar alltid uppskattande när jag upptäcker dem där. Merparten av min tid ute brukar jag ju vara ensam.
Idag var det inte bara matte och husse jag umgåtts litet extra med. Mina grannar på gatan mitt emot är här nu. De, som brukar bjuda mig på grädde. Såna vänner ska man vara rädd om. Idag ropade hon som är matte i huset på mig, och jag var förstås inte nödbedd. De säger alltid att det är så trevligt att jag hälsar på. Jag har haft stor tur som fått snälla grannar runt om.
Som den här dagen skulle jag vilja ha det, alltid. Men så skönt att jag fick just denna dagen, åtminstone!
Ibland är det väldigt opraktiskt att ha en päls på kroppen. Som nu, när termometern närmat sig tjugonio grader. Alla planer på patrullering måste inställas. Det enda rätta just nu är att ligga utsträckt så mycket jag kan, i den djupaste skugga jag kan hitta.
Annars har matte och jag haft en lugn helg. Till och med att jag infriade mitt löfte om sovmorgon på Mattes Dag. En rejäl sådan, dessutom. Och framåt natten kommer husse äntligen hem igen! Ska bli skönt att få ordning och reda på sovritualerna. Har varit flitig med att vässa klorna på min klösstubbe, så husse kommer säkert bli helt nöjd med min behandling. Kanske till och med så att han skriker han av
Den ena står på två ben och kollar oss, som är innanför fönstret.
glädje, det gör han ibland?
Fick besök av några kaniner i fredags. Jag var tillfälligt inne, så de vågade sig fram till min trappa. Smyger på dem ibland, men de stora får vara. Men jag hoppas att det kommer mindre varianter snart!
Jag antar att de flesta av er njutit lika mycket som jag av den gångna helgens väder? Det kan inte bli bättre än så här, enligt min mening. Särskilt har jag uppskattat de varma kvällarna. I mesta laget, om ni frågar mina människor. Som vanligt har de inte haft vett att utnyttja de sena kvällstimmarna till jakt eller andra stimulerande aktiviteter, utan bara sitter och väntar på att jag ska komma hem?!
I fredags fick de vänta länge, för jag hade fullt upp där ute. Och med mig hem hade jag ett antal ovälkomna gäster. Mitt nya fästingrekord är nu åtta stycken krypande fulingar! När matte kammade mig fastnade flera stycken samtidigt vid varje drag. Hon lade dem på ett papper. Det smällde litet när hon tryckte till dem med ovansidan av kammen. Dagen efter fick jag nytt sprut på nacken, så förhoppningsvis blir det lugnare några veckor. Nu ser jag fram emot en veckas behaglig tillvaro, och det hoppas jag gäller alla mina vänner också!
Visst ser det skönt ut? Måste visa er en riktigt avkopplande och fin bild idag, för den kommer ni möta ett antal veckor framöver. Matte ska nämligen upp till norra landet ett tag, och sedan har hon lagt in om semester. Eftersom jag själv vet hur viktigt det är att helt koppla av emellan varven, har jag beviljat det. Har inte riktigt bestämt för hur länge. Kanske tittar jag in som hastigast nån dag under semestern. Skulle tro att jag är tillbaka som vanligt i slutet av juli.
Jag önskar er alla en riktigt, riktigt härlig sommar!!!
Jag uppskattar när gäster kommer och hälsar på mig, men det är också skönt när det inte händer någonting särskilt. När alla rutiner är precis som de brukar. Så har det varit för mig den här helgen.
De enda avvikelserna från det gamla vanliga var 1) en riktig sommardag i lördags, och 2) en portion skrei igår kväll.
Nästan tjugo plusgrader i skuggan på lördagen innebar rekord för säsongen i antal arbetade timmar ute. Hade ett ögonblick funderingar på om till och med nattjobb skulle bli aktuellt? När jag började känna att det blev blött i pälsen avslog jag dock vidare funderingar på detta.
Och skrei...jag kan bara beklaga alla som inte får smaka denna delikatess! När vi ätit upp slickade Puff och jag varandras tallrikar i hopp om att någon liten smula skulle ligga kvarglömd.
Alldeles som vanligt har alltså inte den här helgen varit ändå. Men ofta är det nog så att även vanliga dagar har sina guldkanter. Om man tänker efter.
Visst ser det alldeles ljuvligt ut?! Tänk att få hoppa in i ängen där! Men visst är det också härligt att ha något att längta till? Och redan nu kan vi glädja oss åt aningen mera ljus varje dag, och att solens strålar börjar ge litet, litet värme! Hoppas nu den är snäll och visar sig för oss den här helgen! Vi ses igen på måndag.
Nu ska jag berätta om mitt nya favoritställe, där jag tillbringat en stor del av min lediga tid i sommar. Under aggregatet för luftvärmepumpen! Där är skugga när jag vill ha skugga, regnskydd när jag behöver det, och dessutom ger trappan alldeles bredvid lä för blåsten ifrån havet. Med andra jam en helt perfekt plats! Eller, åtminstone nästan?
För det finns en hake. Det förargliga röret, som rätt som det är riskerar bli aktivt och börja droppa. Men än så länge håller det sig lugnt. När det börjar bråka återgår jag nog till min hasselbuske. Gammal plats är ändå äldst.
Okej, jag tar väl semester jag också. Det låter ju faktiskt rätt behagligt. Bara ligga och slappa, och vänta på att personalen ska servera läckra måltider på beställning! Leka litet emellanåt, så man inte helt tappar skärpan. Det är väl det som menas med semester?
Människor som kommer hit gör de mest märkvärdiga saker? Går frivilligt ut i det stora vattnet, till exempel. Det aktar jag mig noga för! Tassar inte ens i närheten. Och så ligger de i solen i den heta sanden hela dagarna. Fattar de inte att det är bättre i skuggan? Det förstår ju minsta kattunge!
Vi får väl se, när jag tröttnat på att vila. Jag är permitterad från kontoret hela juli ut i alla fall. Men sedan, när det börjar klia i tassarna, då lovar jag att återkomma med nya krafter!
Önskar alla som tittar in här en alldeles underbar sommar!
Hej på er! Har ni väntat? Bra! Jag har haft en av mina bästa somrar någonsin, tror jag. Knappt någon blött i luften alls. Inte en enda inkräktare. Varmt och skönt både dag och natt. Skuggläge har gällt för det mesta.
Det spännande och intressanta nattlivet har jag dock inte kunnat delta i som jag velat. Utom alldeles i början av semestern. Då blev jag nämligen utsedd till husvakt i tre hela dagar, när husse och matte for till London för att titta på några som skulle säga 'ja' till varann.
Det kom människor hit ändå de dagarna, av någon anledning? De kallades kattvakter? Men, det är klart, det var väl Piff och Puff som avsågs, de var ju inne och behövde passas. För säkerhets skull följde jag också med in när 'vakterna' kom. Kände på mig att det där inne vankades mycket bättre käk än torrbitarna där ute. En helt korrekt känsla, visade det sig! I morgon ska jag berätta mer om min semester. Det får ju inte bli så långt att ni tröttnar redan första dagen!
Om jag inbillade mig att jag skulle komma undan, så trodde jag fel, fel, fel! Helt utan några som helst KMBL-förhandlingar har här beslutats om att jag inte ska få meddela er mina viktiga nyheter mer den här månaden!
Eftersom jag, som vanligt, inte har något att sätta emot, måste jag medge att ni kommer mötas av den här bilden hela juli. Jag hoppas att ni har det så bra allihopa med härligt väder, att ni ändå inte har lust att sitta framför datorn?!
Önskar er alla en härligt jamarskön juli-sommar, så tassas vi när augustimörkret börjar göra kvällarna riktigt intressanta!
Tänk vilken drömvärld det här är! Alldeles fullt med saftigt gräs och spännande gångar att upptäcka. Det är just det här jag saknat och längtatefter under de långa vintermånaderna. Så vad gör det om det kommer litet blött, eller är svalare någon dag, eller flera?
Nu har jag på kort tid haft tre fästingar på mig, trots klet i nacken. På hela förra sommaren hade jag inte så många fler på mig, så nu har matte köpt en ny mojäng och hängt i mitt halsband. En likadan typ som förra året, en sån som sänder ultraljudssignaler fästingar och loppor inte tycks gilla. Förra sommaren slapp jag klet helt och hållet, så någon effekt måste den ju ha?
Mojängad
Sommaren skulle vara så perfekt utan 1) fästingar, och 2) ormar. Kanske måste jag ta med 3) inkräktare också. Fast de kan förstås komma året om. Dessutom är de inte så lömska, utan mera rakt på sak. De jamar direkt att de är intresserade av lägga tassarna på Mitt Område, och man kan förhålla sig därtill.
Fästingar däremot, de bara smyger sig på en, utan att man har en ärlig chans att försvara sig. Ormar vet jag inte riktigt vad jag ska tro om? De syns ju tydligt, till skillnad från fästingarna, och ser helt ofarliga ut. Riktiga luringar tror jag, matte har varnat mig många gånger för dem. Finns ett gäng i utkanten av Mitt Område. Fast ärligt jamat, är de nog ett problem mer för henne än för mig. Jag aktar mig förstås!
Jag har hört att det finns människor som tycker om snö och vinter. En fullkomlig gåta, om ni frågar mig? Jag tycker det är alldeles förskräckligt hemskt, och har begränsat allt utejobb till ett absolut minimum.
Men så tänker jag. Det går ändå an, när man vet att det hemska har ett slut. Snön kommer försvinna. Den kalla luften kommer bli varm igen. Att ha något att längta till är faktiskt inte så dumt.
I helgen ska jag tänka på hur oerhört skönt det kommer bli när gräset är grönt och solen varm. Ha det så bra ni kan i helgen allihopa! P.S. Det blir inga kommentarer idag, varken här eller nån annanstans. Matte är på rymmen! D.S.
Ibland får man tänka om. Det har jag fått göra nu. Egentligen hade jag redan igår tänkt bjuda in er alla till kalas i morgon, onsdag, när jag fyller 13 år. Människorna kallar det nationaldagen, men dagen heter ju Gustav, så det är klart att det är Gustavsdagen! Hur som jamat, så visar det sig att min vän Skrutten fyller 12 år samma dag, och han har redan bokat DJ och ordnat en massa roliga festligheter. Fiskdamm bland annat. Bara det!
Jag har frågat honom om jag kan få vara med på ett hörn och fira där, så ordnar jag något litet senare i sommar. Det är väl roligare att sprida ut kalasen? Skrutten tyckte att det var en bra idé. Han föreslog också att vi ska ha gemensamt födelsedagskalas hos mig nästa år. Det tycker jag låter alldeles ypperligt.
Trots regn och blåst ska jag nu ta mig ner till havet och se hur krabbtillgången är i år. Har nämligen lovat ta med mig nyfångade krabbor i morgon. Hoppas ni gillar det!
Jag vet inte vad som tog åt matte den här helgen. Hon stökade ner nånting så fruktansvärt på mitt kontor. Jag försökte hoppa upp på skrivbordet för en titt ut genom fönstret, precis som jag brukar. Inte fanns där minsta plats att landa med tassarna! Och vet ni vad? Hon påstod att hon städade! Nu vet jag alltså vad det ordet betyder. Stöka till och göra det otrivsamt.
Nu ska det väl erkännas, att när hon väl slutat med nedskräpningen, blev det faktiskt bättre. Igår kväll kunde jag till och med sträcka ut mig i min fulla längd på skrivbordet. Det var sedan jag fullgjort dagens arbetsuppgifter där ute. Blev en heldag utomhus. Både fredagen och lördagen inleddes annars med blixtvisiter av Åskar. Närgångna men korta besök. På lördagen blev det dessutom alldeles vitt ute sedan han dragit förbi. Beslutade direkt om senarelagd arbetstid den dagen.
Höjdpunkten idag var att husse kom hem igen! Och nu har han lovat att stanna hos mig riktigt länge. Han var rätt trött på att det aldrig slutade snöa i norra landet. Det kan jag mer än väl förstå. Jag skulle mer än gärna avstå hela vintern. Alltid sommar. Kan inte tänka mig något bättre.